RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Den 22 april 2017 vann irländaren Caomihin Hynes den fina turneringen Montana Belt i Frankrike. I finalen besegrade han IF Linnéas Mariusz Gnas. Veckan senare blev Hynes svårt knivskuren i ett överfall i Belfast. Vi lever helt uppenbarligen i en sinnesjuk värld där alla hämningar och spärrar har släppt. Artikel över dådet här.
För svenskt vidkommande gick det förutom Gnas finalplats inget vidare. Helena Envall, Amanda Lundström och Katrin Norén åkte ut på direkten. Yohannes Berhane vann en match innan det blev respass. Denis Kauffer likaså. Samtliga från IF Linnéa. Varför var bara Linneor på plats? Heder åt dem, men det borde väl varit åtskilligt fler klubbar som deltog i denna turnering!?
Hoppas att någon från Linnéa läser detta och skickar en välgångshälsning till Hynes och framför sitt deltagande till hans klubb.
//CF
Det dröjde inte länge. Eftersom en stor del av den svenska boxningspopulationen är muslimsk så var det oundvikligt. En svensk medborgare, född i Bagdad Irak, är gripen för muslimska terrorbrott. Hans namn är Hassan Al-Mandlawi och han tävlade för Angered Boxing Club i Göteborg (inte heller det särskilt överraskande). Inom Svenska Boxningsförbundet, Riksidrottsförbundet och SISU (utbildningsenheten) pratas det mycket, oerhört mycket, om värdegrunder, ja det snackas mer om bögar/flator, integration, antidoping och liknade än det diskuteras idrott. Detta tycks dock ha hamnat på hälleberget för islamisterna och deras klubbledningar. På något märkligt sätt har muslimer hamnat i en gräddfil i det svenska samhället. Däri är journalister och politiker eniga. Muslimer har blivit okränkbara. Det de inte får på direkten hotar de sig till och än värre då styrkeförhållandena så tillåter. Minns alla våldsdåd - massmord, halshuggningar, våldtäkter begångna i islams och profetens namn. Trots detta har vi begåvats med islamitiska extremister i regering och riksdag. Hur lågt kan det svenska samhället sjunka?! Islam är själva antitesen med det som vi har i västerländska demokratier, inte minst i form av åsiktsfrihet och jämställdhet mellan könen. Det har tagit århundraden av kamp för att komma så här långt. Skall detta nu raseras av religiös fanatism. Jag hoppas att boxningsklubbarna runt om i Sverige tar sitt ansvar och vaccinerar sina medlemmar mot den muslimska galenskapen. Partiell matchlista för terrorist-Hassan här. Notera att han även fick tävla i landslaget. //CF
Nya Wermlands Tidningen har idag (22/4) en artikel om guldmedaljören i supertungvikt Modo Sallah. Den är betitlad "Direkt från fängelset till sjunde SM-guldet". Han har nyligen avtjänat straff för guldrån. Det är på sätt och vis hedervärt att Sallah står för det han gjort vilket brukar annars vara ovanligt. Det fanns dock inte mycket att dölja eftersom orsaken till hans frånvaro varit en s.k. officiell hemlighet. I artikeln kunde tillagts att han tidigare även varit dopingavstängd, detta i likhet med ytterligare en av årets guldmedaljörer på herrsidan. Boxning och brottslighet har dessvärre varit ständiga följeslagare genom åren. SBF har alltid mörkat eller försökt bortförklara saken när den kommer på tal. Detta trots allt fint prat om "värdegrunder"... Jag tror faktiskt att svenska boxare på elitnivå eller strax under har avtjänat hela straffskalan i Brottsbalken, möjligen är överlagt mord undantaget. I övrigt finns där folk som dömts för dråp, mordbrand, grovt och andra rån, grov och annan misshandel, torpedverksamhet, narkotikabrott, häleri, stölder och andra tillgreppsbrott, hallickverksamhet, rattfylla och hela skalan neråt. För kort tid sedan greps en tidigare svensk mästare, landslagsman och proffsboxare. Han kommer att få fri kost och logi på skattebetalarnas bekostnad under några år framöver. Han var stor entreprenör i narkotikabranschen. //CF
Egentligen vill jag inte skriva om det här eftersom det är så anti-boxning, men det är så många som hört av sig och frågat. Det stämmer att den döde Bilal Hammoud en gång i tiden gjorde några juniormatcher för Upsala IF. Kanske gick det snett redan då, det vet jag inte, men med tiden blev hans belastnings-CV omfattande. Sina femton minuter av berömmelse kom väl via det fiaskoartade postterminalrånet i Göteborg 2008. Se artikel från Aftonbladet då domarna föll. Googla gärna namnen på de övriga kumpanerna, speciellt efternamnen och ni finner mycket från det undre skymningslandet...
