RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Inom Svenska Boxningsförbundet är det rena svängdörren till ordförandestolen.
I år blev det ett nytt namn igen. Ett skifte var av nöden eftersom den avgående styrelsen torde ha varit den sämsta någonsin i SBF:s historia (och det säger inte lite). Förbundets medlemmar måste vara en suicidal skara. Under förra årsmötet hade de en möjlighet att välja en duglig kraft som kom utifrån, men vad gör delegaterna? Med öppna ögon utsåg de en totalt inkompetent figur och han har drivit förbundet som ett slags familjeföretag. Den ena utnämnigen efter den andra gick till sina vänner. Det kallas nepotism. Den värsta utnämningen av dem alla var posten som Generalsekreterare. Det är ett uppdrag som kräver stor skicklighet och finess inom många områden, och som på många sätt är viktigare än ordförandeposten. Något anställningsförfarande ansågs inte aktuellt. Utnämningen skedde likt en feodal förläning och gick till en komplett odugling från vänskapskretsen. SBF får skörda det man en gång sått...
Svensk boxning är illa ute. Kass ekonomi. Det är naturligtvis inget företag som vill bli förknippat med en solkig organisation som SBF. Få aktiva och vad värre är, avsaknad av såväl boxare som tränare som håller internationellt. Därtill ständiga interna bråk och strider där anmälningarna haglar åt alla håll. Och alldeles för många olämpliga personer har inflytande över verksamheten.
Svensk boxning är i behov av total helrenovering från topp till botten. Svensk boxning behöver nya friska krafter och de ska rekryteras externt från politik, finans, reklam, jurist- och annan näringsverksamhet. Personer som inte är uppfödda i ankdammen. Krafter som kan komma med kreativa lösningar. Begåvningar som kan tänka utanför boxen och som förmår produktutveckla verksamheten. Ett ledarskap som förmår att göra sporten rumsren igen.
Jag betvivlar är den nya styrelsen är vuxna uppgiften. Den nya styrelsen är visserligen bättre än...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar, SBF
Det ryktas i gångarna att den tidigare förbundkaptenen/sportchefen Lennart Bernström är på väg tillbaka till Förbundet. Det kan kanske tyckas som lite märkligt att någon som lämnade positionen för drygt ett decennium sedan gör comeback. Svensk boxning är illa ute med få aktiva och frånvaro av framgångar. Förbundet behöver konsolidera de få krafter som finns kvar genom att ta ett steg tillbaka för att kunna ta två, tre framåt. Jag tror att Bernström är rätt person att leda och utveckla dagens verksamhet. Vi har sett alldeles för många halv- och kvartsfigurer passera under de senare åren och resultaten har blivit därefter. Bernström har erfarenheter och meriter så att det räcker till och bli över. Dessutom sätter han liksom undertecknad den ryska stilen främst. Hoppas han kan drilla och förkovra inte bara de aktiva utan även tränarna. Det är nämligen på tränarfronten det brister som mest. Alldeles för många klubbtränare sitter fast i det förgångna, så här har Bernström en hel del att jobba med. Många klubbar tycks dessutom ha givit upp och ägnar sig mer åt friskis-och-svettis-verksamhet än boxning.
Kort om Bernströms meriter. Började i IF Linnéa för att fortsätta i Narva BK där han drog fram namn som Stefan Sjöstrand, Håkan Sindemark. Vesa Koskela och Martin Kitel. Exempelvis så blev Narva bästa klubb efter Sovjetunionen på Gee-Bee 1983. Därefter blev det lite exotiskt, förbundskapten i Norge (!) under 1985-1988. Axlade sedan posten som förbundskapten efter Leffe Carlsson 1992 och hade många framgångsrika år med boxare som Majid Jelili, Andreas Gustafsson, John Larbi och Kwamena Turkson. OS-kvalet i Vejle 1996 får inte glömmas och med sex deltagare i Atlanta.
Förhoppningsvis kan Bernström fortsätta att odla kontakter österut, han var framgångsrik på det tidigare. Så jag ser fram emot den dag då landslaget kan dra en rak vänster...
//CF
Den 30 mars 1952 var det landskampshumör i Kungliga Hallen. Frankrike stod som motståndare och det var en viktig kamp för båda nationerna. OS i Helsingfors stod inför dörren och lagen testade sina kandidater. Det som från början hade varit en uppgörelse i god anda slutade i kaos. Frankrike var bättre och de ledde inför tungviktsmatchen med 7-2. Endast Roland Johansson (Halmstads BS) i flugvikt och Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt hade lyckats besegra sina motståndare. Inför Ingemar Johanssons match var stämningen hög. Han hade fjorton dagar innan praktknockat dansken Karl Frank i första ronden under en landskamp i Stockholm.
Den franske tungviktsmotståndaren Lucien Touzard var illa axelskadad när han äntrade ringen. Skadan hade tillfogats kort innan i en landskamp mot Danmark. Han ville egentligen inte boxas. Den svenske läkaren fann inget fel på honom. Massören Gustaf Martinsson, BK Örnens starke man, hade tagit hand om divere blessyrer på fransmännen när de kom till Stockholm och han förklarade Touzard som stridoduglig. Martinsson menade att den franska lagledningen skulle förbjudit sin man att tävla. De svenska ledarna var informerade om Touzards tillstånd, men hemlighöll det för press och inte minst publik. Den franska ledningen försökte få förbundet att tala fakta för åskådarna. De ville t.o.m. utannonsera matchen som uppvisning. När den väl blev av så avbröts den efter ett tiotal sekunder då den franske ringdomaren såg att Ingemar gick för fullt. Det blev naturligtvis våldsamma publikprotester. De hade betalt dyra pengar för att få se Ingemar boxas. I tumultet som uppstod uppfattade många att den franske ringdomaren hade givit sin man segern. I denna stund rusade ett gäng mot ringen för en egen typ av landskamp mot ringdomaren. Den franska lagledningen skulle rapportera händelserna till sitt idrottsministerium. De svenska ledarna skyllde på fransmännen.
Det fanns ytterligare en oklarhet i landskampen....
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, OS, Landskamper, SBF
Den 19 mars 1919 bildades en interimstyrelse för att organisera amatörboxningen i Sverige. Den 12 april samma år var planerna och riktlinjerna klara för det Svenska Boxningsförbundet. Det historiska mötet ägde rum på restaurang Riche i Stockholm.
Det hade dock boxats i Sverige långt tidigare. Den första riktiga matchen torde ha gått i Malmö 1893, men det var i Stockholm och bland de olika atletklubbarna som verksamheten fann sitt organisatoriska nav. Atletik var på modet vid förra sekelskiftet. Det var publikdragande aktiviteter där utövarna bollade med vikter, hade dragkamp med hästar, lyfte galanta damer på bräda och t.o.m. brottades med björnar. Dessa kraftkarlar fattade tycke för boxningen och utövade sporterna parallellt. Matcherna var en blandning av vad vi idag skulle benämna amatör- och proffsboxning. Gränsen var oskarp långt in på 1920-talets början. Boxningen fann omedelbart sin publik. Bland förgrundsfigurerna återfanns namn som Hjalmar Lundin, Calle Sven, Oscar "Bellis" Carlsson, Viking Cronholm, Stellan och Rolf Lindhe, Verner Lejon, Andrew "Kid" Johnson och något senare Alex Weimark. Flera träningsinstitut öppnades och även ett par instruktionsböcker i boxning publicerades.
År 1912 arrangerades OS i Stockholm. Boxningen ströks från programmet, men det är en historia för sig. Intresset medförde att de första tankarna på att organisera boxningen nationellt tog form. Boxningen upptogs också i dåtidens motsvarighet till dagens RF, men petades bort lika kvickt. De herrar som styrde och ställde i idrottssverige ville inte ha med boxningen, eller rättare uttryckt, med boxarna att göra. Därför organiserades boxningen av andra krafter än de aktiva.
Lördagen den 1 mars 1913 grundades den första versionen av SBF. Platsen var Rosenbad!
En styrelse, fylld av militärer, tillsattes under ledning av överste Schersten, som hade undervisat i boxning på gymnastikinstitutet redan 1895. De första föreningarna som anslöt sig var Djurgårdens IF, Fredrikshofs IF och Livregementets Dragoner (alla från Stockholm),...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF
Sverige hade en trupp vid Ungdoms-EM (22). Den enda som presterade något av värde var den fina talangen Stephanie Thour från Växjö. Hon kom till semifinalen. Bra jobbat!
MEN. Där tvingades hon ställa upp trots att hon var febersjuk!
På Svenska Boxningsförbundets Facebooksida låter det så här:
"Tyvärr förlust till Steffi med 5-0. Trots feber i 3 dagar så kämpade hon på bra. Energin tog slut i andra ronden men Steffi visade vilja och gjorde sitt bästa. Hon tar med sig en bronsmedalj hem till Sverige".
Det är fullkomligt sanslöst. De finns i princip inte något farligare än att tävla med feber i kroppen. Dessutom hade Stephanie varit febrig under tre dagar. Därtill var febern hög. Hon skulle absolut inte fått tävla i det tillståndet. Det borde även de utsända kretinerna på plats begripa. De har agerat totalt oansvarigt som ledare.
Det är dags att SBF:s ledning visar civilkurage. Stäng av dem på livstid. De har inte inom idrotten att göra. Idrottsledare har till uppgift att vårda och ta hand om sina adepter, inte att hänsynslöst utnyttja dem.
Dessutom fanns det en svensk supervisor på plats. Inte heller hon agerade.
Jag hoppas innerligt att Stephanie Thour inte får några men av det här.
//CF
Länk: https://sv-se.facebook.com/svenskboxning/
Skynda och läs. Inlägget kommer med säkerhet att raderas...
För säkerhets skull får ni en skärmdump nedan:
SBF version ett bildades på Rosenbad år 1913 och SBF 2.0 grundades på restaurang Riche 1919. Anrika Nalen var därför ett utmärkt val av lokal för SBF:s 100-årsjubileum. Boxningshistorien sitter så att säga i väggarna. Självaste Harry Persson saluterade gästerna i entrén liksom ett par representanter från förbundet. Det var en trevlig introduktion till galaaftonen.
Förbundets styrelse skall ha en stor eloge för att de önskade göra jubileet minnesvärt i form av förtäring, underhållning och tävlingar. Där fanns mycket god vilja och det låg en stor arbetsinsats bakom kvällens förnöjelser. Det tackar vi för.
Naturligtvis måste det utdelas hedersbetygelser. Dylika hör till, men de är alltid knepiga. Vem får komma in i värmen och vilka hamnar i frysboxen? Det blir lite väl mycket kamratklubben-för-inbördes-beundran över det hela. Samtliga namn var väl inte helt självklara, men låt oss vara generösa under en sådan här bemärkelsedag.
Kanske kunde förbundet en afton som denna ha bjussat på lite bättre tävlingar. Varför inte något europeiskt toppnamn som huvudnummer? Merparten av de svenska pugilisterna presterade under par, men det gör ingenting eftersom de ändå erhåller beröm på förbundets hemsida. Förbundstränarens ord tycks ha fallit på hälleberget. Ett namn bör dock framhållas – Alexander Bwambale. Han plockade snyggt isär den på Irland mycket hyllade ryske importen Afanasev.
Det enda som riktig störde och skavde var Riksidrottsförbundets usla hyllning, eller vad man skall kalla det. Den var en riktig förolämpning. Talet var illa förberett och illa utfört – så behandlar man inte en hundraåring.
Nu väntar nästa minnesfest…
//CF
Utmärkelsen Stora Grabbar och Stora Tjejer tillkom 1928 för att hedra de idrottsutövar som representerat Sverige vid olika internationella tävlingar. I utmärkelsen inräknas också placeringar på svenska mästerskap. Hederstecknet erhålls efter ett visst antal uppkomna poäng som viktas efter dignitet, där ett Olympiskt guld väger allra tyngst. Systemet har ändrats genom åren så att det blivit allt lättare att uppnå tillräcklig antal poäng. Ett gult kort bifogas utmärkelsen vilket innebär att innehavaren har fri entré till samtliga evenemang i sin sport.
En av RINGSIDES flitigare besökare, Joakim Liske, föreslog att den svenska boxningens Stora Grabbar och Stora Tjejer borde ha plats på RINGSIDE och det har han alldeles rätt i. Summa 137 herrar och åtta damer har uppnåt stipulerade antal poäng. För att det inte bara skall bli en svåröverskådlig lista delar jag upp namnen i kluster om tio. Läs och njut.
1) Den förste inom boxningen som blev Stor Grabb var Allan Carlsson från Örebro. Olika klubbar men tillhörde BK Kelly då han blev SG. Allan tillhör kategorin Sveriges bästa boxare genom tiderna med ett OS-brons som främsta merit. Utmärkt landslagsfacit.
2) Stig Cederberg från Stockholm. Olika klubbar men BK Primo (Stockholm) som SG. Främsta meriter OS-Brons och EM-silver. Stig tillhör gruppen underskattade boxare. Utmärkt landslagsfacit.
3) Gunnar Berggren från Stockholm. Var trogen Hammarby IF under sin framgångsrika karriär. OS-Brons och EM-Brons som främsta meriter. Gunnar är verkligen underskattad som amatörboxare. Utmärkt landslagsfacit. Han nämns sällan eller aldrig bland de stora. Avslutade med en tämligen usel proffkarriär.
4) Nils Ramm från Stockholm. Djurgårdens IF under sin aktiva tid. OS-Silver, EM-Silver och EM-Brons gör Nisse till en av Sverige mest medaljhängda boxare. Som så många avslutade han med en tämligen misslyckad proffskarriär.
