Klubbar

Kalmar Boxningsklubb 1929-2010

Du har väl inte missat: Kalmar Boxningsklubb 1929-2010 är en detaljerad genomgång av klubbens historia. Kalmar BK har spelat en väsentlig roll för boxningens utveckling i sydöstra Sverige. Mellan KBK:s äventyrliga början, en bedragare var indirekt upphov till klubbens grundande och den senaste svenske juniormästaren återfinns framgångar, misslyckanden, mästerskapsguld, landskamper och sköna profiler. Boken innehåller också en mängd relevant klubbstatistik över arrangemang, resultat, SM-finaler, landskampsuppdrag och mycket annat. Beställ hos förlaget via denna länk
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Klubbar

BK Swing 75 år

BK Swing från Smedjebacken bildades i september 1938. Den 75-åriga tillvaron uppmärksammas med en artikel i Dalarnas Tidning.  Det är mindre klubbar som Swing som bär upp boxningssverige då som nu. Grattis, säger vi, runt RINGSIDE. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar

Klubbnål - F 12 IF

En gång i tiden var boxning inom det militära stort. Det avhölls militära mästerskap som många gånger var av mycket hög kvalitet. Nästan varenda regemente hade en boxningssektion och det kunde snudd på vara repris på en SM-final då mästerskapen avgjordes. En av våra främsta proffsboxare genom tiderna, John Andersson, slog sin första vänster inom det militära. Den mest kända klubben torde vara Flottans IF från Karlskrona som hade en hel rad mycket goda pugs inom sina led. Såvitt jag vet återfinns det endast en klubb med militär anknytning kvar och det är I 19 IF i Boden. Så numera arrangeras inga militära mästerskap inom boxningen. Internationellt finns det ett europeiskt militärmästerskap. Här får F 12 IF symbolisera den militära boxning som en gång var. Klubbens korrekta namn var Kungliga Kalmar flygflottiljs regementes Idrottsförening. Ståtligt eller hur?! Klubbtröjan såg ut så här (personifierad av Lindåsboxaren Sigge Månsson): //CF
Läs mer →
Publicerat i: Uncategorized, Info, Klubbnålar, Klubbar

Jubileumsgala - 75 år

BK Swing firade sin aktningsvärda existens med en internationell gala i helgen. Det var engelskt besök i Smedjebacken. Huvudmatchen gick mellan Love Holgersson som debuterade i hemmaringen och Josefin Kandrell från Malmö BC. Mycket folk och slantar över i kassaskrinet rapporterar Dalarnas Tidningar. En blänkare inför lördagsgalan i samma tidning här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Dambox, Klubbar

Klubbnål - Kalmar BK

Kalmar Boxningsklubb version ett bildades i början av 1929. Upphovet var en kringresande bedragare, och blivande fängelsekund, som önskade lite snabba cash i form av medlemsavgifter. Han genomskådades, men väckte ett intresse för boxning som ledde fram till bildandet av en klubb. Den dukade under p.g.a. det lokala förbud mot boxning som utfärdats i staden. De boxningsintresserade gav inte upp utan fortsatte som aktiva i olika smålandskonstellationer eller i den mer informella kalmarklubben Sandås BK. Dagens Kalmar Boxningsklubb har osäker tillkomst men tävlingsdebuten dateras till 5 februari 1933. Ett par år senare fick KBK konkurrens av Boxningsklubben Kamraterna. Rivaliteten utmynnade i en fusion 1936. Klubbmärket, som tillkom efter en tävling, får nog betraktas som en sammanjämkning av de två klubbarna. KBK uppträdde i helblått och Kamraterna i vinrött. Tävlingsdräkten blev även i fortsättningen helblå, men med ett klubbmärke i vinrött och guld. KBK hade fina framgångar under 1930-talet med guld på JSM och åtskilliga medaljer på Östsvenska mästerskapen. Omtalad är också den märkliga utgången i matchen (1949) mellan en ung Ingemar Johansson och klubbens egen polis Lars Meurling. En ny framgångsrik tid inföll mot mitten av 1950-talet och varade ett tjugutal år framåt, med ett tiotal SM-medaljer och åtskilliga landslagsuppdrag. Den stoltaste stunden inföll 1969 då KBK blev bästa klubb på stora SM. Profiler från denna tid var Olle Eek, Tyko Lönnqvist, Birger Persson och Nils-Erik Rosén. Den sistnämnde gemenligen kallad ”Släggan” är klubbens mest kände utövare med sina 3 SM-guld och 22 landskamper. På 2000-talet har det blivit några juniorfinaler som kulminerade i ett JSM-guld 2010. För den som vill veta mera finns klubbens historia i bokform. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Info, Klubbnålar, Klubbar

På julafton hyllar vi SAK

På självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det blev starten för Stockholms Atletklubb (SAK), även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna. Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som IF Linnéa, Djurgårdens IF och BK Pugilist. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930. Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar

Hatten av för Hammarby IF Boxning

Hammarby IF Boxning ska ha en stor eloge för sitt arrangemang den 2 maj betitlat Bajen Rough House. Förhoppningsvis var det ett första, men ack så viktigt, steg för att vinna publiken åter. Poängmaskinen förstörde boxningen och publiken röstade med fötterna. Det har varit en lång Golgatavandring för sporten. Från att ha varit en arenaidrott så hamnade boxningen i sunkiga källarlokaler. Avsaknaden av pengar och fixstjärnor har varit stor de senaste decennierna. Därför var det välkommet att Hammarby satsade stort genom ett program i Stockholms andra klassiska boxningsarena Eriksdalshallen. Den första var som bekant Djurgårds-Cirkus. Klubben tycks också ha belönats med en stor publikuppslutning. Nästa gång vågar vi kanske också hoppas på ett program i klass med ambitionerna. Vilken klubb tar över stafettpinnen för en ny gala i Eriksdalshallen? //CF PS. Klubben har dessutom förstått vikten av en informativ hemsida. Besök via länk här.
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar

Klubbnål - Eskilstuna BK

I Eskilstuna kunde man träna boxning redan i början av 1910-talet vilket är ganska anmärkningsvärt. Vid den tidpunkten fanns det egentligen bara organiserad utövning i Stockholm, men med periodvisa inslag av aktiviteter i Skåne, Göteborg och Dalarna. Det dröjde dock till den 5 maj 1919 innan Eskilstuna BK (EBK) bildades. Klubben hade redan från början en idog tävlingsverksamhet och EBK belönades direkt med ett guld på det första svenska mästerskapet 1920. Klubben bidrog med hela fem boxare av sammanlagt 56 på mästerskapet och Alvar Carlén knep SM-tecknet i weltervikt. På 1940-talet var Einar Sjöberg det stora namnet som decenniet därefter övertogs av hans son Eje Sjöberg. Från 1960-talet noteras pugs som schweizaren Heinz Stücki, de norskfödda bröderna Tor och Ernst Mathisen. De var uppe i SM-finalen i tungvikt 1966 och hade på bröders vis gjort upp innan vem som skulle vinna. Ej heller att förglömma Rolf Karlsson och den tyskfödde Gert Mielke från skarven 1960/70-talet. Därefter har det väl inte gnistrat på samma vis om EBK. Det har blivit några junior- och ungdomsmästare som bäst plus ett SM-silver för Pezhman Seifkhani år 2008.   //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbnålar, Klubbar

Klubbnål - Skene Atletklubb

Skene AK (SAK) firar i år aktningsvärda 80 år och lördagen den 13 september stundar det till en enklare jubileumstävling. Ursprunget till klubben kan sökas i Skene BK (SBK) som härjade i ringarna vid mitten av 1920-talet. Klubben havererade då man skänkte bort klubbkassan till familjer som hade det ekonomiskt svårt under en lokal strejk. Solidariteten inom arbetarleden var stor på den tiden. När de pugilistiska aktiviteterna skulle återupptas fick man inte längre heta SBK och då skrevs firmabeteckningen till SAK istället. Klubben hade sin första egna tävling i februari 1935 vilket var ganska exakt ett år efter grundandet. Klubbens boxare blev snabbt kända i Västsverige. Exempelvis så blev SAK bästa klubb i västgöta-JM 1940. Elof Larsson var den första stjärnan. Han nådde semifinal på JSM 1937 och var finalist på Västsvenska mästerskapen 1939. Samma år nådde han finalen på Stora SM, men var tvungen att lämna walk over pga. skada. 1940-talet såg namn som Folke Andersson och Arne Sjöholm. På 1950-talet var SAK Västergötlands ledande boxningsklubb. Bröderna Henry och Max Scott, Wiswalds Folmanis är några att minnas från denna tid. Klubbens glansperiod inföll under 1960-talet. Det stora namnet var Bo Claesson, nybörjare- och juniormästare, svensk mästare i flugvikt 1969 och uttagen till 15 A-landskamper plus ett antal andra landslagsnomineringar. Därtill ett silver på Nordiska. För sina insatser förärades han svensk boxnings förnämsta utmärkelse – hederstiteln Stor Grabb. Bra var också hans bror Garry, som kan sätta landslagsboxare, junior- och SM-finalist på visitkortet. Därefter hamnade SAK på ett sluttande plan, men 1982 var man medarrangör till årets SM. Värdskapet delades mellan fyra orter i Västergötland. Förhoppningsvis kan den återuppväckta klubben ännu en gång sätta avtryck i resultatlistor och mästerskapssammanhang. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbnålar, Klubbar