Bilals matchlista så långt jag funnit.
//CF
Han heter Paul Akofely och kommer från Kongo. Han härstammar från en kriminell familj och han har ett belastningsregister som är lika långt som det svåra året. Goggla på hans namn eller besök sajten Lexbase för att hämta alla domar. Han anses alltså som en värdig frontman för den anrika klubben Djurgården. Hur det är kompatibelt med de värdegrunder som predikas av politiker och pumpas ut av idrottsledare på alla nivåer övergår mitt förstånd.
Svensk boxning sjunker allt djupare...
//CF
Den 5 mars 2018 avkunnades en dom i Göteborgs tingsrätt. Målet rörde en avskyvärd kvinnomisshandel och gärningsmannen var Patrick Ssali Bogere (född 1981). Han hade upprepade gånger slagit en kvinna i ansiktet samt vid upprepade tillfällen tagit strypgrepp på henne, bitit henne i kinden samt dragit henne i håret. För detta fick han tre månaders fängelse plus skadeståndsersättning till kvinnan. Billigt kan man tycka då Bogere inte är någon förstagångskriminell. Han har ett digert belastningsregister. Han förekommer åtta gånger tidigare och det är inte första gången han får skaka galler.
Plock från ”karriären”.
April 2005 hot mot tjänsteman och fylleri. När polisen tog honom för fylla så skrek Bogere att han hade kontakter inom Original Gangster, Bandidos och Tigrarna och att de kunde lägga bomber under polisens bilar.
Våren 2006 olovligt förfogande och stöld. Han hade stulit mobiltelefoner från folk på krogen.
I september 2006 dömdes han till fängelse i tre år och åtta månader för stöld, försök till grovt rån, olovligt förfogande, hot mot tjänsteman och olovlig körning. Fem rånare trängde in i en villa. Där tryckte de bland annat in en laddad pistol mot tinningen på pappan i familjen.
Juni 2010 blev det bara skyddstillsyn och 80 timmars samhällstjänst för misshandel, rattfylleri och tre fall av olovlig körning. Han har aldrig haft körkort.
Januari 2015 narkotikabrott, innehav och bruk av kokain gav dagsböter.
September 2017 olovlig körning och grovt rattfylleri. Fängelse en månad.
Bogere tillhör den ömkliga typ som aldrig står för det han gjort. Naturligtvis är han alltid oskyldig och skyller på andra. Speciellt lustigt är det att läsa narkotikadomen. Han hade kokain i fickan och han hade kokain i blodet, men hävdade att han blivit ”förgiftad” av någon okänd person. Under de år Bogere varit kriminell har han varit...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Kriminalitet
Ännu ett vansinnigt terrordåd har drabbat oskyldiga människor. Gärningsmannen var en afghan. En person som överhuvudtaget inte skulle vara här.
Totalt oansvariga politiker har under decennier bedrivit en huvudlös och destruktiv politik vad avser invandringen. Sverige har blivit ett eldorado för lycksökare, kriminella och religiösa extremister. Afghanen kom för några år sedan. Han har sedan dess levt på våra skattepengar och redan hunnit begå brott. Naturligtvis. Han belönar samhället som tagit emot honom med ett bestialiskt knivdåd. Han är varken den förste eller siste "invandraren" som kommer att begå brott. Ändå får de stanna kvar i landet. De kastas inte ens ut vid grova brott som våldtäkter. Regeringspolitikerna och ledarskribenterna är sååå förstående. Det är sååå synd om dem. Vi kommer att få höra en kör av röster som ursäktar och förminskar dådet. Professionella lögnare av skilda slag kommer att framträda i Dagens Nyheter, Sveriges Radio/TV och andra media. Dådet kommer att skyllas på det svenska samhället och svenskarna, inte på gärningsmannen.