5) Lars Söderberg från Örebro. BK Kelly som SG. Trefaldig svensk mästare med...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
11) Utmärkelse nr. 11 tillföll Thure Ahlqvist från IK Ymer i Borås. Svensk mästare och landlagsman med ett OS-Silver från 1932 där han besegrade den favorittippade amerikanen Nathan Bor. Jänkaren hade bara fem förluster totalt under sin amatörkarriär. En proffsmatch, men den var som oplanerad ersättare i en Göteborgsgala.
12) John Andersson, olika klubbar, men Djurgårdens IF som SG. Tvåfaldig svensk mästare, landslagsboxare och EM-bronsmedaljör 1930. En av Sveriges absolut främsta proffsboxare genom tiderna.
13) Oscar Andrén. Djurgårdens IF. Tvåfaldig svensk mästare, landslagsman och Europamästare 1925. Utmärkt amatör, men inte lika framstående som professionell.
14) Per Edlund. Olika klubbar men Härnösands BK som SG. Tvåfaldig svensk mästare, landslagsboxare och EM-deltagare.
15) Harry Eklund. Borlänge SK och BK Masen, men det senare som SG. Tvåfaldig svensk mästare och landslagsman.
16) Kurt Liljedahl. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Tvåfaldig svensk mästare och landslagsman. I landslagsmundering hade han ett utmärkt matchfacit (5-0).
17) Gustaf Magnusson. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Trefaldig svensk mästare och landslagsman. Ingick i den svenska boxaråttan vid den första landskampen år 1923. Tillhör gruppen numera glömda boxare. Tvingades till karriärstopp efter en fyrverkeriolycka.
18) Bertil Nilsson. Sundsvalls BK. Trefaldig svensk mästare, landslagsman och EM-deltagare.
19) Harry Wolff. Djurgårdens IF. Tvåfaldig svensk mästare, obesegrad landslagsman (2-0) och EM-silver 1927.
20) Erik Eriksson. Olika stockholmsklubbar, men IF Linnéa som SG. Mer känd som "Vagnis" bland publik och journalister. Trefaldig svensk mästare och landslagman.
Fortsättning följer.
Not: Matchlistorna är i varierande grad kompletta. Röd markering innebär att samtliga matcher är bokförda.
Christer Franzén
Sverige och Ungern hade avtalat om en landskamp i Stockholm den 25 april 1956. Inför nationsutbytet hade förbundet arrangerat ett träningsläger i Sandviken med början 17 april. Sjutton av våra bättre boxare uttogs för ett sista test. Markerat med fet stil är de som kom att ingå i landslaget.
Det var i flugvikt Alf Nordbeck (Eslövs IK) och Rune Gustafsson (Mölndals BK). Bantamvikt Jan Nordbeck (Eslövs IK) och Sven Stråhlberg (BK Winter). Fjädervikt Eje Sjöberg (Eskilstuna BK) och Olle Eek (Kalmar BK). Lättvikt Bo Högberg (Hisingens BK) och Lars Neuhaus (BK Höjden). Weltervikt Kurt Johansson (Värnamo BK) och Nils Olsson (Djurgårdens IF). Lätt mellanvikt Jack Andersson (Halmstads AIS). Mellanvikt Stig Sjölin (Värnamo BK) och Sören Danielsson (IK Balder). Lätt tungvikt Lennart Risberg (BK Örnen). Tungvikt Thörner Åhsman (Landala AK), Ebbe Strid (Haga AK) och Sven Jan Andersson (Djurgårdens IF).
Utan att delta på sammankomsten i Sandviken erhöll Karl Bergström (IF Linnéa) och Bertil Larsson (Nacka BK) var sin plats i den svenska tian. Stig Sjölin som borde varit självskriven anförde sjukdom som orsak till sin frånvaro.
Landskampen blev inte helt oväntat en säker ungersk viktoria. Siffrorna skrevs till 8-2. I det ungerska laget ingick den enastående Laszlo Papp, en av amtörhistoriens främsta. De ungerska gästerna ansågs vara teknikfenomen. De blågula som gick segrande från ringen var de tunga gossarna Lennart Risberg och Thörner Åhsman. Den svenska truppen uppbar kritik och få fick godkänt. Speciellt Lennart Risberg ansågs som en besvikelse.
Fotot nedan visar dramatik av annat slag. Den på sin tid så kände ringdomaren Harry Eriksson åkte i golvet.
1956 års landskamper här.
//CF
21) Selfrid Johansson. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Europamästare, OS-deltagare och landslagsboxare, men inte svensk mästare trots fyra SM-finaler. Tillhör gruppen idag bortglömda bra boxare.
22) Bror Persson. Örebro Atletklubb som SG. Europamästare, landslagsman och svensk mästare. Även Bror tillhör gruppen idag bortglömda.
23 John Pihl. Trogen sitt Djurgårdens IF. Svensk mästare och landslagsman, men inga internationella meriter. Tillhör inte de främsta bland SG.
24) Percy Almström. Flera olika Stockholmsklubbar, osäkert vilken som SG. Trefaldig svensk mästare och landslagsman.
25) Erik Ågren. Tillhörde Narva BK under hela karriären. En av Sveriges främsta amatörboxare. OS-Brons, EM-Silver, utmärkt landskampsfacit (14-1), fem gånger svensk mästare.
26) Olle Tandberg. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Tillsammans med Stig Sjölin det främsta som funnits inom svensk amatörboxning. OS-deltagare, tvåfaldig Europamästare, femfaldig svensk mästare, oöverträffat matchfacit som landslagsboxare (17-0). Haltande proffskarriär.
27) Kurt Kreüger. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Europamästare, 33 x landslagsman, femfaldig svensk mästare. Ingen seriös proffsatsning.
28) Oskar Ågren. Broder till Erik och tillhörde Narva BK under sin aktiva tid. Två gånger EM-brons, landslagsman och tvåfaldig svensk mästare.
29) Harry Ljushammar. Olika klubbar, troligen Landala AK som SG. Tre gånger svensk mästare och landslagsman. En bra boxare som är mer känd för sitt kriminella liv än sin boxning.
30) Per Andersson. I boxningskretsar och tidningar känd som "Svarte-Per". Olika klubbar, troligen Narva BK som SG. En bra boxare som hade oturen att vara samtida med Olle Tandberg. Europadeltagare, landslagsman och två gånger svensk mästare.
Fortsättning följer...
Not: Matchlistorna är i varierande grad kompletta. Röd markering innebär att samtliga matcher är bokförda.
Christer Franzén
31. Per Eriksson var trogen sitt Linnéa under karriären. Två gånger svensk mästare, landslagsboxare och EM-deltagare. Yngre broder till "Vagnis" Eriksson i samma klubb. Per tillhör idag de glömdas skara.
32. Stig Kreüger. Också knuten till IF Linnéa under sin aktiva tid. Sexfaldig svensk mästare och 23 gånger i landslaget. Brons i det annullerade Europamästerskapet (Krigs-EM) 1942 i tysk/polska Breslau. Ett mästerskap i princip bara för axelmakterna plus Sverige. Mästerskapet borde aldrig ha arrangerats, men tillkom på svenskt initiativ. Stig har litet orättvist hamnat i skuggan av sin berömde bror Kurt.
33. Karl Gustaf Norén var den förste Göteborgaren som blev SG. Olika klubbar men tävlade för Redbergslids BK som SG. Tre gånger svensk mästare och landslagsman. Guld i det s.k. Krigs-EM i tysk/polska Breslau.
34. Börje Wretman. BK Örnen som aktiv. Två gånger svensk mästare och landslagsman. Brons i Krigs-EM.
35. Allan Hansson. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Svensk mästare och landslagsman. Tillhör inte de främsta bland de bästa.
36. Nils Andersson. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Tre gånger svensk mästare. Obesegrad som landslagsman. Respektabel amatörkarriär. Slog tungt och hade en hög KO-procent. Bättre som amatör än proffs. Mest känd som sparringpartner till Olle Tandberg.
37. Einar Hammar. Olika klubbar, men Djurgårdens IF som SG. Fyra gånger svensk mästare och landlagsman utan seger. Som så många svenska boxare, bra på hemmaplan men hade det besvärligt mot internationellt motstånd.
38. Tage Persson (Pagård). Olika klubbar men Skövde AIK som SG. Tre gånger svensk mästare och landslagsman. God nationell klass, men...
39. Kurt Stehlin. Huvudsta BK under karriären. Två gånger svensk mästare och landslagsman. Var aktiv då konkurrensen var utomordentligt hård i tungviktsklasserna.
40. Tore Håkansson. Olika klubbar, IFK Linköping som SG. Tre gånger svensk mästare och landslagsman....
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
NB! Någon gång kring mitten av den här perioden sänktes kraven för antalet poäng för att erhålla utmärkelsen. Efter nr 44 räckte det med 10 poäng.
41. Bertil Ahlin. Flera klubbar men BK Akilles som Stor Grabb. OS deltagare. EM-silver. Sju gånger svensk mästare. Utmärkt landslagsfacit 32 (27-4-1). Tillhör gruppen att ha gjort flest matcher under karriären. En av svensk boxnings lysande stjärnor utan att riktigt lyckas internationellt.
42. Tore Karlsson. Flera klubbar men BK Akilles som Stor Grabb. Fem gånger svensk mästare, landslagsman och OS-deltagare. Utmärkt tekniker som även han hade det svårt internationellt. Idag kanske mest känd som Stig Walterssons tränare.
43. Jan Pamp. Tre gånger svensk mästare och landslagsman. Flera klubbar men BK Björnen som Stor Grabb. En av många goda boxare under en epok där konkurrensen var hård på hemmaplan. Hade det problematiskt på internationell nivå.
44. Sten Ahnelöv. Flera klubbar men Malmö BK som Stor Grabb. Fyra gånge svensk mästare och EM-deltagare. Plusstatistik på landslagsnivå.
45. Olle Bengtsson. Skoftebyns AIS. Känd som "Skoftebyn" efter sin klubb i Trollhättan. Ett SM-guld. Landslagsman. Inga större amatörmeriter. Blev proffsboxare utan att riktigt lyckas.
46. Gunnar Nilsson. Redbergslids BK. Ett SM-Guld. Landslagsboxare. Har nått sin berömmelse genom att sensationellt erövra ett OS-silver 1948. Han fick därefter heta "Silver-Gunnar". Inget större nummer vare sig som amatör eller proffs.
47. Bengt Modigh. Flera klubbar men Djurgårdens IF som Stor Grabb. Ett SM-guld. Landslagsman. Ingen av svensk boxnings större aktörer.
48. Ingmar Burjström. Flera klubbar men BK Örnen som Stor Grabb. Två gånger svensk mästare. Landslagsman med plusstatistik och OS-deltagare. Troligen vår främste flugviktare genom tiderna. Burjström hade mycket ogjort i ringen då han avled i kvicksilverförgiftning sommaren 1951.
49. Börje Hansson. BK Örnen. Han blev aldrig svensk mästare. Landslagsman. Deltog på...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
51. Sture Olsson. IF Linnéa. SM-silver som bäst, men flitig deltagare i landskamper. Beskrevs som en träningsovillig talang.
52. Roy Swedberg. Flera olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Tre gånger svensk mästare och sexton gånger i landslagsdress. Bra boxare som var dövstum vilket förhöjer prestationen.
53. Rolf Storm. BK Akilles. Tre gånger svensk mästare, tolv landslagsuppdrag, EM- och OS deltagare. En talangfull boxare som tyvärr stoppades pga. ögonskada. Han hade mycket ogjort i ringen. På förberedelserna inför OS 1952 behandlade han Ingemar Johansson som en vante under sparringarna. Storm hade passat som proffs.
54. Conny Blom. Flera klubbar men Landala AK som SG. Ett SM-Guld och tio landskamper. En mycket populär boxare på sin tid som numera dessvärre är bortglömd.
55. Ingemar Johansson. Redbergslids BK. Tre SM-Guld, tio landskamper varav nio segrar, OS-Silver. Sveriges främsta proffsboxare genom tiderna, men inte som amatör.
56. Berndt "Mike" Johansson. Flera klubbar men IF Linnéa som SG. Två SM-Guld, tio landskamper, Nordiskt silver. En av många bra boxare som idag är glömda.
57. Åke Wärnström. Katrineholms BK. Tre SM-Guld, femton landskamper, OS-deltagare, EM-Brons, Nordiskt Silver. En underskattad pugilist.
58. Roland Johansson. Halmstads BS. Fyra SM-Guld, fjorton landskamper, OS-deltagande. En av Sveriges främsta genom tiderna i den lätta klassen.
59. Harry Gunnarsson. Flera klubbar men BK 1925 (Karlstad) som SG. Ett SM, nio landskamper med sju segrar, OS-deltagare, Nordiskt Brons. Numera bortglömd men var på sin tid ett pålitligt namn i landslaget.
60. Bertil Larsson. Flera klubbar, men Nacka BK som SG. Två SM-Guld, elva landskamper med sju segrar, NM-deltagare. En bra men idag bortglömd boxare.
//CF
Den här avdelningen rymmer några av Sverige populäraste och bästa boxare genom tiderna. De som sålde biljetter på sitt namn.
61. Thörner Åhsman. Olika klubbar men Landala AK som stor grabb. OS- och EM-deltagare. Tre gånger svensk mästare. Utmärkt lanslagsfacit med tretton vinster på femton matcher. En av våra bättre tungviktare genom tiderna. Aktiv under en period då konkurrensen var stor, berömd är hans knock på Lennart Risberg, men hade oturen att vara samtida med Ingemar Johansson.
62. Märket uppges som försvunnet.
63. Lennart Risberg. BK Örnen som SG. OS- och EM-deltagare. Två gånger svensk mästare, Nordiskt guld. Obesegrad i landslagssammanhang. Elva vinster på lika många matcher. Hade problem med sina sköra ögonbryn. En av Sveriges absolut populäraste boxare. Det berättas fortfarande mer om Risbergs proffsmatcher än om Ingemar Johanssons.