Ny bok ute - Narva Boxningsklubb

Numera lyser Narva BK nästan helt med sin frånvaro i de större sammanhangen, men så har det inte alltid varit. Det är inte så länge sedan Narva var bästa klubb efter Sovjetunionen i en GeeBee-turnering, eller då klubben utgjorde halva landslaget. Som vanligt när det gäller mina böcker innehåller de massvis med fakta från den svenska boxningshistorien. Så läsaren behöver knappast räkna sig till de blå-vitas skara för att avnjuta innehållet. Möt den legendariska brödratrion Ågren, Arne Andersson, Narva-Kalle Narvall, Bosse Larsson, KG Kronow, Yngve Spång, bröderna Ahlin, Branko Mikek, Thomas Blidh och massor med andra profiler som en gång härjade i ringarna. Boken är rikt illustrerad. Länk till förlaget Nomen. Från baksidestexten: "Kartläggningen av den svenska boxningshistorien går vidare. Den här gången är turen kommen till Stockholmsklubben Narva BK. Idag räknas Narva BK som en av de klassiska boxningsklubbarna, men Narva har i likhet med alla andra föreningar sett såväl ebb som flod. Här skildras klubbens fem första decennier, från de första ostadiga åren på 1930-talet, dess gyllene period, dess nedgång och fall samt dess återkomst i förorten under 1950-talet. Narva innehöll tidigt några av svensk boxnings största profiler som på olika sätt bidrog till den svenska amatörboxningens utveckling. Under perioden samlade klubbens boxare 65 nationella mästerskapstecken, OS- och EM-medaljer samt deltog i åtskilliga landskamper och internationella prestigeuppdrag." Boken kan dessutom beställas via alla bokhandlar. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Uncategorized, Böcker, Info, Klubbar

Julafton firar vi med Stockholms Atletklubb

På självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det blev starten för Stockholms Atletklubb (SAK), även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna. Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som IF Linnéa, Djurgårdens IF och BK Pugilist. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930. Jag beundrar initiativtagarna till SAK också av ett annat skäl än det rent idrottsliga. År 1905 var Sverige ett land under religiöst tvång. SAK-ungdomarna bröt mot detta. Det var bibeln, psalmboken och katekesen som härskade. Det fick exempelvis vår lands kanske främste nationalekonom erfara. Knut Wicksell (1851-1926) dömdes 1908 till fästning för att ha "lastat och gäckat  Guds heliga ord". Sådant kan tyckas tillhöra det förgångna, men idag har naiva och aningslösa politiker stiftat lagar som gör att vi kan dömas...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar

Branko Mikek (1941-2014)

En av Narva BK:s främsta boxare genom tiderna - Branko Mikek - har gått ur tiden. Han var aktiv under 1960- och 1970-talen. Han "hoppade av", som termen löd, när han var här tillsammans med en jugoslavisk boxningstrupp. Han tävlade även för Visby AIK och Djurgårdens IF innan det blev blå-vitt. Mikek kunde hänga upp fem SM-guld på sin sköld. Därtill mellansvensk mästare. Det blev inga landskamper eftersom han under sin aktiva tid inte var svensk medborgare. Han hade en lång rad publikvänliga fighter under sin karriär, bl.a. mot Kalmar-Släggan Rosén och Enköpings-Tärnblom. Mot en stilboxare som Stig Waltersson hade han dock ingen chans. Det blev fem matcher dem emellan och samtliga plockades hem av Waltersson. Nu finns det all anledning att läsa mer om Branko Mikek och det gör ni lämpligast genom att beställa boken om Narva Boxningsklubb. Det var även tal om proffsövergång, men i det osäkra läge som rådde med svensk proffsboxning, så tjänade Mikek på att stanna kvar inom amatörleden. Partiell, men fyllig, matchlista här. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, Klubbar

Narvajubileum. Javisst, men när...

Enligt Narva BK:s egen historieskrivning grundades klubben den 29 januari 1930. Alla som läst min bok om Narvas historia vet att det inte finns något som styrker påståendet. Inget protokoll, inget dokument, inte minsta tidningsnotis. Det enda vi vet med säkerhet är att Svenska Boxningsförbundet godkände klubben, som då bar namnet Boxningsklubben Narva, den 18 september 1931. Första gången Narva nämns offentligt är en kallelse till träning den 15 september 1931. Kanske bildades klubben i januari 1930, men vad höll de då på med under ett år och nio månader? Det kan knappast ha varit boxning. Vid den här tiden brukade klubbarna regelmässigt skicka sina adepter till match efter blott ett par veckors träning. Redan hösten 1932 höll klubben på att avlida, men de redde ut krisen och fanns fram till 1951 när Narva dog efter ha fört en tynande tillvaro under många år. Pånyttfödelsen tilldrog sig i en förort 1956. Om detta och mycket, mycket annat kan ni läsa i Narva Boxningsklubb. Östermalm tur och retur. 283 sidor gedigen svensk boxningshistoria. Beställ boken via förlaget, i bokhandeln eller genom vilken näthandelssajt som helst. Om klubben nu fyller 85 år och vill fira tilldragelsen - vilket man naturligtvis måste göra - varför detta påvra program? Ett gäng juniorer kan väl inte sägas uppfylla kriteriet för en jubileumsgala. Svagt. Där borde varit ett gäng elitboxare från när och fjärran. Flydda är de dagar då Narva plockade SM-guld och utgjorde halva landslaget... Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Info, Klubbar