Statsministern är redan igång med sitt svammel, liksom Annie "Jag älskar afghaner" Lööf och många andra från den politiska parnassen.
Det är hög tid att sätta press på politikerna - nu får det vara nog! Tala om för dem att de har blod på sina händer.
Som grädde på moset så hade Tamim Sultani gått ett par boxningsmatcher för Nässjö BK vilket gör min bedrövelse ännu större.
//CF
PS. Jag fick rätt. Vi medborgare skall inte ställa politikerna till svars för en huvudlös invandringspolitik. Istället ska vi tycka synd om den brutale afghanen. De sju offren är inget som tidningar och TV bryr sig om. Nu gäller det till varje pris frikoppla gärningen från invandringen.
Statsministern får gärna höra av sig och förklara hur ett dåd utfört av en afghan, som inte skulle vara här, inte...
Läs mer →
Publicerat i: DDD, Kriminalitet
Den 17 april 2018 fastslog Halmstads tingsrätt att Roberto Bengtsson och den ryskfödde Vladislav Karchahin var skyldiga till grov våldtäkt och de dömdes till två års fängelse. P.g.a. sin ungdom erhöll de dessvärre inte maximalt straff. Den som önskar kan rekvirera domen från Halmstad tingsrätt. Målnumret är B 221-18. En varning utfärdas eftersom våldtäkten var vidrig. Hovrätten skärpte straffet till två år och sex månader.
Hur agerar SBF:s ledning? De har haft kännedom om brottet från dag ett.
Jo, de stoppar huvudet i sanden. De går t.o.m. så långt att de raderar ett inlägg om våldtäkten på förbundets Facebooksida. Hur överensstämmer det med den transparens som ordförande Pax Sjöholm säger sig ivra för? Vad är förbundets värdegrundsarbete värt då de blundar inför verkligheten och markeringar uteblir?
Tvärsemot alla moraliska normer och etiska regler beviljar de glatt ny licens till Roberto. I oktober 2020 får han t.o.m. vara med på SM. Tävlade då för Malmö BC. Det ryktas att han numera även skall vara landslagsaktuell.
Budskapet från SBF:s styrelse blir glasklart:
Till de manliga boxarna – inom SBF accepteras våldtäkt. Det blir inga sanktioner från styrelsens sida.
Till kvinnorna i förbundet – ni måste förstå att SBF välkomnar våldtäktsmän i sina led.
Till diplom- och andra föräldrar – vi inom SBF har inget emot att det finns våldtäktsmän i våra klubbar och träningslokaler.
Till sponsorerna – SBF tycker att det är helt OK med våldtäktsmän.
Vad säger RF- och SOK om det här? Vad säger sportjournalisterna?
Vissa brott kan man aldrig sona trots avtjänat straff. En kvinnoförnedrande våldtäkt går aldrig att förlåta eller ursäkta.
Det var inte frågan om lite snatteri i den lokala ICA-butiken i Robertos fall.
Christer Franzén
Svensk boxning är bisarr. Alla vet att Roberto Bengtsson är en våldtäktsman ändå tillåts han tävla vidare.
I lördags var det någon slags distriktsskamp mellan Småland/Halland och Västergötland.
Vem återfanns i S/H om inte den dömde Roberto. På den egna klubbens hemsida hyllas han eftersom han "gjorde en stor match". Inom kort skall han, enligt klubben, dessutom deltaga i Göteborg mot "svensk topp".
Det fanns mycket funktionärer på plats i Jönsköping (pun intended!). Där måste också ha funnits en supervisor. Men samtliga hade en gummisnodd i ryggen. Ingen vågade ifrågasätta Robertos medverkan.