64. Werner Vasén. Hisingens BK som SG. EM-deltagare. Tre gånger svensk mästare. Tio landskamper. En av de bättre i de lättaste klasserna. Den ständige förmatchboxaren på Edwin Ahlqvists proffsgalor.
65. Kurt Johansson. Olika klubbar men Värnamo BK som SG. Två SM-guld, fjorton landskamper, deltagre på Nordiska. En underskattad boxare som senare blev framgångsrik tränare i Danmark.
66. Sören Danielsson. IK Balder som SG. Tre SM-Guld. Nordiskt guld. Åtta landskamper med plusfacit. OS-deltagare. En bra boxare som hamnade i skuggan av Stig Sjölin.
67. Karl Bergström. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Tre SM-guld. Sjutton landskamper med tio segrar. OS- och NM-deltagande. Även här en bra boxare men som råkade vara samtida med Bosse Högberg och Stig Waltersson.
68. Daniel Freiman. Upsala IF som SG. Tre SM-Guld. Fint landslagsfacit med tretton segrar på sjutton landskamper. Nordiskt deltagande. En av många fina utövare som fallit ur det kollektiva minnet.
69. Lars-Olof Norling. Olika klubbar men Stockholms AIF som SG. Tre SM-guld. Utmärkt...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
I Danmark vet man något som vi inte vet, men kom-i-håg att ni läste om det här på RINGSIDE först av alla.
Nämligen att det stundar till landskap mellan rödvitt och blågult. Nationskampen skall utkämpas i Vejle den 12 september.
Tio matcher, varav tre för damer, skall avverkas. Se länk till tidningen för matcherna.
Det kan bli en god start på en säsong som äntligen tar sin början.
Jag tackar Flemming i Odense för tidningstipset.
//CF
71. Jan Persson. BK Sparta. Mer känd som "Plutten-Persson" än något annat. Utmärkt amatör. Fyra svenska mästerskapsguld. Endast fyra förluster på 14 landskamper. Två gånger nordisk mästare. Blev proffs 1964, men borde gått över tidigare. Han hade förutsättningarna.
72. Bo Högberg. Olika klubbar men Hisingens BK som SG. Tre gånger svensk mästare. Sju gånger i landslaget. Hade en stil som passade bättre i proffsringarna. En av Sveriges mest omskrivna boxare och då inte enbart för sina insatser i ringen.
73. Märket uppges som försvunnet.
74. Rolf Risberg. Olika klubbar men BK Sparta som SG. Fyra gånger svensk mästare. Elva landskamper. En habil boxare som led av den så vanliga svenska sjukan - att ha svårt mot utländskt motstånd.
75. Kenneth Israelsson. Olika klubbar men IFK Umeå som SG. Fem SM-Guld. Nordisk mästare. 18 landskamper och EM-deltagande. Norrlandsboxare är sällsynta gäster i Stora Grabbars klubb. En av de bättre pugsen i de lättare klasserna.
76. Leif Magnusson. Olika klubbar men Årsta BK som SG. Fyra gånger svensk mästare. Ett Nordiskt guld. 15 landskamper. EM-deltagande. Bra boxare som hade problem så fort en utländsk motståndare äntrade ringen.
77. Rolf Paulsson. Olika klubbar men BK Köping som SG. Tre gånger svensk mästare. Åtta landskamper. En idag lite orättvist bortglömd tungviktare.
78. Kennerth Wiberg. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Fyra SM-Guld. Nordisk mästare. Sex landskamper. EM-deltagare. Betraktades som en ny Ingemar Johansson efter en serie snabba knockoutvinter i början av karriären. Den bördan blev kanske för stor...
79. Lars Risberg. BK Örnen. Två svenska mästerskap. Elva landskamper med klar minusstistik. Inget av de större namnen bland SG. Storebror lystrade till namnet Lennart.
80. Kjell Fredriksson. Olika klubbar men BK Köping som SG. Tre svenska mästerskap. Nordisk mästare. Endast tre förluster på 14...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
Det blev svensk seger i den första landskampen på mycket länge. Det var det 88:e mötet nationerna emellan. Danmark har vunnit 48 gånger, Sverige 23 och 17 har blivit oavgjorda. Denna gång blev det 5-3 till Sverige. Mötet gick i Rosborgshallen i Vejle.
Jag hade inte möjlighet att följa utsändningen, men enligt rapporter var det en ganska medioker affär. Ringrosten lyste igenom, men huvudsaken är att verksamheten åter har kommit igång.
Danskt referat här.
Matchresultat här.
//CF
På årets SM deltog sju (7) damer. Ja, ni läste rätt. Sju. Det är det lägsta deltagarantalet sedan turneringen startade 1994.
För att lägga grädde på moset så var två av deltagarna av den kaliber man benämner rena nybörjare. Ändå hamnade de i (direkt)final. Ingen kritik ska falla på de som kom till start. Däremot borde samtliga som på något sätt är ansvariga för damboxning att stå där med skammen i den mörka vrån - klubbtränare, distriktsansvariga, förbundstränare och förbundsansvariga. Ytterst är det Svenska Boxningsförbundets styrelse som bär huvudansvaret för att det kanat utför.
Nedgången för damboxningen kan inte skyllas på Covid, till skillnad från sjukdomen, har tillbakagången varit synlig i många år. Ingenting har gjorts. En gång tillhörde Sverige världseliten, nu har vi två kanske tre stycken som håller hygglig europeisk nivå. Det är vackert så, men det finns inga som fyller på underifrån.
Såvitt jag förstått har det skett en för kvinnor ogynnsam sociologisk förändring i träningslokalerna. Därtill finns det fortfarande tränare som inte accepterar damboxning. Det finns också tränare som har en idiotisk syn på vad träning/boxning innebär. Det viktigate kriteriet för en bra tjejboxare var att hon kunde tåla smällar. Precis så sa en tränare, med tidigare förbundsuppdrag, från en av våra större klubbar, till mig. "Tåla smällar". Jag trodde faktiskt att adelsmärket på en skicklig utövare är att hon (eller han) undviker att ta emot smällar. Med sådana tränare är det inte konstigt att svensk damboxning sjunker i såväl antal som utövare och klass. Därutöver finns det en biologisk skillnad att ta hänsyn till. Kön är inte en social konstruktion som stollarna inom feminist- och HBTQ-sfären vill ha det till. Kön är en högst reell biologisk olikhet utmejsald av evolutionen och något som tränarna måste förstå.
De tränare som inte brinner för uppdraget bör avföras...
Läs mer →
Publicerat i: SM, SBF
Mästerskapen startar idag. De talangfulla Alexander Fredriksson (Morgongåva BK) och Kevin Scott (Upsala IF) blir det svenska bidraget till turneringen. Årets mästerskap är av naturliga skäl rumphugget, men de bästa nationerna är med.
Det finns skäl att rekapitulera tidigare blågula medaljörer på junior-EM. Det har inte blivit så många medaljer genom åren.
1972: Brons Ove Lundby (BK Örnen)
1984: Brons Peter Jacobsson (Oskarshamns BK)
1990: Silver Robert Nordman (Angered BC)
1992: Silver Ismael Koné (Malmö BK)
Brons Rickard Ekvall (Botkyrka BK)
1993: Brons Michael Yikealo (KK All Round)
Brons Fredrik Alvarez (BK Stora Stöten)
Silver Kwamena Turkson (Rinkeby International)
1999: Brons Benjamin Kalinovic (BK Rapid)
Brons Steven Musisi (IFK Umeå)
Summa tre silver och sju brons.
Som synes var 1990-talet en fin period för svensk boxning. I övrigt mindre så. Tjugoett år sedan sist. Vågar vi hoppas på bättre resultat denna gång. Förutsättningar finns...
//CF
Länk till YouTube och direktsändning av matcherna.
Dessväre började det med en katastrof.
Alexander Fredriksson ägde matchen fram tills dess den ständigt retirerande letten Matvejs Prokudins skickligt kontrade honom. Räkning. Upp. Ny räkning och Fredrikssons EM-äventyr var kvickt till ända. Han är en stor talang, men kanske har lovorden stigit honom åt huvudet. En nyttig förlust som det brukar heta.
Så var EM-sagan slut. Även Kevin Scott förlorade. Han hade dock en mycket bättre motståndare än Fredrikssons lett. Ukrainaren Matjakubov var tät och kontant, medan Scott dess motsats. Kunde inte ringhörnan gett råd om alternativ taktik?
Nästa tiogrupp var ett härligt gäng som drog publik på egen hand.
81. Carl Axel "Putte" Palm. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Fem gånger svensk mästare, 24 landskamper med klar plusstatistik, Nordisk mästare och Nordiskt silver, EM- och OS-deltagare. Insatser som gav höga poäng i Stora Grabbars liga.
82. Christer Ottosson. GAK Enighet (Malmö). Dubbel svensk mästare. 24 landskamper med klar plusstatistik. NM-och EM-deltagande.
83. Bo Claesson. Skene AK. Svensk mästare. 15 landskamper, Nordiskt silver.
84. Tor Mathisen. Eskilstuna BK. Blev SG utan att vara svensk mästare, ständig tvåa med fyra SM-silver. 18 landskamper, Nordiskt guld, EM-deltagande.
85. Jan-Olof Öster. BK Akilles. Blev ej svensk mästare, men tre andraplatser. 20 landskamper med klar minusstatistik, Nordiskt- och EM-deltagande.
86. Rolf Karlsson. Eskilstuna BK. Ett SM-Guld, 16 landskamper med klar minusstatistik, Nordiskt deltagande. En av våra mer matchflitiga utövare.
87. Claes-Göran Svensson. Malmö BK. Trefaldig svensk mästare. Elva landskamper, Nordiskt-Guld och EM-deltagare.
88. Ove Lundby. BK Örnen (Stockholm). Åtta gånger svensk mästare, 39 landskamper med endast sju förluster, tre gånger Nordiskt guld, EM-VM- och OS-deltagare. Flest poäng bland Stora Grabbar efter Stig Sjölin. Kort sagt en av Sveriges främsta pugilister genom tiderna.
89. Nils-Erik Rosén. Kalmar BK. Mer känd som "Släggan". Trefaldig svensk mästare, 22 landskamper, Nordiskt deltagande.
90. Hans Thomsén. Olika klubbar men Hisingens BK (Göteborg) som SG. Fyra SM-Guld, tio landskamper, Nordiskt Guld och Olympiskt brons. Hans OS-medalj betydde oerhört mycket för svensk boxning.
//CF
Ni minns väl Ida? Den talangfulla tjej som blev utmanövrerad på det vidrigaste av sätt av förbundet (läs Santiago Nieva och Klas Sandberg, dåvarande förbundstränare). Trots att hon var bäst vid tidpunkten sidsteppades hon. Tidigare artiklar från RINGSIDE här och här. Det finns fler artiklar och ni kan söka på Ida Lundblad i sökrutan.
Nu har Ida belönats som bästa tränare/ledare 2020 vid en regional idrottsgala.
Ett klipp från evenemanget här.
Då kanske vi åter får se några pugilister från Skövde i ringen framöver.
Skövde var tidigare en gammal fin boxningsort.
Vågar vi hoppas på come-back under Idas ledning?
Idas fina meriter här.
//CF
91. Märket har förkommit
92. Lars Larsson. Olika klubbar men BK Örnen som SG. Trefaldig svensk mästare. Sjutton landskamper. Nordiskt deltagande.
93. Per Gunnarsson. Värnamo BK. En av de bättre i de lättare viktklasserna. Två gånger svensk mästare. Nordisk mästare. Tolv landskamper.
94. Ulf Carlsson. Olika klubbar men Katrineholms BK som SG. Tre gånger svensk mästare. Nitton landskamper med klar plusstatistik. NM- och EM-deltagande. Ulf fick närmast hjältestatus efter sin utmärkta insats under OS 1976 där han gick jämnt mot superstjärnan Ray Leonard.
95. Bo Ljung. Kristianstads BK. Två gånger svensk mästare. Pålitlig som landslagsman med sex segrar på åtta uppdrag. NM- och EM-deltagande.
96. Leo Vainonen. BK Falken. Sex gånger svensk mästare. Två gånger Nordisk mästare. Utmärkt landkampsfacit med aderton segrar av tjugo möjliga. Två gånger EM- respektive OS-deltagare. En underskattad boxare i det svenska pugilistiska galleriet.
97. Terry Laitala. Olika klubbar men Kristianstads BK som SG. Erhöll sin första skolning i Finland. Därefter tre gånger svensk mästare. Nio gånger i landslaget med klar minusstatistik. Nordiskt deltagande.
98. Anders Eklund. BK Falken. Ett SM-guld. Sju segrar av åtta möjliga i landslagsdress. Två gånger nordisk mästare. EM-, VM- och OS-deltagande. Stora förhoppningar knöts till honom, men i likhet med många andra lovande svenska boxare höll han inte internationellt.
99. Christer Corpi. Olika klubbar men BK Örnen som SG. Fem gånger svensk mästare. Tio segrar på tretton landslagsuppgifter. Två gånger Nordisk mästare. EM-, VM- och OS-deltagare. I likhet med Lennart Risberg var han stor publikfavorit i Eriksdalshallen. Besegrade bl.a. Ray Mercer, men led av den sedvanliga svenska internationella sjukan.
100. Här föreligger en besynnerlighet. Det står Bertil Larsson, BK Akilles (Norrköping) i förteckningen, men det är alldeles fel. Han var en 1950-talsboxare och någon namne föreligger ej. Kanske kan RINGSIDES kunniga läsekrets lösa...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
Tänk backhoppning, tänk utomhushandboll, tänk nordisk kombination och ni betraktar boxningens framtid.