KK All Round 80 år

Tidningen Lidköpingsnytt uppmärksammar hemmaklubben KK All Round som den 8 februari fyllde 80 år, men klubben kan söka sitt ursprung bakåt till 1928. Klubbens förste nationella stjärna var svenske mästaren och landslagsmannen Stig Johansson som som gjorde ringarna osäkra på 1950-talet. Stig hade några minnesvärda duster med Stig Sjölin och som marzipanrosen på tårtan ståtar Stig med en seger över Lennart Risberg. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar

SM 2015 vs Södermästerskapet 1924

Den 8 maj börjar Svenska mästerskapet i boxning. Det är nummer 96 i ordningen för herrarna och 22 för damerna. Tävlingarna hölls i Tidaholm. Bara en sådan sak! Antalet anmälda ligger på sensationellt och katastrofalt låga nivåer. Deltagarlistorna omfattar innan invägningen 31 damer och 37 herrar. Många av dem rena noviser. Det är snudd på att medaljerna kan utdelas per post till vederbörande. Så slipper man så att säga besväret. Deltagarantalet är lika osynligt som SBF:s styrelse. Förbundets ledning måste vara den svagaste i mannaminne. Nåväl låt oss i stället förflyttas till den tid då boxningen verkligen betydde något. Det har funnits många olika typer av nationella mästerskap genom tiderna, men det här är en av mina favoriter. Antalet klubbar på Södermalm i Stockholm var så stort att "de mindre" kunde hålla ett eget mästerskap. Södermalm, eller Söder, är idag befolkat av en ytterst politiskt korrekt medelklass, som stressar sönder sig i sin iver att omfatta alla de rätta åsikterna inom politik, kultur, musik etc. Att inte tycka rätt innebär omedelbar exkommunicering i den hippa gemenskapen. Annat var det tidigare då Söder var Stockholms proletära hjärta och arbetarna odlade en helt annan och sundare kultur än dagens hipsters. Som en viktig komponent i arbetarkulturen ingick boxning. Den utövades och den följdes med stort intresse. Södermästerskapet utkämpades inför en till trängsel fylld Stora Teatern som låg på Götgatan. Deltagande klubbar var Boxningskamraterna, Criqui Club, Sportklubben Condor, Sportklubben Royal och Sportklubben Standard. Deltagarantalet var i paritet med anmälningarna till årets SM. V.g. notera detta!!! Artikeln från Dagens Nyheter noterar segrarna i det lyckade mästerskapet. Harry "Loppan" Jansson, Erik och Anders Mångelin, Isse Lewin vandrade vidare till svenska mästerskap och landskamper. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dambox, Klubbar, Turneringar

Hammarby vs Djurgården

Hammarby IF skall ha en eloge för att de försöker återupprätta det gamla fina konceptet med (klubb)galor. Galorna var boxningens ryggrad en gång i tiden, men de ersattes av diverse cuper och turneringar vilket har varit förödande ur publiksynpunkt. Man önskar dock att programinnehållet i årets "Rough House" (vilket namn) hade varit i paritet med klubbens intentioner. Hammarby och Djurgården har mötts en gång tidigare. Det var 1928 och kampen ingick i den s.k. sexklubbserien i Stockholm. Hammarby hade problem med att fylla ut sin åtta och höll på att uteslutas ur serien. Ett öde som drabbade Balder. Matchen slutade med seger för Tiergarten med 11-5 (5,5-2,5). Hur det gick i serien? Jo, Hammarby slutade sist med Djurgården före sig. Segrade gjorde BK Örnen med Boxningsklubben av 28 (BK 28) på silverplats och IF Linnéa på tredje. Hammarby hade en mycket bra period fram till säsongen 1930/31 då de försvann från scenen. I gänget ingick bl.a. bröderna Axel och Gunnar Berggren, Lars Mellström, "Baby" Mattson, Israel Gitliz och Harry Andersson. Hammarby låg sedan i malpåse fram till 1969, en lång törnrosadvala. Klubben återuppstod, dock inte på egen hand utan p.g.a. att de gamla fina klubbarna Sparta och Årsta beslöt lägga ner den självständiga verksamheten. De ansökte om inträde i Hammarby. Det blev snabbt en succé, men därefter har det varit svackor i verksamheten. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Klubbar, Turneringar

BK Boxningskamraterna

Internet är ett fantastiskt redskap och kontaktverktyg. Kort efter artikeln om Södermästerskapet fick jag ett mejl där avsändaren berättade att hans far hade tillhört Boxningsklubben Boxningskamraterna från dess början. Uppgifterna om klubben är ytterst få. Den bildades i maj 1922 och förekommer för första gången i SBF:s matrikel säsongen 1923/24. Ett par medlemmar deltog på JSM 1924. Sedan blir det tyst om såväl klubb som boxare. Namnen dyker såvitt jag kan se inte upp i andra klubbar heller. Klubbytena för vissa år liknade rena folkvandringen. Namnet kunde antyda att klubben ingick i de strömningar som senare bildade AIF-rörelsen enligt sovjetisk förebild, men så tycks inte ha varit fallet. Andra småklubbar i Stockholmsområdet är tämligen väldokumenterade. Så Boxningskamraterna är ett stort mysterium. Den existerade uppenbarligen i maj 1927 - se fotot nedan. 1935 bildades en klubb i Kalmar med snarlikt namn Boxningsklubben Kamraterna. Statyetten nedan torde platsa under Boxning i konsten. Stort tack till Lars Jorhem för fotona.
Läs mer →
Publicerat i: Info, Konst, Foton, Klubbar

Insup...