Enligt Robertos klubb, Sidestep BC i Halmstad, så arbetar de "för mångfald, olika åldrar, etik och moral". Varför denna värdegrund inte kopplas till våldtäkt är obegripligt.
Inte blev det bättre när en av ledarna hörde av sig. Det var inte lätt att förstå vad han menade, men det gick ut på vilken fin och trevlig kille Roberto är. Har ledningen frågat den våldtagna tjejen?
Det är hög tid att SBF börjar markera mot sina fingeravtryck. De har släppt igenom alldeles för mycket skit genom åren.
//CF
PS Snart har vi en yrkeskriminell tidigare svensk mästare, landslagsman och proffsboxare utsläppt. Han kommer raskt att ingå i en Göteborgsklubb med allas goda minne. Brrr...
Det här börjar likna kriminaljournalen.
Ytterligare ett namn att lägga till i svensk boxnings svarta bok.
Ronny Hälgh som var aktiv inom IK Ymer i Borås på 1960-talet har häktats för mord.
Enligt polisrapport: "Mord den 4 februari 2020 på Bergakungsgatan 12 i Borås (5000-K132476-22)".
Ronny är nu 75 år och långt ifrån sin aktiva tid, men han är bara en i raden som blivit ett fingeravtryck efter Brottsbalken.
Det skulle enkelt gå att skriva en bok om alla som vandrat den riktigt breda vägen. Kanske en best-seller...
//CF
När vi ändå är inne på boxning och kriminalitet så kan vi fortsätta längs den breda vägen.
Överallt där det finns stora pengar i omlopp smyger sig kriminaliteten in. Det spelar ingen roll om det avser affärer eller sport. Speciellt proffsboxningen har från början varit länkad till diverse skumraskfigurer. Fixade fighter har följt boxningen från dag ett. Mängder av kända boxare har lagt sig enligt överenskommelse eller under påtryckning. Det fanns oftast pengar att hämta även för den mutbare.
Under 1950-talet gick det så långt att maffian styrde proffsboxningen i USA. Frankie Carbo och Blinky Palermo kontrollerade hela näringskedjan via International Boxing Club (IBC) - boxare, tränare, promotorer, domare och journalister. IBC hade exempelvis full kontroll över vilka som fick boxas i Madison Square Garden. Det krävdes en åklagare med civilkurage för att bryta maffians makt över boxningen, men korruptionen lever vidare. Ingen ska inbilla sig något annat…
IBC var ett visst orosmoment i samband med förhandlingarna om VM-kampen mellan Floyd Patterson och Ingemar Johansson 1959.
Att äga en boxare är oftast bara besvär. Vadhållning är mycket bättre. Det finns stora pengar att hämta genom att garanterat veta i vilken rond matchen ska ta slut.
Alla som läst min bok, Yrkesboxaren John Andersson, vet att han boxades under revolverhot inför en match. Lägga sig eller bli blyförgiftad? John valde modigt att ignorera hotet. Starkt gjort av honom eftersom det sällan var fråga om tomma hot.
Ett fall blev till världslitteratur och film. Den 13 mars 1926 mördades proffsboxaren Andre Anderson [Frederik Boeseneilers] i Chicago. Han hade tröttnat på sina fixade matcher, så nästa gång han beordrades att lägga sig, knockade han sin motståndare. Det stod honom mycket dyrt eftersom han fick betala med sitt liv.
Händelsen inspirerade Ernest Hemingway till en enastående effektiv berättelse i det mindre formatet. Den...
Läs mer →
Publicerat i: Boxning på film, Kriminalitet
Ofta verkar det som om omklädningsrummen i boxningslokalerna fungerar som sambandscentraler och inkörsportar till ett liv i kriminalitet.
Edgar Lee Pettersson, född i Tonga, är den senaste, men inte den sista i raden. För några år sedan tävlade han för IF Linnéa (Stockholm).
Den som har lust kan goggla på hans namn och ni får en liten inblick i hur det ser ut i underjorden...
Det var dylikt sosseregeringen kallade "små hyss" i förorterna.
//CF