Svensk boxning tynar bort. Jag betvivlar att sporten kommer att finnas kvar om 10–15 år. Anledningen till detta har såväl en objektiv som en subjektiv sida för att tala med Karl Marx. Objektiv i den mening att den svenska strukturomvandlingen gick hårt fram mot boxningen. Tidigare var utövningen i det närmaste strikt arbetarklasscentrerad. På varje ort där det fanns en industri, såg, varv, gruva etc. fanns det en boxningsklubb och boxningen var socialt förankrad på orten. I dag har boxningen främst blivit en utövning för invandrare och har på så sätt förlorat sin historiska bas. Jag skall återkoppla till detta i en längre artikel framöver.
Till den subjektiva sidan hör valet av ledande personer. Med en sömngångarlik förmåga har förbundet genom åren haft en närmast ofattbar talang att välja de minst lämpliga kandidaterna till olika styrelseposter. Antalet SM-guld ansågs tidigare vara en tung merit för någon att hamna i styrelsen. Hur nu ett gott arbete i ringen är liktydigt med en förmåga att driva och utveckla en organisation? Idag är det lite andra kriterier som anses maximera utsikten till en förtroendepost.
Inför årets val av styrelse bli man beklämd. Den finns ingen som har presenterat något slags handlingsprogram för svensk boxning. Bara en av kandidaterna har bemödat sig, men det har mest blivit en slags önskelista. Valfläsk och frasvåfflor, om man vill vara elak, därför att det inte finns en enda stavelse om hur det skall gå till. Fler kommittéer tycks vara lösningen från ett skånskt perspektiv. Brrr! Han har ändå suttit i styrelsen. Gjort vaddå?
Hos de övriga finns det finns inte ens ett utkast med vanligaste flosklerna. Istället för program har vi en ledamot som i politisk korrekt anda vill ”minska det grova våldet.” Jovisst, men...
Läs mer →
Publicerat i: SBF
111. Odd Bengtsson. Olika klubbar men Narva BK (Stockholm) som SG. Fem gånger svensk mästare. Fyra gånger i landslaget med tre vinster. NM-, EM- och OS deltagare.
112. Håkan Brock. Olika klubbar men GAK Enighet (Malmö) som SG. Två gånger svensk mästare. Utmärkt landskampsfacit med elva vunna av tolv möten. Nordiskt guld. EM-, VM- och OS deltagare. Tillhör den minoritet som har plusstatistik på OS. Brock har en alldeles speciell nisch i svensk boxningshistoria genom sin jämna kamp mot Mike Tyson i Tammerforsturneringen 1984.
113. Lotfi Ayed. Olika klubbar men Redbergslids BK (Göteborg) som SG. Fyra gånger SM-guld. Utmärkt landskampsfacit med elva vunna på tolv matcher. Två gånger Nordisk mästare. En av få som erövrat VM-brons. EM- och VM-deltagande. Borde blivit proffs då han var som bäst.
114. Mikael Ungesson. Majornas BK (Göteborg). En gång svensk mästare. Nio vinster på fjorton matcher i landslagsdress.
115. Lars Myhrberg (Lundgren). Olika klubbar men Djurgårdens IF (Stockholm) som SG. Fem gånger svensk mästare. Sex landskamper. Nordiskt silver. EM- och VM-deltagande. Tillhör den lilla fina skaran av OS-medaljörer genom ett brons i Seoul.
116. Jimmy Mayanja. Olika klubbar men Agnered BC (Göteborg). Åtta SM-guld. Nio segrar på tolv landskamper. Nordiskt guld. EM brons. OS-deltagande.
117. George Cramne (Scott). Olika klubbar men IF Linnéa (Stockholm) som SG. Fem SM-guld. Elva landskamper med tio vinster. Två gånger Nordisk mästare. EM-deltagare. Ingår i den förnäma kvintett som slgit sig fram till ett OS-silver. George tillhör kategorin Sveriges bästa boxare genom tiderna.
118. Martin Kitel. Olika klubbar men Narva BK (Stockholm) som SG. Tre SM-guld. fyra landskamper med tre vinster. NM- och OS-deltagande.
119. Sören Antman. BK Falken (Gävle). Tre SM-Guld. Fem vinster på sex landskamper. Nordiskt Guld. EM. och VM-deltagande. Två gånger OS-deltagande.
120. John Pettersson. BK...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar
101. Shadrach Odhiambo. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Fyra gånger svensk mästare. Nordisk mästare. VM-brons. Utmärkt landskampsfacit med fjorton segrar på sexton uppdrag. EM- och OS-deltagare. Kom från Uganda, men blev närmast folkkär och drog folk till galorna på egen hand. Led dock av den "svenska sjukan" att misslyckas på stora mästerskap. Ingick i den framgångsrika skaran av 1970- och 1980-talsboxare.
102. Bo Persson. Malmö BK. Tre gånger svensk mästare. Sex segrar av tio möjliga i landslagsdressen. Nordiskt- och EM-deltagande.
103. Tauno Lothander. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Svensk mästare. Nordisk mästare. Sjutton landskamper med klar minusstatistik. VM-deltagare. Det finns en seglivad myt att han skulle ha gått drygt 400 matcher. Det gjorde han inte.
104. Roger Andersson. Olika klubbar men IF Linnéa som SG. Sexfaldig svensk mästare. Nordisk mästare. EM-brons. Sex landskamper. VM-deltagande. Roger var en fin representant för sporten. Vore alla som han hade det inte varit några problem att finna penningstarka sponsorer. Hans fem matcher mot Anders Eklund tillhör den svenska boxningshistoriens klassiker.
105. Stefan Sjöstrand. Olika klubbar men Narva BK som SG. Fyra svenska mästerskap. Tolv landskamper. NM-, EM-, VM-, OS-deltagare. En av många bra boxare som inte höll internationellt.
106. Vesa Koskela. Olika klubbar men Narva BK som SG. Tre gånger svensk mästare. Nordisk mästare. Sju landskamper. EM-brons, VM-, OS-deltagare. Som så många bra på hemmaplan, men överraskade med brons på EM 1981.
107. Märket har förkommit.
108. Märket har förkommit.
109. Bengt Cederqvist. Majornas BK. Två gånger svensk mästare. Nordiskt guld. Tio landskamper.
110. Håkan Sindemark. Olika klubbar men Narva BK som SG. Två gånger svensk mästare. Nio landskamper. EM-deltagare.
//CF
Så enkelt var det att samanfatta den blå-gula insatsen vid årets stora turnering i Belgrad, Serbien.
Tar man del av vad som skrivs på diverse Facebookgrupper och liknade kan man lätt få intrycket att Sverige är en storhet inom boxningen. T.o.m. bland blivande styrelseledamöter finns tankefostret att svensk boxning har "status". Så är det inte. Dessvärre.
Facit från Serbien: Fem förluster på lika många deltagare. Det är illa nog, men ingen av de svenska motståndarna nådde pallplats. Så det går inte att skylla på lottningen (vilket brukar vara populärt). Som bäst hamnde några av dem på femte plats. Sammanlagt slutade Sverige på sista plats bland 35 deltagande nationer.
Poltava, förlåt, Belgrad var ingen isolerad företeelse. Så här har det sett ut länge utan att någon i ledande position tycks reagera. Det går inte att skylla på utövarna. De gör så gott de kan utefter sina förutsättningar. Bördan för förlusterna skall istället läggas på SBF:s ledning och tränarna. Den sistnämnda kategorin är svensk boxnings riktigt stora svaghet. Det tycks som om de ingenting har lärt eller förstått sedan 1980/1990-talet då svensk boxning var på alerten. Någon som minns OS-VM-EM-medaljerna? Det hjälper inte att trona på minnet av fornstora dagar...
Den kommande styrelsen tycks inte äga någon krisinsikt överhuvudtaget. Kandidaterna verkar vara nöjda med det som är. Utveckla svensk boxning? Varför det? Då de istället kan strutta omkring på AIBA-möten, fortsätta administrera startböcker, ägna sig åt privata politiskt korrekta geschäft eller bygga fler kommittér.
Det ska fan vara boxare idag, för att travestera en känd teaterdirektör.
//CF
121. Roger Pettersson. Många olika klubbar men Narva BK som SG. Tio SM-guld. Sexton landskamper med minusfacit. EM-, VM- och OS-deltagande. Om någon personifierar svensk oförmåga att lyckas internationellt så är det Roger.
122. Tonton Semakala. Olika klubbar men Tensta BK som SG. Tre SM-guld. Utmärkt landslagsagerande med sex vinster på lika många uttagningar. EM-deltagande. Tillhör den exklusiva grupp som hemfört en VM-medalj via ett Brons.
123. Kwamena Turkson. Olika klubbar men Rinkeby International som SG. Fyra SM-guld. Nio landskamper med åtta vinster varav rekordmånga på walk over. Inte bara ett utan två EM-Brons, VM- och OS deltagande.
124. Ismael Koné. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Tre SM-guld. Tre landskamper. EM, VM- och OS-deltagande.
125. John H Larbi. Angereds BK. Sex SM-guld. Gott landslagsfacit med fem vinster av sex möjliga. EM- och OS-deltagande.
126. Mikael Yikealo. Olika klubbar men Narva BK som SG. Fyra SM-guld. Fint landslagsnetto fem vinster av fem möjliga. VM-deltagande.
127. Santiago Nieva. Olika klubbar men Narva BK som SG. Två SM-guld. Vinster i samtliga fyra landskamper. EM- och VM-deltagande.
128. Tobias Asklöf. Åtvidabergs BK som SG. Två SM-guld. Utmärkta sju vinster på nio landskamper. EM-deltagare.
129. Majid Jelili. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Fem SM-guld. Utmärkta tretton vinster på sexton landslagsförsök. EM-deltagande. Tillhör de få som erövrat en VM-medalj via ett Brons.
130. Andreas Gustafsson. Olika klubbar men NBK/Akilles (Norrköping) som SG. Fem SM-guld. EM-Brons. VM-deltagande.
Fortsättning följer...
CF
... gjorde Love Holgersson en ypperlig insats i det pågående VM-kvalet.
Hon genomförde sin match helt enligt skolboken. Vacker rysk vänsterboxning kollrade bort den tyska proffsboxaren Christina Hammer.
Tyskan är inte vem som helst. På 27 proffsmatcher har hon endast en förlust och den kom mot amerikanskan Claressa Shields. Tolv av Hammers matcher har avslutats i förtid. Hon har besegrat Maria Lindberg inte bara en, utan två gånger, liksom Mikaela Lauren. Vilket i sig inte säger så mycket, men...
Mot Love Holgerssons teknik kom hon helt till korta. Hammer kom segersäker till ringen, men var alltför tyskt entaktad och fann inga vapen mot svenskan.
En boxare behöver egentligen bara kunna ett slag - den raka vänstern - därför att den öppnar för allt annat. Det tycks som om Lennart Bernströms "ryska arbete" äntligen slagit rot. Jag hoppas innerligt att andra tränare noterar och inser detta.
Hatten av för Love och Lennart!
//CF
När den svenska truppen återvände från Paris så fanns det ingen från förbundet på Arlanda för att välkomna dem.
Det är lika häpnadsväckande stillöst som förolämpande. En OS-biljett betyder alltså ingenting för herrarna och damerna i förbundsledningen.
En snabbtitt i backspegeln på OS-kvalet ger upphov till följande reflexion.
Agnes Alexiusson, grattis till Tokyoresan! En enastående tur i lottningen gav en plats i Tokyo. Men matchen mot engelskan Dubois avslöjade hur tufft det blir. Vi skall dock glädjas över att svensk boxning har en deltagare på plats. Det sprider goodwill över sporten.
Stephanie Thour. Hon är liksom Agnes alltför entaktad för att komma någon vart och hon har liksom resten av gänget väldigt svårt att skifta taktik. Det var så uppenbart att hennes offensiv inte skulle löna sig mot den undflyende irländskan Walsh. Varför gav inte hörnan rådet att hon skulle dra på sig Walsh för att satsa på kontringar.
Love Holgersson. Boxas bitvis glimmrande, men det är något som fattas henne. Otur i lottningen blev skillnaden mellan att stanna hemma eller åka till Japan.
Liridon Nuha. Han är bedrövlig att skåda. Han kan inte boxas bara slåss.
Adam Chartoi. Mötte kvalets och kanske det kommande OS bästa boxare. Klasskillnaden var generande uppenbar mellan världselit contra svensk elit.
-
Olika faller ödets lotter. Bokstavligen. Två kvartsfinaler avverkades i går för våra damer. Love Holgersson ställdes mot den troliga guldmedaljören i Tokyo, holländskan Nouchka Fontij. Det blev som väntat en overmäktig uppgift. Nouchka har 14-0 på svenska motståndare. Vilken som helst av de två övriga semifinalisterma hade varit enklare att möta.
Agnes Alexiusson hade turen att få möta en grekinna utan några som helst meriter. Agnes vann naturligtvis och är därmed kvalificerad till Tokyo. Stort grattis till henne. Förhoppningsvis kan hennes OS deltagande attrahera nya utövare till träningslokalerna.
//CF
Så är vi framme vid de sista tio som erhöll utmärkelsen.
131. Tomas Jansson. BK Falken (Gävle). Två SM-Guld. Två landskamper. EM- och VM-deltagande.
132. Rikard Lundby. Olika klubbar men Haninge BK som SG. Två SM-Guld. Sexton landskamper med klar minuskvot.
133. Issam Karzoumi. Olika klubbar men Angered BC (Göteborg) som SG. Två SM-Guld. Tio landskamper med plusstatistik.
134. Benjamin Kalinovic. BK Rapid (Västerås). Två SM-Guld. Tio landskamper med plusstatistik. EM- och VM-deltagande.
135. Patrick Bogere. Olika klubbar men Redbergslids BK (Göteborg) som SG. Fyra SM-Guld. Tio landskamper varav hälften förluster. EM- och OS-deltagande.