... så mycket boxningshistoria du kan. Sommaren är en bra tid att förse sig med kunskap om det som en gång skett. Börja exempelvis med boken om Stig Waltersson. En fin och teknisk boxare med massor av meriter som hyllades under amatörtiden, men som fått sitt eftermäle solkat av promotorfirman Bertil Knutsson & Ingemar Johansson eftersom de inte ville ge Stig anständigt gage. "Han säljer inga biljetter", sa de och så ekade det också i pressen bland de journalister som satt i firmans ficka. BK&IJ brukade hellre billiga importer som definitivt inte sålde biljetter. Så logiken i affärsresonemanget var inte helt glasklar. Sedan kan det ju vara värt att veta hur det gick till då Stig spöande Bosse Högberg fem gånger av fem möjliga plus alla andra i den svenska eliten som sammanträffade med Stigs vänster. Fortsätt sedan med boken om Stockholmsklubben Narva. Det är inte bara en bok för inbitna Narvaiter. Tvärtom. En gång i tiden var Narva Sveriges främsta klubb så ni får en stor dos svensk boxningshistoria vid genomläsningen. Där passerar hela den svenska dåtida eliten i någon form under klubbgalor, mästerskap och turneringar. Sedan kan det kanske vara av intresse hur Narva hade det med nazismen en gång i tiden. Inte sant? Plus mycket, mycket mer. Stigs bok köper ni här och Narvahistorien här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Info, Matcher, Klubbar, porträtt

Laterna magica: Den slokande tulpanen

Vi fortsätter serien med märkliga och festliga (nåja!) matchfoton. Nedanstående är fångat under Nybörjarnas 1963 i Eriksdalshallen. Den slokande tulpanen tillhör Narva BK och namnet är Jan Mårtensson. Hans baneman var Gunnar Eriksson från Hallstahammars SK. Bilden är lite symbolisk för nuvarande Narva. Klubben var Sveriges främsta i ett par omgångar. På 1930-talet med bröderna Ågren och under 1980-talet under Lennart Bernströms ledning med bl.a. Stefan Sjöstrand, Vesa Koskela och Håkan Sindemark. 1983 blev Narva t.o.m. bästa klubb efter Sovjetunionen i den finska GeeBeeturneringen. Idag är bedrifterna av mer blygsam art. Klubben skryter främst med sin motionsgympa för pensionärer. Så kan det gå även med de finaste av familjer... Hur det gick för Hallstahammar-Eriksson? Han försvann i påföljande omgång. Om Narvas tidigare bravader kan ni läsa här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Matcher, Foton, Klubbar

På julafton saluterar vi Stockholms Atletklubb

På självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det måste ha varit ett djärvt tilltag med tanke på det religiösa tvång som rådde vid tidpunkten. Sammankomsten blev starten för Stockholms Atletklubb (SAK), även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna. Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som IF Linnéa, Djurgårdens IF och BK Pugilist. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930. Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Som julläsning bjuder jag på en liten bonus angående den tidigaste svenska boxningshistorien. Det är saxat från min bok om Narvas historia. Vill ni läsa mer om hur det en...
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Info, Klubbar

Ryska smällare

Det passar väl på nyårsafton! Så det blir en favorit i repris men denna gång med illustration. År 1951 hade Svenska Boxningsförbundet fått ett erbjudande om en landskamp mot Sovjetunionen i Stockholm. SBF tackade nej. De visste att det skulle bli storstryk. Istället var det tre Stockholmsklubbar som grep tillfället – Djurgårdens IF, Stockholms AIF och Narva BK. Den sistnämnda klubben fanns mest på pappret och skulle insomna kort efter ”ryssboxningarna”. Innan Sovjetlaget kom till Stockholm hade de mjukat upp med en 16-0 viktoria mot finska eliten. Efter 2xStockholm blev det matcher i Göteborg, Jönköping och Sandviken. Även Malmö och Östersund var tänkta anhalter men försvann p.g.a. de geografiska avstånden. Intresset för matcherna var på topp och de var förstasidesnyheter i tidningarna. Det beräknas att nästan 20.000 åskådare såg de ryska fenomenen. De olika blå-gula kombinationerna hemförde totalt tre segrar och de kom via Stig Sjölin (Värnamo BK), Rolf Storm (BK Akilles) och Conny Blom (Landala AK). De var vid tidpunkten Sveriges populäraste boxare. Sjölin blev dessutom bortdömd i Jönköping. Storms insats var närmast heroisk. Några dagar innan hade han vunnit i första ronden i en landskamp mot Finland. Från Helsingfors åkte han utan sitt tandskydd så han fick möta sovjeten med oskyddade gaddar. Aj! Ingemar Johansson förlorade i Göteborg. Han hade varit på plats i Stockholm under de två matcherna och blivit blek om nosen. Han ville först inte ställa upp. Det han hade sett av slagmaskinen Algirdas Sjotsikas var tillräckligt. Efter långa övertalningar (och naturligtvis höjt matchhonorar) gick Ingemar med på match. Han klarade sig hyggligt. Januari hade inte varit någon bra månad för Ingemar. Först ingick han i en förstärkt Göteborgskombination som mötte ett lag från engelska armén. Han fick en poängseger där ”rekordvisslingar mottog domslutet”. Någon vecka senare fick han en ny domarseger, lika impopulär den,...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Foton, Klubbar