136. Bashir Hassan. Olika klubbar men Malmö BK som SG. Elva SM-Guld. 2 x Nordisk mästare. EM-Brons.
137. Modo Sallah. Olika klubbar men BK Dalen (Stockholm) som SG. Sju SM-Guld. Åtta landskamper med sju segrar. EM- och VM-deltagande.
138. Naim Terbunja. Olika klubbar men IFK Linköping som SG. Åtta SM-Guld. Tretton landskamper med pluskvot. EM-, VM- och OS-deltagande.
139. Babacar Kamara. Olika klubbar men Stockholms AIF som SG. Utmärkt landskampsfacit med nio vinster på tio matcher. EM- och VM-deltagande.
140. Badou Jack [Johannes Gabriel Badou Nyberg]. Olika klubbar men Djurgårdens IF (Stockholm) som SG. Fem SM-Guld. Tre landskamper med lika många segrar. EM-och VM-deltagande.
Bland de 140 återfinnes en del namn som man inte direkt sammanknippar med utmärkelsen. Ett namn som verkligen saknas är Roberto Welin. Hans Europaguld 1991 borde givit åtskilliga poäng. Därtill 2 x SM-Guld, fyra landskamper och VM-deltagande.
Näst på tur är Stora Tjejer. De är åtta till antalet.
//CF
Även damsidan hade sin utmärkelse. Svensk damboxning utmärkte sig snabbt på den internationella arenan. Man får gå långt tillbaka i tiden för att finna samma medaljskörd för herrarna.
1. Åsa Sandell. Winning BC (Malmö) som ST. Fyra gånger SM-guld. Obesegrad i två landskamper. Nordisk mästarinna.
2. Katrin Enoksson. Redbergslids BK (Göteborg) som ST. Åtta gånger svensk mästare. Sju vinster på nio landskamper. Fem gånger Nordiskt Guld. EM-Silver. VM-Brons. Slog hårdast bland svenska damer. Åtskilliga av hennes matcher avgjordes i förtid.
3. Frida Wallberg. Olika klubbar men Åtvidabergs BK som ST. Sex SM-Guld. Tre landskamper med minuskvot. Tre gånger nordisk mästarinna. EM-deltagande och VM-Guld.
4. Teuta Cuni. Olika klubbar men Winning BC som ST. Fem SM-Guld. Åtta landskamper med plusstatistik. Två gånger Nordiskt silver. EM- och VM-deltagande.
5. Anna Laurell. Olika klubbar men Lunds BS som ST. Sju SM-Guld. Sju Landskamper med två förluster. Fyra gånger Nordiskt guld. Två gånger EM-Guld plus EM-silver. Två gånger VM-Guld plus VM-silver. Två gånger OS-deltagande.
6. Anna Ingman. Olika klubbar men IFK Umeå som ST. Fem SM-Guld. Åtta landskamper med två förluster. Tre gånger Nordisk mästarinna. EM-silver och VM-deltagande.
7. Josefina Tengroth. Olika klubbar men Nyköpings BS som ST. Fyra SM-Guld. Fyra landskamper. Tre gånger Nordiskt Guld. EM-brons.
8. Klara Svensson. Höllvikens BK som ST. Fem gånger svensk mästarinna. Sju landskamper med klar minusstatistik. Två gånger Nordiskt Guld plus ett Nordiskt silver. EM-silver och EM-brons. Ett VM-silver och två VM-brons.
Därmed är genomgången av Stora Grabbar och Tjejer avslutad. Den tillkom på begäran från RINGSIDES besökare.
//CF
I Georgiens huvudstad Tblisi avgjordes nyligen vad europeiska förbundet anger som "EUBC Junior Boxing Championship".
Av någon anledning deltog inte Sverige. Det brukar ju annars framhållas hur bra våra svenska ungdomsboxare är.
Svenska förbundet borde studera statistiken från turneringen. Sätta sig ner och försöka dra lärdom därav, men det kanske de inte vill...
Ryssland var helt överlägset. Likt Röda Armén körde de över allt motstånd.
Ryssland 18 Guld (av tjugosex möjliga!!!)
Ukraina 4
Georgien 1
Rumänien 1
Ungern 1
Cypern 1
I botten återfinns Finland och Danmark bland de tjugoåtta deltagande nationerna. Norge valde i likhet med Sverige att avstå.
Något rätt måste de väl ändå göra österut till skillnad från vad som åstadkomms på tränarfronten i Norden.
//CF
Svensk OS-boxning lever på minnet från fornstora dagar. Det är mycket länge sedan det blev en medalj i en olympisk turnering.
Det krävs nästan en arkeolog för att gräva fram dem.
Det har blivit sammanlagt elva medaljer sedan svensk boxnings debut i Paris 1924.
Guld - 0
Silver - 5
Brons - 6
1928 Amsterdam. Silver till Nisse Ramm (Djurgårdens IF) i tungvikt. Brons Gunnar Berggren (Hammarby IF) i lättvikt.
1932 Los Angeles. Silver Thure Ahlqvist (IK Ymer) i lättvikt. Brons Allan Carlsson senare Ekbäck (Örebro AK) i fjädervikt.
1936 Berlin. Brons Erik Ågren (Narva BK) i lättvikt.
1948 London. Silver Gunnar Nilsson (Redbergslids BK) i tungvikt.
1952 Helsingfors. Silver Ingemar Johansson (Redbergslids BK) i tungvikt. Brons Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt.
1972 München. Brons Hans Thomsén (Hisingens BK) i tungvikt.
1988 Söul. Silver George Cramne senare Scott (IF Linnéa) i lättvikt. Brons Lars Myhrberg tidigare Lundgren (Djurgårdens IF) i weltervikt.
Däremellan och därefter har det varit mörker. De flesta svenska boxare har klart underpresterat då det gällt i olympiska sammanhang.
Så passa på att hedra denna elva med en tanke eller två under årets olympiska ringlekar.
//CF
Det gick som det brukar då blå-gult äntrar ringen i OS-sammanhang. En match, en förlust.
Adam Chartoi försvann redan i 1/32-dels finalen.
Argentinaren Daniel Francisco Veron vann med klara 5-0. En enda domare, en korean, gav en rond, den sista, till Chartoi.
Chartoi har mott Veron tidigare, under VM 2019, och då blev resultatet det omvända.
Proffsboxare får numera deltaga på OS och argentinaren har hittils gått tre matcher och vunnit samtliga över synnerligen beskedligt motstånd. Att vara proffs är ingen garanti för att vederbörande är bra. Minns Love Holgersson som under OS-kvalet totalt utboxade en tyska som anses tillhöra proffseliten.
Nu är det väl hög tid att förbundet ser över tränarverksamheten. Våra ungdomar har ju samma fysiska förutsättningar som konkurrenterna. Däremot har de i utlandet ofta mycket bättre tränare. Förbundet skulle satsa mindre på alla politiskt korrekta utbilningar och jippon och och mer på att söka en rikstränare från öststaterna. Någon som kan stöpa om förbundet från topp till botten.
//CF
Tre damer åkte till junior-EM i Montenegro. Två av dem överlevde första omgången och gick vidare till semifinal. Där blev det stopp, men icke dessto mindre blev det två bronsmedaljer. Det tackar vi för. Hatten av för Zhera Milli (BK Masen) och Seropian Lucin (NBK/Akilles).
Mer att glädjas åt. Tävlingssäsongen tycks ha fått en flygande start med matcher och turneringar runt om i landet.
//CF
Finns det någon som fortfarande hävdar att Sverige tillhör eliten bland boxningsnationer?
Strandjaturneringen visade smärtsamt klart och tydligt att svenska boxare ligger långt, långt efter i utveckligen.
På plats fanns våra två främsta utövare - Agnes Alexiusson och Love Holgersson. De hade inte ens skuggan av en chans mot sina respektive motståndare. Deras stil är så stereotyp att det närmast blir parodiskt och hur lätt som helst att avläsa för motståndaren. Agnes har varit med länge och det är dessvärre längesedan hon visade prov på utveckling. Samma sak kan sägas om Love. Hon matchar dessutom för sällan för att kunna gå framåt.
Var ligger felet? Det går knappast att beskylla utövarna. De gör så gott de kan.
MEN... Det finns inga elittränare i landet. Det finns bara goda klubbtränare, men det är en helt annan sak. Det finns inga tränare som befinner sig i frontlinjen. Det bli bara more of the same i källaren, man gör som man alltid gjort.
Agnes har haft samma tränare sedan hon började för ett dryg decennium sedan. Hur ska han kunna tillföra henne något nytt? Det är närmast orimligt att begära, men resultatet bli därefter.
I Bulgarien tycktes det finnas mer folk i ringhörnan än antalet utövare. Fanns det ingen som exempelvis kunde gett Love rådet att söka infighting. Hennes avståndsboxning fungerade ju inte. Hon gick på smäll efter smäll. Ändå fick hon fortsätta i samma stil.
På herrsidan är det knappast bättre. Hampus Broman tycks lida av något slags Muhammad Ali-komplex. Skuttar runt i ringen med handskarna släpandes i golvet. Det där med gard tycks han inte fått lära sig. Ack ja...
Nebil Ibrahim var dock en liten ljuspunkt. Han har mycket boxning i sig. Bra skolad, men är fortfarande alltför vek i de stora sammanhangen. Dock. En talang att satsa på.
...... ett halvt fall framåt för SBF. De har nu gjort sin plikt genom att publicera en ranking.
Ni minns väl förra gången det begav sig. Uppdraget hade av någon outgrundligt anledning tilldelats Tidholms-Raggaren. Han hade inte en aning om vad han gjorde. Han blandade friskt in diplomboxare till eliten och han stannade inte där. Även noll-matchare hamnade på listan. Oh, dear...
Den nuvarande uppställningen är betydligt bättre, men underlaget av matcher är alldeles för snävt.
Den/de som gnetat med rankingen borde konsulterat RINGSIDE lite oftare.
Eller än bättre - varför inte överlåta förbundsrankingen till RINGSIDE!
Vi har gång på gång visat att vi besitter kunskapen och vi återkommer framöver med en ny ranking.
//CF
Det var en välkommen framgång. Våra ungdomar/juniorer har ju inte precis rosat marknaden.
Hammarby IF:s Elwin Mayue-Belezika hämtade en bronspeng i junior-EM som gick i Sofia, Bulgarien. Enkel lottning bidrog till framgången, men han är kanske den största talang som kommit fram under de senaste åren. Boxar moget för att vara så ung och för att fortfarande vara orutinerad. Han tävlar dessutom i den publikvänliga 92-kilos klassen.
Dessvärre brukar ungdomar och juniorer försvinna snabbt från boxningen.
I övrigt så följer de blå-gula den beprövade svenska modellen - en vinst därefter tackar-och-bockar de för sig. Det var iallafall kul att vara med.
Nordiska mästerskapen som gick på Island var bedrövligt. Endast två seniorguld. Och vad har ett gammalt avdankat proffs där att göra? Han borde ha varit förbrukad i landslaget sedan åtskilliga år.
GeeBee-turneringen i Finland, var bortsett från Agnes Alexiussons guld, inget att hänga i julgranen. Agnes mötte två billiga finskor så hon behövde inte förta sig.
U-22 i Kroatien innebar snabb hemgång. Sverige hamnade på delad 26:e plats!
Strandja - kvick exit.
Det finns så att säga mycket att jobba med på förbundsnivå.
//CF
Den europeiska boxningsfederationen (EUBC) har haft kongress. Ordförande blev en grek (!) och den nya styrelsen består av ledamöter från Ungern, Bulgarien, Monaco (!), Rumänien, Montenegro, Armenien, Ryssland, Spanien och Serbien.
Vart tog stora nationer som exempelvis England, Irland, Tyskland vägen? Sammansättningen tycks vara som riggad för förnyad och fortsatt korruption inom boxningssamfundet.
Vår svenska ordförande Per-Axel Sjöholm ville gärna vara med de stora pojkarna inom EUBC, men det fick han inte.
Det leder oss in på SBF:s nya styrelse. Samma inavel som alltid. Dock lite mer politiskt korrekt än tidigare. Halleluja!
Att boxningssamhället aldrig lär sig. Det är nytt blod utifrån som behövs, inte mer från de egna leden. Det behövs produktutvecklare, för att tala företagsspråk, för att försöka lyfta boxningen ur den djupa vågdal den befnner sig i.
//CF
PS. Länk till det nya EUBC-styret. Notera - endast en kvinna...
Det går lika illa för herrarna på EM som det gick för damerna på VM. De fick vara med en match.
Borde det inte ringa i samtliga varningklockor på förbundet, eller lever de fortfarande i illusionen att Sverige tillhör eliten bland nationer.
Den svenska modellen fungerar uppenbarligen inte. Den är fullständigt inpyrd av värdegrunder av olika slag där tävlingar anses mindre viktiga. Besök swebox.se och förfäras. Klubbarna behöver inga boxare längre. De klarar sig gott på parkinsonpatienter och motionsidkare.
Svensk boxnig behöver en kulturrevolution - från topp till botten. Bort med dagens förlegade modell.
Syftet med organiserad boxning är tävlan och ingenting annat.
//CF
Svenska landslaget i boxning redo för match mot Italien 1951-10-26 i Göteborg.
En sådan här uppsättning boxare kommer ni aldrig mer att få se.
Ingemar Johansson, Rolf Storm, Stig Sjölin....
1951 års landslagsmatcher här.
//CF
Det ryktas i gångarna att Svenska Boxningsförbundet (SBF) är på jakt efter en ny rikstränare.
Förbundet har äntligen insett att det krävs krafter och impulser utifrån för att rädda svensk boxning.
Det är ett utmärkt initiativ eftersom de som hittills intervjuats inte tillhör den vanliga skocken inhemska klubbtränare.
Kandidaterna kommer från olika europeiska nationer.
Det är något som RINGSIDE har efterlyst under många år. Resultaten talar sitt övertydliga språk.
Det är hög tid att börja om från början.
Ta ett par steg tillbaka för att satsa på de ungdomar som anses lovande för att sakta bygga upp dem till internationell nivå.
Förhoppningsvis höjs även nivån på klubbtränarna.
//CF
Svaret är NEJ!
Det finns en gammal god regel som utvecklats inom diplomatin och den går ut på att även krigförande stater skall kunna kommunicera med varandra. Ofta brukar det ske genom tredje part. Kanalerna och kontakterna skall hållas öppna.
Rysslands agerande har fått de politiskt korrekta att gå bananas. Anfallet på Ukraina är vansinningt och Putin är en diktator - därom kan alla vara överens. MEN, att därifrån ge sig in på att bojkotta allt som är ryskt är förkastligt. Min lokala te-leverantör döpte snabbt om ryskt te till georgiskt. Dumheter saknar alltid gräns. Ska vi också bojkotta rysk litteratur, ryska filmer, rysk konst, rysk musik?
Det är tvärtom nu som utbytet med den ryska befolkningen borde öka på alla plan - handel, kultur, idrott.
Bojkotter är dessutom väldigt tveeggade och trubbiga vapen. Bojkotten kontraaslår. Det är vi i Europa som lider av de ekonomiska sanktioner som satts in mot Ryssland. Ryssarna klarar sig alltid.
Det internationella boxningsförbundet är korrupt. MEN den har valts på kongress. Förbundets medlemmar sade nyligen klart Nej till frågan om nytt ordförandeval. Den internationella idrotten är full av korruption. Ni har väl inte glömt det internationella fotbollsförbundet med alla skandaler. Mutkolvar i ledningen. Riggade omröstningar. Hur hamnade fotbolls-VM i Qatar? Någon?
En öppen fråga till Svenska boxningsförbundets ledning. Varför detta pajasbeteende att lämna w.o. vid ev. möte mot en rysk representant. Det är enbart ett barnsligt och futilt agerande. Vad har de ryska boxarna gjort för ont för att förtjäna ett sådant förakt? Hur rimmar det med demokratin då Sverige och ytterligare några nationer bryter mot gällande beslut. De blev nedröstade. Demokratiska principer är tydligen bra endast då rösterna går ens egen väg. Vi har hört det till leda från de "goda" människorna. Folket röstade fel i Sverige och folket röstade fel i Italien etc.
...Överlägset bästa nation blev Irland. Nationen plockade hem flest medaljer och erövrade mest poäng på mästerskapet. Tre guld-två silver-två brons är något som svensk boxning inte ens kan drömma om i sina vildaste fantasier.
På andra plats kom Ukraina, vilket torde förvåna dem som följt svensk krigsrapportering från landet. Sex medaljer (3-1-2).
På tredje Bulgarien (1-2-1), därefter Italien och Polen.
Största överraskning var Litauen med en åttonde placering för ett guld och ett brons.
Fyra länder delade på plats nummer 17. Sverige var en av dem med sin bronsmedalj.
I övrigt kan noteras svaga insater av England, Rumänien, Danmark, Nederländerna, Wales och Frankrike. Så de svenska damerna är i gott sällskap.
Flitigaste blå-gul i aktion var domren Cem Önal.
Genom alla år har det funnits en närmast panisk förskräckelse bland svenska tränare och klubbar att söka impulser från Ryssland. Konsekvenserna borde sedan länge vara uppenbara för alla och envar.
Kanske går det lättare att söka ny erfarenhet på Irland. Det kan i alla fall inte bli sämre med ett ökat utbyte.
Se där ett gratis tips från RINGSIDE till boxningssverige.
//CF
Ett gott initiativ, men vem är det?
Bara namnet har offentliggjorts - Stuart O´Conner. Det låter som en irländare.
Det är bra att det kommer någon utifrån. Den inhemska ankdammen har vi fått nog av.
Enligt förbundet har det varit "en gedigen rekryteringsprocess där kompetenser och kvalitéer har utvärderats och bedömts, både administrativa och sportsliga kompetenser."
Men varför är dessa meriter så hemliga. Något måste väl ändå denne Stuart ha gjort som utmärker honom i förhållande till övriga kandidater.
Låt oss bara hoppas han är inte är tillsatt på politiskt korrekta grunder.
Vi väntar med spänning...
//CF
... kan du roa dig med att botanisera i det innehåll som erbjuds på RINGSIDE.
Det finns 35 254 (trettiofemtusentvåhundrafemtiofyra) boxare att tillgå i databasen.
De har utkämpat 83 327 (åttiotretusentrehundratjugosju) matcher.
Så var lite nyfikna. Sök i den svenska boxningshistorien.
Den första kampen mellan två svenskar gick 1893 och därefter har det rullat på.
Det finns särskilda menyer för landskamper och mästerskap (SM/NM/EM/VM/OS).
Se menylisten.
Namn, klubbar, nationer, datum etc är sökbara.
Det räcker med del av namn eller datum.
Prova exempelvis 1973- och du får fram åtskilliga matcher från detta år.
Testa - Försök få fram vilken klubb som har haft flest boxare.
Eller hur många pugs som har passerat genom din favoritklubb.
Du har ett oräkneligt antal timmar att glädjas åt i färden genom den svenska boxningshistorien.
//CF
SM nr 103 för herrar respektive nr 28 för damer har dragit igång.
Bankpalats denna gång är Botkyrkahallen i Botkyrka kommun.
Dramat pågår under dagarna 9-10-11 december 2022.
Denna gång kan vi glädjas åt ett något högre deltagarantal än närmast föregående mästerskap.
Totalt, inklusive juniorer och ungdomar, vägde 159 boxare in. Det är hela femtio fler än förra gången i Norrköping.
Herrar:
55 seniorer (Fyra fler än föregående mästerskap).
35 juniorer (En markant ökning. Det var sjutton i Norrköping).
39 ungdomar (Också en klar förbättring. Det var tjugosex förra året).
Damer:
17 seniorer (Vilket innebär sex fler än föregående mästerskap, men ändå ett bedrövligt lågt antal).
6 juniorer (Förra gången var det noll deltagare!).
7 ungdomar (Tre fler än tidigare).
Som synes är det damerna som som är det största bekymret.
//CF
Proffsförbundet WBA har deklarerat att de åter tillåter ryska och vitryska boxare att deltaga i titelmatcher och att de kommer att ingå på kommande rankinglistor.
Det är ett bra beslut som Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Boxningsförbundet också borde följa. Bojkott av idrottsmän- och kvinnor är så futilt. Det förändrar ingenting, förutom att bojkottivrarna får känna sig som oerhört goda människor. Det blir något religiöst över det hela. Finns det någon som hört RF agitera för bojkott av exempelvis USA? En nation som åtskilliga gånger under historien visat omvärlden omsorg genom att vräka bomber i skallen på otaliga nationers invånare.
I Iran pågår det ett fruktansvärt krig mot dess kvinnor, men i den saken är regering, opposition och RF tysta som möss.
Hyckleriet saknar alltid gräns.
"The World Boxing Association (WBA), through its Championships Committee and Ratings Committee, issued a statement in which it decided to reinstate Russian and Belarusian boxers to their place in the rankings.
The athletes from this country are not soldiers or part of the government, so they have nothing to do with the war against Ukraine or any ongoing conflict. However, it was determined that any fighter who speaks out in favor of the war or is involved in it will be removed immediately. For the sake of the sport and in favor of the careers of the fighters, they will be able to return to the rankings and fight for WBA titles. The decision was made after an extensive deliberation of all the members of both committees during the Centennial Convention of the World Boxing Association (WBA), taking place since Sunday, December 11 at the Caribe Royale Hotel in Orlando, Florida."
Uttalande från WBA högsta ledning.
Nedan IBA President Umar Kremlev commented on the decision.
"The World Boxing Association (WBA) restored Russian and Belarusian athletes in their ratings.
Sport should exist outside of...
Läs mer →
Publicerat i: SBF
Svenska Boxningsförbundet tog ut följande högklassiga kämpar.
Flugvikt: Alf Nordbeck, Eslövs IK. Rune Gustafsson, Mölndals BK.
Bantamvikt: Jan Nordbeck, Eslövs IK. Sven Stråhlberg, BK Winter.
Fjädervikt: Eje Sjöberg, Eskilstuna BK. Olle Eek, Kalmar BK.
Lättvikt: Bo Högberg, Hisingens BK. Lars Neuhaus, BK Höjden.
Lätt weltervikt: Karl Bergström, Nacka BK.
Weltervikt: Kurt Johansson, Värnamo BK. Nils Olsson, Djurgårdens IF.
Lätt mellanvikt: Jack Andersson, Halmstads AIS.
Mellanvikt: Stig Sjölin, Värnamo BK. Sören Danielsson, IK Balder.
Lätt tungvikt: Lennart Risberg, BK Örnen.
Tungvikt: Thörner Åhsman, Landala AK. Ebbe Strid, Haga AK. Sven-Jan Andersson, Djurgårdens IF.
Året var 1956. Ta del och njut...
//CF
NM arrangeras denna gång i Malmö. Under dagarna 24-26 mars 2023 skall det avgöras vilken nation som är främst i Norden.
Tanken på ett slags nordiskt mästerskap hade funnits sedan 1940-talet, men det dröjde till 1955 innan den kunde realiseras.
Då var det en affär enbart för seniorer och utmärkta sådana fanns det gott om i Danmark, Finland, Norge och Sverige vid tidpunkten.
Lång senare tillkom Island. Liksom damer och juniorer. NM har haft sina glansdagar men 1992 var det stopp för herrseniorerna. Den återuppstod 2009.
Det första NM avhölls i Köpenhamn i februari 1955. Tävlingen blev något av en besvikelse för svenskt vidkommande. Endast Stig Sjölin (Värnamo BK) och reserven Lennart Risberg (BK Örnen) vann sina klasser.
Övriga svenskar var Werner Vasén (Hisingens BK), Jan Nordbeck (Eslövs IK), Åke Wärnström (Katrineholms BK), Berndt "Mike" Johansson (IF Linnéa), Ragnar Bergström (Redbergslids BK), Harry Gunnarsson (BK 1925), Bertil Larsson (Nacka BK) och Karl Preutz (Hässleholms BK).
I mästerskapet ingick även matcher om bronsmedaljen.
Bästa nation blev Danmark med fyra guld, följt av Finland med tre, Sverige två och Norge ett.
//CF
Ta del av denna krönika av och om SBF:s nuvarande ordförande.
Den dryper av självförhärligande och självgodhet.
Om det inte var på allvar så skulle man kunna tro att det var en parodi.
Enbart denna krönika är ett tillräckligt skäl för att avsätta honom på det kommande årsmötet.
Märkligt att han inte uppfann hjulet också...
Länk här till förbundets hemsida
//CF
Det dröjde inte länge.
SBF:s galna politik, med ordförande Sjöholm i spetsen, att bilda ett piratförbund fick snabbt återverkningar.
Helgen 22/23 april arrangeras Sala Sparbank Box Cup.
Lettland och Ungern hoppar av. Motivering: Vi kan inte tävla i ett land som tillhör två förbund.
Det är bara början. Snart blir Sverige uteslutet ur IBA och då är det slut med deltagande i internationella tävlingar.
OS kan ni bara glömma.
Ordförande Sjöholm offrar de svenska utövarna för en egen politisk karriär.
Vad har han egentligen gjort under sina år som ordförande?
Förutom att skapa kaos... Hans eftermäle blir inte vackert.
//CF
PS. Valberedningens förslag till ny SBF styrelse återfinns på deras hemsida.
Ställ frågan till varje kandidat om de förstår vad det innebär att Sverige blir uteslutet från IBA?
Jag tror inte de fattar vad de ger sig in på...
SBF:s ledning fortsätter att vingla fram.
Trots alla hårda ord och fördömanden från SBF:s sida går det nu helt plötsligt bra att befinna sig under samma tak som ryssar.
Junior-EM utspelas denna gång i Armeniens huvudstad Jerevan. 29 nationer deltar, däribland Ryssland som kommer med den största truppen. De har 25 pugilister på plats, Rumänien 23, Armenien 20 och Poland 20.
Minsta trupperna kommer, inte oväntat, från Malta 2, Montenegro 2, Sverige 2 och Cypern 1.
Synliga i sin frånvaro är piraterna England, Irland och Nederländerna.
Hur skall SBF ställa sig om en blågul skall upp mot en ryss?
Förra gången det begav sig, under en turnering i Montenegro, lämnade Sverige walk over. Ett ynkligt och eländigt beslut som strider mot idrottens samtliga regler.
Höllvikens Nick Zulawinski behöver inte utsättas för förnedringen att lämna w.o. Han åkte ut på direkten i sextondelen mot en tysk.
Den andre deltagaren, Elwin Belezika från Hammarby, kan råka ut för samma kränkning som bjöds honom i Montenegro, där han förbjöds möta en ryss.
Snart är det årsmöte. Tänk på det...
//CF
Uttalande från IBA 26 april 2023
Nu är det allvar. SBF:s ledning har valt fel sida och det kommer att stå svensk boxning dyrt.
På årsmötet finns det fortfarande möjlighet att ändra kurs genom att byta ledning.
"The International Boxing Association (IBA) has filed an official complaint to the Boxing Independent Integrity Unit (BIIU) against individuals and entities involved in creation of a rogue boxing organization. The case was registered by the BIIU and will be reviewed as soon as possible.
Following the announcement of the establishment of the rogue international boxing organization, the IBA has initiated a series of actions that are designed to provide absolute clarity to all boxing stakeholders regarding the autonomy of the IBA as the global governing body of boxing.