Rörliga bilder från landskamp 1937

Erik Ågren, Oskar Ågren, Arne Andersson och Olle Tandberg. Vilket gäng! Här kan ni ta del av dem i en upptagning från landskampen mellan Danmark och Sverige. Den gick i Forum Köpenhamn den 12 februari 1937 och blev en dyster affär för de blå-gula. "Stor dansk Boksesejr" och förlust med 6-2. Endast Jerka Ågren och Olle Tandberg gjorde sin plikt. Det fanns sjutusen (ja, ni läste rätt - 7.000) på läktarna. Kavalkaden inleds med Jerka Ågren som knockar Urban Lundberg i andra. Sedan följer broder Oscar som inte rår på den danske stjärnan Gerhard Pedersen som bl.a. hade ett OS-brons på meritlistan. Pedersen kom senare att tävla för BK Kelly och BK 30 i Motala. Därpå kommer unika bilder på Arne Andersson som skulle möta ett tragiskt öde i de amerikanska proffsringarna. Han blev hårt exploaterad och avled under match 1941. Sist ut är en av Sveriges främsta amatörboxare genom tiderna - Olle Tandberg. Länk till landskampen och övriga deltagare här. Notera att halva landslaget kom från Narva BK. På den tiden en storklubb, nu är formatet som bekant blygsamt. För den som vill läsa om Narvas öden finns min bok om klubben Östermalm tur och retur. Den innehåller oerhört mycket svensk boxningshistoria. Känner ni till serieboxningarna på 1930-talet, att Narva försvann mot slutet av 1940-talet eller att juggen Branko Mikek var Narvas förste SM-guldmedaljör efter återuppståndelsen? //CF Tack till Carl Falkenberg som  tipsade om länken till Dansk kulturarv.
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Matcher, Landskamper, Klubbar, Filmupptagningar, Nostalgi

Nils-Erik "Släggan" Rosén (1946-2016)

Ibland tar det lång tid för dåliga nyheter att färdas. I mitten av januari detta år avled den festlige Nils-Erik "Släggan" Rosén som tävlade för Kalmar BK. Trots en långtidssjukdom överlevde han sina 70 år med tre dagar. Släggan förgyllde de svenska ringarna under åren 1965-1975 och alla som sett honom i aktion minns honom. Det blev tre SM-guld 1972,1974 och 1975, 22 landskamper, ett juniorguld 1967, två juniorlandskamper, Nordiskt silver 1972 (på den tid då medaljen betydde något), sydsvensk mästare och Stor Grabb. Sammanlagt äntrade han ringen i 150 matcher. Den knappa förlusten i Nordiska kom mot finländaren Reima Virtanen som samma år erövrade ett OS-silver. Släggan hade god räckvidd, en fin vänster och god gardering. Trots smeknamnet var han ingen knock-outboxare utan vann sina matcher på smart defensivboxning. Efter den aktiva karriären gjorde Släggan stora insatser för Kalmar BK som tränare, matchmaker och bingolottoförsäljare. Ingen kunde passera honom utan att köpa en lott och det var för klubben nödvändiga pengar han drog in. Partiell matchlista här. Jag har ett ett högst personligt minne av den unge Släggan. Som barn tillbringade jag så mycket tid jag bara kunde hos min mormor och morfar. Det var kul för det hände så mycket spännande hos dem. Sträckan till dem var en cykeltur dryga milen lång. På vägen dit måste jag passera ett skrotupplag. Där satt ibland Släggan på ett staket och injagade skräck i de ynglingar, och kanske även små damer, som passerade. Så det gällde att vara ytterst vaksam när man närmade sig skroten. Fyra års skillnad i den åldern, man hade inte en chans! Det hade varit lättare att möta Mike Tyson i vuxen ålder. Jag kommer alltid att minnas Släggan med värme. För er som vill veta mer om Släggan och Kalmar Boxningsklubb så har ni möjlighet...
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dödsfall, Landskamper, NM, Klubbar

257 startböcker...