The IBA strongly condemns the efforts of individuals to damage the significant strides taken by the IBA over the last few years to secure boxers’ the best future possible. The International Boxing Association (IBA) reiterates that it will continue doing its utmost to protect the organization and all its member National Federations from any harm caused by individuals or entities within or outside of the IBA boxing family.
Individuals and entities found guilty by the BIIU will face consequences according to the IBA Constitution, Disciplinary and Ethics Code and other key documents concerned."
//CF
Svensk boxning lever farligt.
Det svenska boxningsförbundet kommer med största sannolikhet att uteslutas från det internationella boxningsförbundet (IBA).
Varför? Jo, SBF är en av de ledande för att bilda en rivaliserande organisationtill IBA, ett "piratförbund".
De bryter på så sätt mot varje anständighetsregel som finns i föreningsvärlden.
IBA består av 204 medlemsorganisationer fördelat på fem federationer - Oceanien, Afrika, Amerika, Asien och Europa. I Europa är EUBC det högsta organet under IBA.
Utbrytarna som tycks styras från Sverige och Nederländerna har endast fått med sig en handfull nationer och deras ekonomi är skral. De har en budget på blott tio miljoner. Det kan jämföras med att IBA belönar ett VM-guld med 200.000 dollar. Multiplicera detta med antalet viktklasser (13). Bara prispengarna överstiger vida vad piraterna förfogar över.
Det är ni medlemmar ute i klubbarna som kan sätta stopp för ordförande Sjöholm och hans fantasifulla projekt. För mig framstår det som han bedriver en personlig vendetta mot IBA, med SBF som insats. Sjöholm fick en ordentlig avbasning när han försökte driva igen ett nytt ordförandeval inom IBA. Medlemsnationena röstade med stor majoritet ner hans förlag.
Han och utbrytarna tror att Internationella Olympiska kommitten (IOC) kommer att välja piraterna med en handfull medlemmar mot det erkända IBA. Det kommer inte att ske därför att det skulle skapa ett farligt prejudikat och öppna vägen för fler utbrytare inom olika idrotter. Följden blir kaos...
Utesluts SBF så blir det inga fler mästerskap och internationella prestigetävlingar för svenska boxare.
Ni som är ledare och aktiva boxare. Sätt stopp för Sjöholm & Co.
Vem har givit dem mandat att bilda ett splittringsförbund?
Läs uttalandet från IBA. De menar allvar.
//CF
Den 14-19 mars 2023 utkämpades en juniorturnering i Budva, Montenegro poetiskt kallad Adriatic Pearl. Bland deltagarna återfanns nationer som Brasilien, Kuba och Mexico. Där fanns också deltagare från Frankrike, Polen och Turkiet. Totalt var 25 nationer representerade med 176 deltagare. Däribland Sverige och Ryssland. Ryssland hade den största truppen på plats (33 st). De tog också flest guld - tretton, om jag räknat rätt.
Så långt, så gott.
Nu kommer det sorgliga. Sverige hade tre utövare på plats, två av dem åkte ut på direkten. Den tredje gick till final. Det var den ytterst lovande 92 kg killen Elwin Mayue-Belezika från Hammarby IF.
Men han fick inte boxas i finalen. Varför? Jo, motståndaren kom från Ryssland.
Enligt SBF nya påhitt skall Ryssland bojkottas på alla plan. SBF stoppade en ung talang från att tävla i en final. Det är fullständigt galet!
Det är dessutom oerhört respektlöst mot Elwin som får stå och skämmas i avvaktan på domslutet - att lämna walk over.
Det strider mot idrottens idé att lämna walk over.
Det är också oerhört respektlöst mot den ryske motståndaren. Han anses inte ens värdig att mötas.
Bojkotter är lika löjliga som futila. De leder aldrig någonstans och slår som så många gånger åt fel håll, som här, där det berövar en ung boxare en kamp om guldet.
//CF
Det är hög tid för boxningsförbundets medlemmar att avsätta den sittande ordföranden plus de övriga nickedockorna i styrelsen. De har fattat ett av de mest idiotiska beslut som tänkas kan – att Sverige ska bojkotta kommande VM därför att ryska och belarusiska boxare tillåts deltaga. Deras medverkan är något att applådera inte motarbeta. Varför skall enskilda idrottsmän och kvinnor hindras från att utöva sin idrott?
Ordföranden sätter sig på höga hästar. Korrupta idrottsförbund är ingenting nytt och det har ju inte hindrat Sverige från att deltaga i exempelvis fotbollsmästerskap.
Bland en ordförandes plikter är att se till att de aktiva kan tävla så mycket som möjligt på internationell nivå. SBF:s ordförande tycker tvärtom. För honom betyder de boxare, som tränat och lagt ner hela sin energi på att komma till VM, ingenting. Det är ytterst respektlöst. De offras för grumliga politiska intriger.
Värdegrunder, någon?
Bojkott av idrottsmän- och kvinnor är löjligt. Det förändrar ingenting, förutom att bojkottivrarna får känna sig som oerhört goda människor. Det blir något religiöst över det hela. Finns det någon som hört RF/SBF agitera för bojkott av exempelvis USA? En nation som åtskilliga gånger under historien visat omvärlden sin omsorg genom att vräka bomber i skallen på otaliga nationers invånare. I muslimska länder pågår det ett fruktansvärt krig mot dess barn och kvinnor, men i den saken är regering, opposition, RF och SBF tysta som möss.
Hyckleriet saknar alltid gräns.
Avsätt styrelsen! Nu!!
//CF
Brev från IBA:s generalsekreterare till alla medlemsnationer.
USA ut från boxningsgemenskapen, vilket innebär att snart ryker Sverige också.
Ställ SBF:s ledning till svars.
De som förlorar på det här är alla utövare.
To the attention of the National Federations members of the IBA
Lausanne, 26 April 2023
US Boxing - Termination of membership from IBA
Dear National Federation Members,
This is to inform you and, as you may be already aware from the media, of the termination of the US Boxing
membership with IBA according to article 12 of the IBA Constitution.
This termination of membership is an immediate reaction to the filing of the IBA's complaint with the BIIU
Tribunal for US Boxing's violation of Article 40 of the Disciplinary and Ethical Code, amongst others, by
joining the unrecognised parallel association World Boxing.
Although, IBA sincerely regrets US Boxing's decision to separate from IBA, we have taken due note of their
decision and US’ resignation will take effect immediately pursuant to article 12.3 (a) of the IBA Constitution.
The aforementioned means that the National Boxing Federation of US and all its members, including
Officials (Referees and Judges) and Team Officials (Coaches and Boxers) are prohibited from having any
relationship with IBA and from participating in any of its competitions enshrined in IBA Constitution and IBA
Technical and Competition Rules.
Please note that the US Boxing’s decision is not only hurting all their affiliates who will not be able to take
part in our competitions, but also all our boxing community who is prevented to share the events with them
and increase the level of the boxing family.
Having said the abovementioned, we expect that all of you remain committed to the objectives and mission
of IBA, continue to attend all our events and respect our Constitution and Regulations for a better boxing.
In this respect, we kindly ask you to refrain from any communication with US Boxing and any member of
the...
Läs mer →
Publicerat i: SBF, IBA
Svensk idrottsrörelse är fylld av politiskt korrekt galenskap och wokeism.
Officiellt heter det att alla skall var med, alla ska få delta.
I praktiken har den regeln avskaffats.
Det råder närmast en hysteri i att på alla sätt bestraffa ryska idrottsmän och kvinnor.
Vad har de gjort för ont? Ingen kan råda över var man född.
Det är inte idrottsmän och kvinnor som krigar.
Det är politiker bestämmer över dylika ting.
Finns det någon som hört idrottssverige ha yrkat på bojkott av USA?
Kriget i Ukraina är helt förkastligt, men en bojkott av ryska idrottare löser ingenting.
Finns det någon som verkligen tror att en svensk bojkott stoppar kriget.
Ännu en gång har den stackars Elwin Mayue-Belezika (Hammarby IF) dragits in i ett lika skamligt och som smutsigt spel.
Han kom till semifinal i junior-EM. Där skulle han möta en representant från Ryssland.
SBF med orförande Sjöholm i spetsen tvingade honom att avstå.
Det strider mot idrottens alla regler.
Det märkliga var att i kvartsfinalen återfanns en ryss bland poängdomare. Det gick tydligen bra.
Vidrigt hycklande...
SBF:s ledning saknar all anständighet.
//CF
Nu betalar svensk boxning priset för den tidigare ordföranden Sjöholms splittrings- och söndringspolitik.
Det internationella förbundet IBA meddelar att Sverige tillsammans med Nya Zeeland, Tyskland och Nederländerna har suspenderats.
Nu återstår en enda lång Golgatavandring för svensk boxning.
Visserligen blev Sjöholm bortröstad som ordförande men det hjälper inte Sverige i dettta fall.
Han sitter märkligt nog kvar i styrelsen och majoriteten i styrelsen sitter i hans fickor.
Den nya ordföranden borde också råka ut för IBA:s bannståle. Hon var nyligen teknisk supervisor under Usti-turneringen i Tjeckien. Där godkände hon USA:s medverkan trots att hon kände till att jänkarna inte längre var medlemmar i IBA.
Det är dags att kalla till ett nytt årsmöte för SBF. Rensa ut gammal bråte och diskutera hur framtiden ska utformas.
Svensk boxning är illa ute på alla plan.
//CF
Över namnet Sjöholm tycks det vila en förbannelse.
Under 1960- och 70-talet härjade en riksdagsman från Skåne som värst mot boxningen. Han hette Sten Sjöholm (1917-2002) och kallades för "Boxningssportens fiende nummer ett". Han lyckades få riksdagen av förbjuda proffsboxningen i Sverige. Förbudet trädde i kraft 1970 och varade ända till år 2007. Det var ingen dålig bedrift av Sjöholm, men han hade mäktiga vänner inom dagspress, läkarkår och politik.
Han önskade också förbjuda amatörboxningen och införande av statliga bordeller, men där misslyckades han.
Idag har vi en annan Sjöholm som verkar för en i sporten negativ riktning. Det är den tidigare ordföranden för SBF, nuvarande vice ordföranden, som idkar fulspel på den internationella arenan. Vilket naturligtvis inte gagnar svensk boxning. Det borde alla inse.
//CF
PS. Dagens Sjöhom blev bortröstad som ordförande på senaste årsmötet. Ändå klamrar han sig fast som vice ordförande i styrelsen. Han borde förstått vinken och avgått... Patetiskt, är väl rätta ordet.
PPS. Stort tack till CR, en trogen besökare på RINGSIDE, som tipsade om namnlikheten.
Det har passerat många månvarv utan några större framgångar för svensk herrboxning.
Herrarna har i decennier tvingats leva i skuggan av alla framgångsrika damer.
I de nyligen avslutade OS-kvalen i Polen kämpade Upsala IF:s Nebil Ibrahim till sig en bronsplats. Därmed väntar Paris 2024. Grattis!
Visserligen var hans klass, 57 kg, svag. Men det förringar inte insatsen.
Motståndarna kom fråm Makedonien, Afghanistan (!), Ungern och Bulgarien.
Sverige med fyra deltagare slutade som nr 20 av 36 i nationsrankingen.
Medaljrankingen placerade Sverige på plats 19 och sista plats med ett brons.
Frankrike, Turkiet och Irland placerade sig främst i bägge kategorierna.
//CF
PS.
Övriga deltagare var Zhera Milli 54 kg, Agnes Alexiussson 60 kg och Love Holgersson 75 kg.
Följande mejl kommer från en person med god insyn i hur SBF:s styrelse arbetar, eller snarare inte arbetar.
Vice ordförande Sjöholm har gjort sig till någon slags diktator. Beslut tas numera helst utan möten.
"Hoppas allt väl, läste med behållning ditt senaste inlägg. Ordförande Sjöholm plus de övriga nickedockorna i styrelsen har lyckats. Bildandet av en liten piratorganisation vid sidan av IBA (International Boxing Association) blev för mycket för Internationella olympiska kommitteen. I Los Angeles 2028 står sådant som lacrosse, flaggfotboll (vad är det?), baseball, cricket och squash, men ej boxning, på dagordningen. I Paris kan ni ta del av breakdance (!!!) hur i h-e det kan rubriceras som idrott? Boxning var med redan från början under antiken, men det betyder inget för de penningstinna herrar och damer som styr över dagens idrott. Världen har gått in i en slags krigspsykos. Skall israelitiska och/eller palestinska idrottsmän också bojkottas? Grundtanken bakom idrott och olympiska spel var att de skulle förbrödra mellan nationer, inte utså splittring. Så hur rimmar det med alla värdegrunder att bojkotta Ryssland? Här finns det uppenbarligen plats för dubbla måttstockar och kluvna tungor. Bojkotter får absurda effekter. Svenska boxare har tvingats lämna w.o., vilket strider mot alla idrottsliga principer, för att undgå möte med ryssar. Nyligen avslutades en juniorturnering i Ungern. Svenska klubbar uppmanades att inte deltaga. Ungern anses för ryssvänligt i den svenska ledningens ögon. Hur sjukt kan det bli? Svenska boxare offras på politikens och krigshetsens altare. Christer Franzén PS Under European Elite cup som just avslutats deltog följande nationer. Notera särskilt Rysslands medverkan. De blev f.ö. bästa nation. "A total of 156 boxers from 30 national teams will... Piratorganisationen World Boxing (WB) har avhållit sin första större internationella tävling. Sverige deltog naturligtvis på piraternas sida. Utbytet blev magert. Endast tre bronsmedaljer på sju deltagare. Brons till redan OS-klare Nebil Ibrahim. Gruppen hade tio deltagare och vanns av en mongol. Matchfacit 2 (1-1). Sara Svensson delad femte. Tio deltagare. 1 (0-1) //CF På 1950-talet var boxningssporten under attack från politiker, ledarskribenter, kulturnissar, läkare, präster och vad vi idag skulle beteckna "politiskt korrekta" typer. Motståndet kom nästan alltid från dem som aldrig ett en boxningsmatch, än mindre besökt en träningslokal. De vann. De fick igenom förbudet mot proffsboxning. Idag är boxningen satt under förmyndarskap. Klubbarna måste söka tillstånd för att arrangera galor. Så här kunde det låta när Kungliga Socialstyrelsen löpte amok 1953. När man tar del av detta elände har man svårt att hålla sig allvarlig. Jag ber läsaren byta ut boxning mot dagens fotboll eller ishockey. Boxningsförbundet försökte värja sig så gott de kunde. Ofta agerade de fegt, passivt och undanglidande. De åtta första böckerna skrevs ut till boxare från det gamla fina pugilistsällskapet Årsta... Under mycket buller lanserades utbrytarorganisationen World Boxing (WB). De har nyligen haft sin första kongress. Jämför med IBA som har 186 nationella förbund bakom sig. På WB:s kongress försökte den mediekåte ordföranden Pax Sjöholm bli allt från ordförande till ledamot, men rörelsen ville inte ha honom. Det måste kännas bittert eftersom han tjänstgjort som någon slags torped för WB. Sak samma för Karin Mattsson. Tummen ner. Däremot blev Susanne Kärrlander invald i styrelsen. Hon vann sina sporrar i AIBA (nuvarande IBA) och är kanske känd därifrån. En holländare besegrade en amerikanska i ordförandevalet. Det måste vara en taktisk miss av stora mått. USA var den första organisation att bryta med IBA. Nu kontrollerar de inte ens WB. Det bäddar för spännande konflikter framöver. När detta skrivs pågår IBA Junior World Boxing i Jerevan, Armenien. 51 nationella förbund deltar med 357 boxare. Från Europa medverkar tjugo nationer. Det mest intressanta inslaget är Ryssland. Man kan lugnt säga att WB, och därmed också svensk boxning, traskar i uppförbacke. Christer Franzén Den lilla utbrytargruppen från IBA med det storhetsvansinniga namnet World Boxing arrangerade nyligen en tävling i Sheffield. Bland deltagarna på GB Open/VM märktes Mongoliet, Franska Polynesien (!), Panama, ett flyktinglag (!) och naturligtvis de nordiska staterna. De svenska framgångarna var trots det enklare motståndet minimalt, minst sagt. Det måste vara oerhört besvärande att det nu bildas IBA-organisationer på WB:s domäner, som exempelvis i Tyskland och USA. Den som vill veta hur de svenska kandidaterna presenterade sig inför WB:s grundningskongress hittar intressant läsning under Candidates for Election: https://worldboxing.org/about/congress/ Notera hur försåtligt ordförande PAX beskriver sin "boxningskarriär". //CF Lördagen den 10 januari utkämpades en nationsdust i Uppsala. Skottland stod för motståndet och enligt Upsala Nya Tidning avgick de med segern. Skottland tillhör liksom Sverige smånationerna i boxning. Sverige har mött Skottland vid tre tillfällen tidigare och det har blivit två vinster och en oavgjord. Nästa möte kom redan 1981, som var ett landskampstätt år. På bortaplan blev det 5-5. Sedan dröjde det till år 2000 i Stockholm. Där blev det åter en storseger, 8-1, mot svaga skottar. //CF I något som kallas Göteborgs Boxningsserie 2024 som gick av stapeln i Askim 2024-02-17 förekom en rejäl felmatchning. Ansvarsfrågan är definitivt tävlingsledningens och det är deras uppgift att se till att matcher och motståndare är likvärdiga. //CF Verksamhetsårets resultat minus 2 568 065. Vad säger medlemmarna om styrelsens lättsinniga ekonomiska politik? //CF
Noterade idag att på SBF:s hemsida så har det senaste styrelseprotokollet nr 3 i ordningen publicerats.
I protokollet framgår att linslusen Sjöholm på eget bevåg (!) beviljat nuvarande sportchef löneökning med 12 000 kr/mån per den 12/5.
Styrelsebeslut saknas och de tillträdande delarna av styrelsen har fått vetskap i frågan först i sommar.
Man har överenskommet initialt med engelsmannen om en nettolön (som förutsatt skattelättnad som man sedan inte beviljats).
Merkostnaden för SBF med retroaktiv effekt bör landa på 200 000 SEK inkl.sociala avgifter och efter förlusten på -700 TSEK ifjol är man på god väg att upprätta bedriften.
Noterar också i...
Läs mer →
Publicerat i: SBF
Grattis alla boxningshatare...
Boxningen kommer att strykas från det olympiska programmet.
Paris 2024 blir sista gången vi kan ta del av pugilister i ringen.
Varför har det aldrig hörts några rop från IOK/SBF att bojkotta USA? De har en mycket lång historia med otaliga krig på sitt samvete och ingripande i andra länders interna affärer.
Naturligtvis bojkottade Sverige den prestigefyllda turneringen. Svenska boxare ska offras på politikens altare enligt SBF:s ledning.
Varför är det så tyst i boxningssverige?
Läs mer →
Publicerat i: DDD, SBF, IBA
Mager utdelning under piratturnering
Cologne Boxing Cup lockade bara 111 deltagare från hela världen trots storsatsning från WB:s sida.
På herrsidan noterar man 54 anmälda. Det är sämre än förra årets Svenska mästerskap för där återfanns 55 tävlande.
Notera att konkurrenterna, med ett par undantag, inte var av allra högsta internationella kvalitet.
Drömmer de fortfarande om OS-medaljer i SBF:s högkvarter?
Hampus Broman ut på direkten. Tio deltagare. 1 (0-1)
Kevin Scott försvann per omgående. Nio deltagare. 1 (0-1)
Erik Mendoza delad femte plats. Tio deltagare. 1 (0-1)
Brons till Agnes Alexiusson. Tio deltagare. 2 (1-1)
Brons för Love Holgersson. Fem (!) deltagare. 1 (0-1)
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
Startböckernas införande
De utfärdade en ukas i sex punkter om att boxning borde införa barnförbjudet på tävlingarna.
1. En boxningskamp kan injaga skräck och ångest hos barnet.
2. Bråket och trängseln i lokalen kan verka starkt störande och tröttande på åtskilliga barn.
3. Publikens skrik och buanden kan verka emotionellt upphetsande på barn.
4. Boxaren kan bli en förebild för barnet och påverka barns idealbildning på ett inte lämpligt sätt.
5. Tävlingarna hålls i regel på kvällarna – i varje fall alldeles för sent för barn.
6. Lokalerna är många gånger osunda och kan alltså ha en skadlig inverkan på barn.
Analogin blir skrattretande, men år 1953 kunde man i namn av myndighet och expert framföra dylikt strunt. Tidningen Se raljerade över Socialstyrelsens dumheter genom att fråga om inte skräckinjagande figurer som jultomten och sotarmurren också borde förbjudas. För att inte tala om lekar som kulspel och rephoppning. Det var aktiviteter som kunde vara synnerligen upphetsande för barn.
En sak som gjordes för att blidka opinionen var bra, nämligen införandet av startböcker.
Premiären begicks lagom till Nybörjarnas i mars 1953.
Läs mer →
Publicerat i: DDD, Turneringar, SBF
World Boxing - pirater på drift
Den måste ha varit en enorm besvikelse för organisationen. De påstår sig ha 27 nationer med sig, men det finns ingen förteckning på medlemsstaterna. Där återfinns Argentina, Australien, Nya Zeeland, Kanada, Brasilien, Finland, Panama, St Kittis&Nevis, Sverige, Tjeckien, Nederländerna, Vanuatu och USA. De flesta liksom Sverige småhandlare i branchen.
Notabelt bland övriga är Danmark, Tyskland, Ungern, Irland, Polen, Rumänien, Serbien och Spanien.
NATO/EU:s krigs- och bojkotthets fann alltså inget gehör här.
Ryssland har största truppen på plats, 26 pugs, tillsammans med Indien och Kazakstan.
Läs mer →
Publicerat i: SBF, IBA
Pirater i fortsatt motvind
Den kallades för GB Open, men torde mer ha varit ett slags världsmästerskap för organisationen.
De skryter med att ha hela 27 medlemsnationer, 15 av dem var i London.
WB återfinns främst i Europa och hur kan man kalla sig för "World" med så få medlemmar?
"Experience as an active, trainer and board member for more than 50
years." Det ser ut som att han har tävlingsboxats, vilket inte är korrekt.
Läs mer →
Publicerat i: DDD, SBF
Sverige vs Skottland 4-5
På sin hemsida nämner det skotska förbundet inte med ett ord om landskampen, så de tillmäter den ingen betydelse.
Första gången var 1979 i Stockholm. Blågul seger med 9-1. Det var på den tiden då svensk boxning fortfarande var att räkna med. I det segrande laget ingick Terry Laitala (Kristianstads BK), Kermit Fredriksson (Säffle BK), Marino Radman (Redbergslids BK), Ove "Jätten" Lundby (BK Örnen), Ulf Carlsson (Katrineholms BK), Arto Parri (GAK Enighet), Paul Nyman (Kristianstads BK), Per-Ove Olsson (Uddevalla BK), Bertil Österberg (BK 1925) och Anders "Lillen" Eklund (BK Falken).
Segrade gjorde Stefan Sjöstrand (IF Linnéa), Shadrach Odhiambo (Redbergslids BK), Vesa Koskela (Olofströms BC), Mikael Ungesson (Majorna BK) och Bo Persson (Malmö BK).
Det vinnande inslaget betod av Majid Jelili (Tensta BK), Vatche Wartanian (IF Linnéa), Cliff Soukka (NBK/Akilles), Stephen Ablorh (IF Linnéa), Issam Karzoumi (Angereds BC), Marcus Fowler (IF Linnéa), Said El-Tahan (Lunds BS) och Tobias Asklöf (Åtvidabergs BK).
Läs mer →
Publicerat i: Landskamper, SBF
Mismatch i Askim
En ren nybörjare (med noll matcher) från Ale BK ställdes mot en rutinerad Senior B boxare från IK Ymer som tidigare gjort ett dussintal matcher.
Kampen (!?) bröts i andra.
Ingen skugga bör falla på IK Ymer, vare sig boxare eller ledare.
Det är inte deras sak att kontrollera motståndarnas meriter, men det hade varit bra om de gjort det.
Fanns det ingen som reagerade? Inte ens nollboxarens ledare?
Fanns det ingen supervisor på plats?
För några år sedan blev en kvinnlig junior hårt knockad av en senior A boxare i Ljungby.
Då ingrep SBF och förbundet bör definitivt undersöka hur matchen i Göteborg kunde komma till stånd.
Tävlingsledare som de i Askim ska stängas av.
Ungdomarna måste skyddas från skador.
Läs mer →
Publicerat i: SBF
Ranking nr 2 2024
Varsågoda!
Ny ranking byggd enbart på resultat och inte inre organisationspolitik.
En glädjande trend som vi hoppas fortsätter - det matchas allt flitigare.
48/51
1 Omar Mujtabashams Narva BK
2 Joshua Muyinda Morgongåva BK (j)
3 Axel Palmgren Ystads SK (u)
4 Daniel Mesto Haninge BK (u)
5 Amadeus Guerrero Majornas BK (u)
6 Jonathan Rokka IK Ymer Borås (u)
7 Anis Elyassir Morgongåva BK (u)
8 Yaseen Qais Morgongåva BK (u)
9 Ali Yugoubi Team Ljungby Box IF (u)
10 Tor Myrberg Klason Djurgårdens IF (j)
54
1 Hafiz Mirzai Kristianstads BK
2 James Paredes Väsby BK
3 Viggo Pettersson Hammarby IF (j)
4 Muhammad Mirjalolov Botkyrka BK
5 Isak Eliasson (tidigare Syed Abdollah Hosseini) Umeå BK
6 Clay Jayson (tidigare Klas Jansson) BK 30 Motala
7 Yosef Beyaa KK All Round (j)
8 Hirmiz Yohana BK Tiger Västerås
9 David Rizvan BK TrimKristinehamn (u)
10 Jacob Andersson Värnamo BK (u)
57
1 Nebil Ibrahim Upsala IF
2 Erduan Berisha KFUM Linköping
3 Alvin Warukaga BK 30 Motala
4 Ridan Abdo NBK/Akilles
5 Gino Dobreva Malmö BK (j)
6 Emil Ödman Redbergslids BK (j)
7 Reza Ibrahimi Narva BK
8 Neo Vis Jamegar Haninge BK
9 Ismail Salih Morgongåva BK (u)
10 Faris Mohamed IK Ymer Borås (u)
60
1 Hadi Hadrous Malmö BK
2 Kevin Bohm Morgongåva BK
3 Abbas Mohevi Hammarby IF
4 Awaz Shakuri Stockholms AIF
5 Sebastian Rodriguez Helsingborgs BK
6 Farshad Sadqi Upsala IF
7 Patrik Wreder IF Linnea (j)
8 Adam Tegström Dahmani Umeå BK
9 Noradiin Dhoore Hisingens BK
10 Mykhailo Hubarenko Vänersborg BK (j)
63,5
1 Hampus Broman BS Tor Kumla
2 Alexander Fredriksson Morgongåva BK
3 Allan Malla Hammarby IF
4 Julio Huashuayo Djurgårdens IF
5 Marco Alärd Skoftebyns AIS
6 Said Mamergov Haninge BK (j)
7 Jonas Hossein El Ghoul Malmö BK
8 Vihtori Lindström Umeå BK (j)
9 Angelo Adamos AIK Stockholm (j)
10 Wilberforce Bezudde Jr Djurgårdens IF (u)
Publicerat i: Ranking, SBF
SBF - rekordstort underskott - 2,5 mille!!!
Läs mer →
Publicerat i: SBF