Japp, ni läste rätt. Det var det antal startböcker som Djurgårdens IF överlämnade till mig igår f.v.b. till databasen. Det tackar jag innerligt för. Gamla anrika Tiergarten har på många olika sätt visat att de vårdar, värderar och är stolt över sin historia. Heder åt dem för detta. Det finns alldeles för många boxningsklubbar som saknar känsla för sitt ursprung och sin historia. Följ inte deras exempel, gör istället som Djurgårdens IF. Låt era boxares matcher dokumenteras här på RINGSIDE. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Dambox, Klubbar, Turneringar

Ytterligare 130 startböcker till databasen

Denna afton kom böckerna från Stockholms AIF och det tackar jag hjärtligt för. AIF är en av våra äldsta fortfarande aktiva klubbar med ursprung i den arbetaridrottsrörelse som växte fram under 1920-talet. Så klubben har en lång historia att vårda och förvalta. Ett utmärkt sätt att låta sina boxare leva vidare är att placera dem i databasen på RINGSIDE. En av startböckerna innehöll Paolo Robertos matcher. Det brukar debatteras hur många amatörmatcher han egentligen gjorde. Svaret finns här på RINGSIDE. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Dambox, Klubbar, Turneringar

Laterna Magica: Floyd hos Djurgården

Floyd Patterson var oerhört populär i Sverige. Han var världsmästare, på den tid då det bara fanns en dylik i varje viktklass, i två omgångar - 1956-1959 och 1960-1962. Första gången avsatt av Ingemar Johansson och andra av Charles "Sonny" Liston. År 1965 då fotot nedan är taget hade han siktet inställt på dåvarande mästaren Muhammad Ali. Som uppmjukning skulle det bli en kamp mot den enkle Texasbon Tod Herring på Johanneshov i Stockholm. En del av förberedelserna gick i Djurgårdens klassiska bankpalats på Pontonjärsgatan. Naturligtvis tilldrog sig detta stort intresse. På bilden återfinns åtskilligt med boxningshistoria. Där syns stående från vänster: En delvis skymd John Fuller (tidigare aktiv, här tränare), okänd, Bo Grebbert (svensk mästare och juniormästare), Jan Hjert, okänd, Floyd, Henry Lahtinen, Carl-Åke Palm (SM- och JSM-Silver), Göran Nord (Nybörjar- och JSM-Silver), Teofil Pollex (Polsk och 3x svensk mästare, senare professionell). Sittande från vänster: Tre stycken okända, Ove Ljungkvist (svensk mästare, junior- och SM-Silver), Bo Stockhaus, Hans Pincoffs (4x Svensk mästare, Nordiskt Guld och mycket mer). Om någon minns Floyds besök i Stockholm - kontakta mig. Stort tack Göran Nord för det fina fotot. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Foton, Klubbar, Nostalgi

Malmö 1985

Idag stiger vi in i något som tillhör en svunnen epok, även om det inte är så länge sedan. Ett nordiskt träningsläger pågår i Malmö Boxningssällskaps lokal på Snapperupsvägen. Året skrivs till 1985. På fotot syns åtskilliga nationella mästare från Danmark, Finland och Sverige. Flera av dem sökte sig sedan ut på den knaggliga proffsvägen. Bland dem märks Niels H Madsen, Jukka Järvinen, Jan Nyholm och Larry Moritz. Bland övriga aktiva ser vi exempelvis Göran Månsson och Sandor Gaspar. Fredrik Friberg skickade fotot som gör att vi inte glömmer gamla kämpar. //CF PS En petitess, men den danska klubben som anges heter SIK Fight...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Foton, Klubbar, Nostalgi

Tips: Boxning på museum

Det är inte ofta boxning presenteras i museimiljö, men gör ett besök i Köping och dess museum och ta del av den pugilistiska härligheten. Lördagen den 15 oktober 2016 klockan 13.00 öppnas utställningen om BK Köpings och dess föregångares historia. Den kallas Slagkraft - vänskap, matcher och minnen. Invigningstalaren blir den den tidigare boxaren i BK Köping Sune Hedenström. På Svt.se Västmanland återfinns ett reportage om utställningen och en inspelad intervju med Hedenström. BK Köping hade sin blomstringsperiod vid mitten av 1960-talet, då ett flertal landslagsmän och svenska mästare tävlade för klubben, bland dem Kjell Fredriksson, Hans Pincoffs, Teofil Pollex, Rolf Paulsson, Sören Eriksson, Janis Osis och Rolf Risberg. De var inga egna produkter utan lockades till klubben av olika skäl. Ni får fler namn om ni söker på BK Köping i sökfältet på denna sida. Ingen panik om ni inte hinner till invigningstalet. Utställningsperioden är generös, den är öppen t.o.m. 8 januari 2017. Därtill är det fri entré. Vi kanske träffas på Östra Långgatan 37 framöver...


Läs mer →
Publicerat i: Klubbar, Filmupptagningar, Nostalgi, Kultur

Fint foto på Thörner

Efter sin karriär blev Thörner Åhsman en engagerad tränare för Hisingens BK i Göteborg. Drillen gick i källaren på Vårväderstorget och under honom kom det fram ett helt gäng talanger med namn som Tommy Snare, bröderna Pramås, Roland Ericsson, Steve Stömblad, Peter Nyman, Peter Hagby och Jack Johnsén. Thörner satte inte sitt namn under startboksansökan för vem som helst. Boxaren in spe fick först bevisa att han var vältränad och hade mod inför de uppgifter som väntade. Fotot nedan visar en engagerad Thörner som sekond för Jan Rosén. Stort tack till Jan för den inskickade bidraget som också bifogade följande kommentar: Han var en fantastisk tränare och ledare, och en människa med sunda grundläggande värderingar som skapade en atmosfär som fostrade oss alla i en god anda av kamratskap och respekt. Thörner hade alltid hade en historia att berätta, dom tog aldrig slut. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Klubbar, porträtt, Foton

SBF:s rankingsystem eller bristen på dylikt...

Att upprätta en rankinglista över de främsta boxarna är en grannlaga uppgift. Den är en viktig konsumentupplysning för såväl aktiva som för ledare och tränare. Det behöver väl inte tilläggas att den/de som hanterar rankingen måste vara kompetent folk. 

För att en ranking inte skall bli helt godtycklig krävs kriterier för densamma. Den måste baseras på kvalitén på motståndet och hur aktiv boxaren varit. För att ta ett övertydligt exempel. Ett OS-guld ger åtskilliga rankingpoäng, en direktfinal i någon lokal cup och liknade, ger få poäng. Inbördes möten måste väga tungt. Minns den förfärliga uttagningen av Agnes Alexiusson trots att hon förlorat fem gånger av fem möjliga mot sin främsta rival Ida Lundblad. Den boxare som inte tävlat på­ tre månader borde betraktas som inaktiv och därmed strykas ur rullorna.

Nu har SBF i all sin vishet tilldelat Jan ”Raggarn” Eliasson, Lider Máximo från TiFa BC i Tidaholm, detta uppdrag. Man undrar varför? SBF kan väl gå vidare och utse honom till kassör också?! Han har ju gett prov på åtskillig ekonomisk fingerfärdighet genom åren. Nåväl, låt oss betrakta hans decemberranking. 

Herrar 52 kg: De två som rankas borde betraktas som inaktiva. Det är länge sedan någon av dem gick en match så klassen skulle ha strukits. 

56 kg: En riktigt svag klass. De två första har långa förlustrader mot tämligen beskedligt motstånd. Sedan följer det verkliga haveriet. Ett riktigt lågvattenmärke. Tre stycken 0-matchare innehar platserna 3-4-5. En av dessa ”nollor” tillhör TiFa. Varför inte lägga in några diplomare också? De är med största säkerhet bättre än de tre som nu ockuperar platserna. En boxare som återfinns på plats tre kan anses mogen för tuffa internationella uppdrag. Trean i 64 tilldelas ju landslagsuppdrag. Den nu utpekade trean - vad skulle han göra på Ahmet Cömert cup?

60 kg: Där ser det lite...
Läs mer →
Publicerat i: Klubbar, DDD, Så det kan bli

Julafton - Stockholms Atletklubb - Boxning

På julafton hyllar vi Stockholms Atletklubb (SAK). Varför? Jo, därför att på självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det måste ha varit ett djärvt tilltag med tanke på det religiösa tvång som rådde vid tidpunkten. Sammankomsten blev starten för SAK, även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna.

Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som BK Pugilist, IF Linnéa och Djurgårdens IF. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930.

Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Som julläsning bjuder jag på en liten bonus angående den tidigaste svenska boxningshistorien. Det är saxat från min bok om Narvas historia. Vill...
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Klubbar, Nostalgi

Inför SBF:s årsmöte

Svenska Boxningsförbundet är en organisation som befinner sig i upplösning. Alla gör som de vill och det är ett gäng informella ledare som egentligen styr bakåtsträvandet. Den som blir vald till ordförande på kommande årsmöte borde anmäla SBF till Kampsportdelegationen för en genomlysning av den egna organisationen. Ett slags boxningens motsvarighet till Lex Maria om ni så vill. Det förekommer nämligen så mycket skit inom svensk amatörboxning att man kan bli mörkrädd. Är det verkligen någon som tror att alla startböcker är korrekta? Är det verkligen någon som tror att alla matcher blir införda i startböckerna? Är det verkligen någon som tror att det finns läkare vid alla tävlingar? Är det verkligen någon som tror att alla boxare blir läkarundersökta? Är det verkligen någon som tror att samtliga domare som innehar bok har gått alla de kurser som krävs? Är det verkligen någon som tror att det inte förekommer fusk med statliga och kommunala bidrag i olika former? Är det verkligen någon om tror att alla ledare är ”rena”? Listan är deprimerande, men kan göras betydligt längre…

Ekonomin är i ruiner. Det är inte så konstigt. Sporten är liten och vilken sponsor vill satsa en spänn på en sport som är så nersolkad som boxningen? För de vanligaste företagen som brukar sponsra idrott är boxning intimt förknippad med kriminalitet och de har inte så fel. Vilken hedervärd medborgare vill synas i dylika sammanhang. Naturligtvis ingen. Därmed blir det också noll kronor i kassan. Den nye ordföranden måste ta krafttag för att skapa en bättre intern kultur. Ett första steg är att utfasa en mängd dåliga ledare och normsättare. Det finns för mycket inavel i organisationen som varit med alldeles för länge och som styr och ställer efter eget behag.

Ekonomin borde vara prio ett, men ingen av ordförandekandidaterna har presenterat...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar