RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Following questionable decisions and alleged corruption claims occurring at the Rio 2016 Boxing competition, a global strategy is being put in place to pressure AIBA into addressing and correcting the situation. Boxing Canada strongly believes that the integrity of our sport and athletes must be protected while faced with injustice and we will not tolerate any unfair judgment. Although small measures have been taken by AIBA, combined efforts with our partners will continue until the integrity of boxing is restored and has reached a satisfactory level.Vad står svenska förbundet i detta? //CF
Ett stort grattis till BK Örnens Lise Sandebjer! Hon knep en glänsande silvermedalj på damernas Europamästerskap i Bulgarien. Det var den första silverplatsen som bestegs sedan 2009, då det faktiskt hemfördes alla valörer. En stor del av framgången har hon i "Coach Perkele". Han är en av de få tränare som söker och anammar internationella erfarenheter, samt knyter värdefulla kontakter bland ledande boxningsnationer. Det finns alltför många tränare i dagens boxningssverige som i princip bara lär ut samma saker som de själva kunde då de var aktiva för 15-20 år sedan. Kunskap inom idrott är idag en färskvara, så det gäller att vara alert för den som vill vara i framkant. Den viljan tycks vara en bristvara. I övrigt var de svenska damernas framgångar beskedliga. Det blev som det brukar på stora mästerskap, som bäst en seger innan det var dags att kvittera ut returbiljetten hem. Ett par av uttagningarna kan man sätta frågetecken för, men jag antar att det var klubbarna som stod för kostnaderna, inte det fattiga förbundet. Men låt oss vara snälla, vi får kalla det "erfarenheter inför framtiden". Det stora olympiska hoppet från Småland bevisade ännu en gång att den tidigare förbundstränarens satsning på henne var missriktad. Det är en sak att vara framstående junior, en helt annan att komma ut i den grymma seniorvärlden...
Hur det gick på EM vet ni här. Nedan foton på Lise med sin medalj och med tränaren Petri Eriksson.
Det är ett ståtligt gäng som poserar för fotograferna efter finalerna för 1926 års svenska mästerskap. Det var det sjunde mästerskapet i ordningen och det gick sedvanligt på Djurgårds-Cirkus i Stockholm inför fullsatta hus. Deltagarantalet uppgick till 73 och sex av de åtta guldmedaljerna kom från Stockholmsföreningar. Djurgårdens IF blev bästa klubb med tre guld och ett silver. Mästerskapet gick i stort sett till tidningarnas förhandsfavoriter. På fotot vimlar det av svenska mästerskapstitlar, landskampsuppdrag, EM- och OS-medaljer.
Från vänster i bild har vi: Tungvikt Gustaf Magnusson, Djurgårdens IF. Hans karriär fick ett abrupt stopp efter en fyrverkeriolycka. Betydelsefull tränare för John Andersson och Olle Tandberg. Lätt tungvikt Nisse Ramm, Djurgårdens IF. EM-silver och EM-guld, OS-silver. Senare proffs. Mellanvikt Olof Falk, BK Örnen. En förtida död satte punkt för en karriär som kunde ha fört honom hur långt som helst. Han var den förste som erövrade fem raka SM-guld. Därtill ett EM-brons. Falk är en av de stora okända i vår boxningshistoria. Weltervikt Oscar Kjällander, Djurgårdens IF. Senare proffs. Lättvikt Gunnar Berggren, Hammarby IF. EM- och OS-brons. Senare proffs. En av de mer underskattade bland de svenska amatörboxarna. Fjädervikt John Wennberg, Vänersborgs IF. Senare proffs. Bantamvikt Åke Jacobsson, Redbergslids BK. Senare proffs. Känd ringdomare på såväl amatör- som proffsgalor. Flugvikt Harry "Loppan" Jansson, IF Linnéa. Välkänd tränare i olika stockholmsklubbar.
Samliga resultat frå SM 1926 här.
//CF
Nyligen avslutades den 34:e upplagan av den polska Feliks Stammturneringen. Den är uppkallad efter den polska boxningen fader Feliks Stamm (1901-1976). Efter en blygsam egen boxningskärriär på 1920-talet blev han en mycket framgångsrik tränare och coach för det polska landslaget. Han medverkade bl.a. på sju OS-turneringar och fjorton Europamästerskap. Hans adepter plockade hem åtskilliga ädla medaljer genom åren. I Bydgoszcz dit han flyttade efter kriget finns en gata uppkallad efter honom. Han var i Sverige åtskilliga gången som coach. I september 1965 var han iniviterad av BK Köping för en sejour med klubbens boxare och för att drilla ett gäng svenska tränare. Boxningsförbundet hade tackat nej till Stamm. Ett beslut som måste betecknas som häpnadsväckande. SBF var inte intresserat av nya impulser. Stamm hade mycket att lära ut, men tiden var naturligtvis för kort för att han skulle göra ett ordentligt avtryck bland tränare och aktiva. Bl.a. påpekade han ett generalfel hos de svenska boxarna. De arbetade aldrig offensivt i defensiven. De slog sig aldrig ur en clich. De duckade också fel, framåt istället för neråt.
Turneringen som bär hans namn tillkom året efter hans död. Den har periodvis varit av mycket hög klass. Den svenska debuten kom 1979 via Ove "Jätten" Lundby, Tapio Partanen och Anders Eklund. Det dröjde ända till år 2000 innan den första guldmedaljen kunde hämtas. Det var via den utmärkte Andreas Gustafsson som tyvärr slutade alldeles för tidigt. Den blågula närvaron har totalt sett varit ganska blygsam med undantag för några år under 2000-talet. På årets turnering deltog tre damer och fem herrar. Som bäst nådde en dam semifinalen och två herrar samma nivå.
På fotot nedan syns Feliks Stamm tillsammans med det polska landslaget som var i Stockholm den 15 december 1946. Nationsutbytet slutade 4-4. Matcherna återfinns här.
//CF
Den gemensamma nämnaren för nedantående? Någon? Någon som minns?
Maj Box, Bronco Cup, Mellansvenska, Falken Cup, Mattias minne, ACBC, Rinkeby/Tensta BO, Dalacupen, Fighter Cup, Malmö BO, Sweden BC, Botkyrka Cup, Enighet Cup, Göteborgs öppna, Gyllene Smeden, Medelpadscupen, KP Cup, alla distriktsmästerskap...Stockholm Box Open...
Och mest sörjd av dem alla - Den gamla hederliga lokala galan i Folkets Hus, Godtemplarlokalen eller Idrottshallen. Den som drog massvis med åskådare för att se de lokala hjältarna i aktion. Det var på den tiden då det fanns såväl boxare som publik,
//CF
Den fyrtioandra årgången av Europamästerskapet har startat. Det avgörs denna gång i Charkiv i Ukraina. Tävlingarna pågår perioden 16-24 juni 2017. Sverige bidrar med fyra av de totalt 234 deltagarna. De tävlande kommer från 39 nationer.
Först ut var Yohannes Berhane, IF Linnéa. Han mötte en för mig okänd Moldav i 64 kg. Domarna hade enhälligt Dimitri Galagot som segrare (3x 29-28, 2x 30-27).
Dag två medförde en vinst. Halmstad BS Adolphe Sylva besegrade Marko Zeljko från Kroatien med 4-1 (4x 29-28, 1x 28-29).
Dag tre medförde ännu en förlust, men den var inte mycket att diskutera. Mariusz Gnas, IF Linnéa, mötte den mycket meriterade Oleksandr Khyzhniak från Ukraina och hade inte en teoretisk möjlighet att rubba ukrainaren. Killen är dessutom född i Poltava!!! Domarsiffrorna blev (1x 30-25, 2x 30-26, 2x 30-27). Jag försöker transkibera de krylliska namnen till svenska, men här var det svårt. Kanske kan någon bistå mig. I avsaknad av den ryska stavningen får hans namn till Chjzjnjak.
Dag tre slutade på bästa sätt. Denis Kauffer, IF Linnéa, plockade hem en säker seger över Paulius Zujevas från Litauen. Kvintetten domare voterade samtliga 30-27. Kanske, kanske, kanske har vi i Linnéan en tung framtidsman... Därmed var sextondelarna avverkade.
Dag fyra innebar respass för Halmstads BS Adolphe Sylva. Engelsmannen Pat Mc Cormack var klart bättre i allt vilket också samtliga domare konstaterade. Det blev (1x 30-25, 2x 30-26, 2x 30-27).
Under dag fem blev det tack-och-bock-och-hej för svensktruppen. Denis Kauffer mäktade inte med kroaten Damir Plantic. 0-5. Domarna voterade (2x 30-27, 3x 29-28). Jag överskattade uppenbarligen Linnéans förmåga, men ändå känns han som något för framtiden. Hoppas att jag inte har fel där. Svensk boxning behöver en tung boxare som håller på högsta internationella nivå.
Årets EM blev sämre än det föregående då det helt överraskande blev en bronsblecka,...
Läs mer →
Publicerat i: EM, Matcher, Turneringar
När jag letade efter en uppgift i mitt arkiv fastnade min blick på en rubrik i Idrottsbladet från den 28 november 1934. Rubriken och artikeln avser öppningskvällen för den lätta avdelningen på årets Juniormästarskap. Läs den gärna flera gånger och tanken svindlar, eller hur!?
1000 personer fingo vända om på Djurgårdsslätten igår!
Och fortsätter; "Juniorboxningarnas popularitet är numera grundligt inarbetad. Trots ovanligt tam reklam var varenda biljett slutsåld långt före 8-slaget och över 1000 personer fingo vända om på Djurgårdsslätten utan möjlighet att komma innanför portarna".
Fullt hus och tusentalet utanför som ville komma in. På juniorboxningar!!! Japp, tiderna förändras...
När vi ändå har hamnat på RINGSIDE till 1934 års juniormästerskap kan vi hylla segrarna. Då var det inte tal om några direktfinaler. Medaljörerna hade fått kämpa upp till sex matcher.
Flugvikt: Folke Pettersson, IF Linnéa. Bantamvikt: Kurt Persson, Solna BK. Fjädervikt: John Alm, Sandvikens AIK. Lättvikt: Alvar Andersson, Lucksta IF. Weltervikt Olge Johnsson, Malmbergets AIF. Mellanvikt: John Johansson, Huvudsta IS. Lätt tungvikt: Arne Svedman, IF Linnéa. Tungvikt: Harry Johansson, Säffle BK.
//CF
Not: På grund av det stora deltagarantalet tvingades SBF dela upp JSM på två omgångar. Den lätta avdelningen (flug-, fjäder-, welter- och lätt tungvikt) gick under november och den tunga (bantam-, lätt-, mellan-, tungvikt) i mellandagarna med finaler på det nya året. Denna ordning varade ända till mitten på 1960-talet då mästerskapet kunde avverkas samtidigt för alla viktklasser.
Idag den 1 juli startar den 98:e upplagan av det svenska herrmästerskapet. Herrarnas deltagarantal närmar sig med stormsteg damernas. Hela 29 (!) stycken har ansett sig redo att kämpa om medaljer och ära. 29 deltagare är en alla tiders bottennotering och den inkluderar ändå folk som närmast hör hemma i ett Nybörjarmästerskap. Svensk boxning tynar sakteliga bort, ändå kan man på förbundets hemsida läsa att den står sig stark internationellt.
För damerna är deltagarantalet hela 25 vilket faktiskt är en förbättring jämfört med föregående år. Även på damsidan innehåller fältet sådana som hör hemma på Nybörjarmästerskapet. Till skillnad från herrarna finns det dock en dam som håller måttet internationellt. Det är Lise Sandebjer från BK Örnen.
Nästa steg i SM-verksamheten vore väl att rationalisera bort det. Medaljerna kan skickas per post. På senaste juniormästerskapen erhöll en av de fåtaliga tjejerna en guldtrissa utan att ha gått en enda match. Nya tider, nya seder...
//CF
Det har numera gått inflation i mästerskap när det avser boxning. För beslutsfattarna var det inte tillräckligt med det klassiska Europamästerskapet, de kände sig manade att även instifta en minivariant av detsamma, ett EU-mästerskap, för att ge extra status till en normal internationell turnering. De svenska framgångarna har varit i dalande på dessa tävlingar. Svensk damboxnig var tidigt ute och det gav en komparativ fördel. När sedan andra nationer började satsa på damboxning så halkade Sverige efter. Det första EU-mästerskapet avverkades i Italien 2006. Det började med ett guld och ett brons för svenskt vidkommande. Under 2006 i Frankrike blev det två guld och ett brons. 2008 i England såg ett svensk silver och ett brons. 2009 i Bulgarien blev medaljfritt, 2010 i Ungern och 2011 i Polen var riktiga lågvattenmärken. Det fanns inget blågult deltagande överhuvudtaget. 2013 i Ungern gav ett brons.
I årets upplaga av EU-mästerskapet som går i Italien återfinns fem blågula i ringen. Det är Lise Sandebjer (BK Örnen) i 51 kg, Helena Envall (IF Linnéa) i 54 kg, Sophia Smith (Skene AK) i 57 kg, Agnes Alexiusson (Värnamo BK) i 60 kg och Stephanie Thour (BK Värend i 64 kg). Först ut blev Stephanie Thour som i kvartsfinalen den 5 augusti förlorade mot den danska veteranen Yvonne Baek Rasmussen. Thour började bra, men blev smart inlurad i danskans stil och tappade därmed matchen. Thour har dock kvalitéer som förhoppningsvis kommer att blomma ut inom ett par år. Domarsiffrorna blev 1x 30-27, 3x 29-28, 1x 28-29 i danskans favör.
Under dag två noterades en seger och en förlust. Helena Envall hade inga större besvär med danskan Bettina Dahl (som nu också heter Konya). Det blev ett enhälligt domslut. Envall är överlägset bäst på distans, men varför går hon då in och bökar. Där vinner hon inga...
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Dambox, Turneringar
Världmästerskapen avslutades igår i Hamburg. Det var den nittonde upplagan av mästerskapen som arrangerades. 243 boxare från 75 nationer deltog. Sverige var endast synligt i sin frånvaro. Kuba tycks vara tillbaka på scenen igen. Med fem guld och två silver blev de överlägset bästa nation. Ett guld vardera gick till Kazakstan, Frankrike, Uzbekistan, Ukraina och Azerbajdzjan.
För blå-gults vidkommande har det blivit några få bronsplaketter genom åren. 1982 Shadrach Odhiambo (Redbergslids BK), 1986 Lotfi Ayed (IF Linnéa), 1997 Tonton Semakala (Tensta BK), 2001 Majid Jelili (Tensta BK). Som synes är det länge sedan svensk boxning kunde hävda sig i den internationella konkurrensen.
//CF
I skrivande stund pågår OS i dess vintervariant. Idag står de Olympiska spelen i ensam majestät, men så har det inte alltid varit. Från mitten av 1920-talet och ett par decennier framåt uppträdde en konkurrent på arenan. Via direktiv från Stalins Sovjetunionen utgick påbud att den arbetande ungdomen skulle samlas till egna tävlingar och mästerskap istället för att medverka i den ”borgerliga idrottsrörelsen”. Mottot var proletär internationalism och på internationell nivå skulle en Spartakiad organiseras som motvikt till OS. Namnet var naturligtvis inspirerat av slaven Spartacus som anförde ett uppror i den romerska republiken c:a 100-talet f.v.t.
För precis 90 år sedan (2-23 februari) arrangerades den första vinterspartakiaden i Oslo och där återfanns boxning på programmet. Totalt deltog 636 deltagare, från sex nationer, varav de flesta från Sovjetunionen. De mätte sina krafter i olika skidgrenar, skridskor, simning och brottning. Boxningen attraherade ett drygt femtiotal arbetarungdomar. Samma år arrangerades den första sommarspartakiaden i Moskva.
I Sverige drevs idealen av AIF-rörelsen. Det startades också åtskilliga AIF-klubbar runt om i landet, men stalinistpartiet (SKP) var alldeles för svagt, såväl ekonomiskt som organisatoriskt, för att kunna bära upp rörelsen och var dessutom splittrat av en mängd politiska interna strider. Här fick socialdemokratin snabbt hegemoni inom arbetarklassen och idrotten snabbt att inlemmas i det som idag kallas Riksidrottsförbundet. I Norge och Finland var AIF-rörelsen betydligt starkare och i Finland lever den fortfarande kvar via TUL. Det finns en del klubbar som fortfarande har AIF i sitt namn, men de har bara namnet gemensamt med de dekret som en gång författades i Moskva. På det internationella planet skrotades tanken på arbetarolympiader när Sovjetunionen begärde medlemskap i den internationella olympiska rörelsen. Nationen deltog för första gången på sommarspelen i Helsingfors 1952, där de på boxningssidan genast erövrade två silver- och tre bronsmedaljer. På nationell nivå...
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, Nostalgi
När svenska boxare åker på turnering utomlands återkommer de snabbt i retur. Strandjaturneringen utgjorde inget undantag. Det är en turnering i Bulgarien med anor. I den 69:e upplagan återfanns för svenskt vidkommande två herrar och fyra damer. Det resulterade i en seger! I dagens kvartsfinaler ingick Lise Sandebjer från BK Örnen och Marianne Ahlborg från Vänersborgs BK och det var en bedrövlig underhålling de bjöd på. Paret var helt i avsaknad av skolning, teknik och taktik. De rusade bara rakt på och vevade som de gjorde inom damboxningen för ett decennium sedan. Pinsamt var ordet! Coach Perkele som handhar Lise verkar helt ha snurrat bort sig i sina idéer angående pulsträning och mätning. Vore det inte bättre att kasta pulsklockan och istället lära Lise (och Marianne också för den delen) att slå en rak vänster? För det kan hon inte. Det är hög tid för svensk boxning att ta fram boxningens ABC-bok och drilla utövarna i teknik som de stora boxningssnationerna gör.
CF
Den 22 april 2017 vann irländaren Caomihin Hynes den fina turneringen Montana Belt i Frankrike. I finalen besegrade han IF Linnéas Mariusz Gnas. Veckan senare blev Hynes svårt knivskuren i ett överfall i Belfast. Vi lever helt uppenbarligen i en sinnesjuk värld där alla hämningar och spärrar har släppt. Artikel över dådet här.
För svenskt vidkommande gick det förutom Gnas finalplats inget vidare. Helena Envall, Amanda Lundström och Katrin Norén åkte ut på direkten. Yohannes Berhane vann en match innan det blev respass. Denis Kauffer likaså. Samtliga från IF Linnéa. Varför var bara Linneor på plats? Heder åt dem, men det borde väl varit åtskilligt fler klubbar som deltog i denna turnering!?
Hoppas att någon från Linnéa läser detta och skickar en välgångshälsning till Hynes och framför sitt deltagande till hans klubb.
//CF
Nordiska mästerskapen avgjordes under helgen 24-25 mars i Oslo. Sverige skickade en trupp på 13 deltagare, varav fem herrseniorer, fyra damditon och fyra juniorherrar. Juniordamerna lyste helt i sin frånvaro. Medaljskörden blev mager för herrarna. Endast ett guld hemfördes. För bedriften svarade Adolpe Sylva, Halmstads BS. För damerna gick det som vanligt bättre. Där blev det två guld via veteranerna Helena Envall, IF Linnéa, respektive Love Holgersson, BK Swing. För juniorkillarna blev ett ett guld genom en direktfinal. Taher Ibrahimzad var den lycklige. Tre guld har närmast fiaskostämpel över sig eftersom det är Nordiska vi talar om, inte EM, VM eller OS. Det tycks inte finnas så mycket förbättringspotential heller... Speciellt oroande är att juniorerna kommer till korta, eller som på tjejsidan inte finns överhuvudtaget. Anmärkningsvärt: Den gamla ärevördiga boxningsnationen Finland blev helt utraderat på herrsidan. Däremot dominerade de på damsidan. Samtliga Nordiska resultat sedan tävlingen såg sin premiär 1955 återfinns här.
//CF
Den åttonde upplagan av de akademiska världsmästerskapen pågår f.n. i ryska staden Elista i Kalmuckien. Tävlingen avverkas under perioden 1-6 september. Svenska boxare lyser med sin frånvaro under dessa tävlingar. Och inte nog med det. Några svenska boxare har överhuvud aldrig deltagit i dessa mästerskap.
Bara så ni vet...
//CF
Dam-VM är över. Inte själva turneringen men för svenskt vidkommande. Det gick faktiskt något bättre än det brukar göra eftersom tre av de fyra svenska deltagarna vann mer än en match. En gick dessutom till kvartsfinal.
Lise Sandebjer (BK Örnen) i 51 kg vann mot ett blåbär, men var chanslös mot en välskolad polska. Lise är alldeles för entaktad och lätt att avläsa. Helena Envall (IF Linnéa) i 57 kg blev enligt min mening bortdömd mot en ryska i inledningsomgången. Den indiske poängdomaren hade 29-28 till Helena och så såg det också ut framför datorn. Love Holgersson i 75 kg har varit med länge och kan mycket boxning, men hon saknar gard, förlitar sig på sitt fotarbete, men kan inte blockera de enklaste slag. I första matchen fick hon möta den sämsta utövare jag någonsin sett på mästerskapsnivå. En tjej från Kongo, som av någon outgrundlig anledning var nationell mästare. Hur såg då de andra kongolesiskorna ut? Det var riktigt pinsamt och plågsamt att se matchen. Det borde finnas någon slags kvalgräns till ett världsmästerskap. Varenda diplomboxare kan mer än damen från det inre av Afrika. Sedan blev det tvärnit för Love mot en kinesiska, apråpå den där lilla detaljen med garden. Till sist den som gjorde det bäst. Agnes Alexiusson (Värnamo BK) kom till kvartsfinal i 60 kg. Visserligen gynnades hon av tur i lottningen, men det måste man ha i en turnering som denna. Agnes är bra och tekniskt skolad, men hon saknar det nödvändiga djävlar anamma som behövs på internationell nivå. Nu blir det hela tiden more of the same. Ingenting oförutsägbart händer. Förhoppningsvis kan någon jobba med den mentala biten, då kan hon gå långt. Med en dos fighting spirit hade hon varit i semifinal.
Jag vet att svenska boxningsförbundet har det knackigt ekonomiskt, men...
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Dambox, VM, AIBA, Turneringar
På svenska boxningsförbundets hemsida kommer ni säkerligen att få läsa om vilket utmärkt SM det var. Så var det dessvärre inte. Det fanns få saker att att finna glädje över. Den boxning som presterades liknade ofta mer slagsmål än boxning. Det tycks som om utövarna är besatta av att vara så mycket macho som möljligt. Dessutom verkar de bara kunna slå ett slag i taget. Vänster eller höger och så omfamning av motståndaren. Monotont så det förslår. Förgäves letade man efter den raka vänstern, boxningsintelligensen, taktiken, rörelseschemat!
Några nya hopp i seniorklasserna presenterades inte. Förutom möjligen en tidigare Thaiboxningsmästare. Det syntes att han var skolad på ett helt annat sätt än våra "vanliga" utövare. Jag hoppas att Constantino Nanga från Hammarby IF helhjärtat satsar på boxningen framöver. Då kan han gå långt. Välkommen åter kan man säga till Babacar Kamara, Djurgårdens IF. Det fanns ringrost att borsta bort, men det var härligt att se vad rutin och erfarenhet betyder. Här bjöds det inte på några slagsmålstendenser, utan boxning.
På ungdoms/juniorsidan var det väl bara två som stack ut. Kevin Scott från Uppsala IF kan bli hur bra som helst. Hos tjejerna lyste Thelma Segerfeldt-Eskilsson från BK Viljan starkast. Dessvärre var deltagarantalet på kvinnosidan katastrofalt. Totalt 4 juniorer och 6 ungdomar - det är skamligt.
Det fanns ett gäng rejäla plumpar under mästerskapet. Jag har inte räknat dem, men det rådde inflation i delade domslut. En match oavsett hur jämn den är skall alltid sluta enhälligt. Det är inte fotboll där 3-2 är jämnare än 5-0. Här har domarbasen mycket att jobba med. Några av deltagarna visade ytterst dåligt humör som förlorare utan att detta påpekades av funktionärerna. Det fanns ju t.o.m. en AIBA supervisor på plats. Hon tycks helt ha missat sin uppgift. Under semifinalerna kom en walk over....
Läs mer →
Publicerat i: SM, Matcher, Turneringar, SM 2018
Hoppsan. Man måste nästan gnugga sig i ögonen. För första gången på många år presterade herrarna bättre än damerna på en större internationell turnering. Fyra herrar gav sig åstad och en (Adam Chartoi Hammarby IF) återvände med ett guld och en annan (Liridon Nuha Hammarby IF) med ett brons. På damsidan gav tre damer ett brons (Love Holgersson BK Swing). Love stötte på den omöjliga Nouchka Fontijn. Holländskan har gjort rent hus med svenska motståndare. Idel triumfer sedan 2008.
Nedan en äldre artikel från RINGSIDE om Feliks Stamm och den turnering som uppkallats efter honom.
Nyligen avslutades den 36:e upplagan av den polska Feliks Stammturneringen. Den är uppkallad efter den polska boxningen fader Feliks Stamm (1901-1976). Efter en blygsam egen boxningskärriär på 1920-talet blev han en mycket framgångsrik tränare och coach för det polska landslaget. Han medverkade bl.a. på sju OS-turneringar och fjorton Europamästerskap. Hans adepter plockade hem åtskilliga ädla medaljer genom åren. I Bydgoszcz dit han flyttade efter kriget finns en gata uppkallad efter honom. Han var i Sverige åtskilliga gången som coach. I september 1965 var han iniviterad av BK Köping för en sejour med klubbens boxare och för att drilla ett gäng svenska tränare. Boxningsförbundet hade tackat nej till Stamm. Ett beslut som måste betecknas som häpnadsväckande. SBF var inte intresserat av nya impulser. Stamm hade mycket att lära ut, men tiden var naturligtvis för kort för att han skulle göra ett ordentligt avtryck bland tränare och aktiva. Bl.a. påpekade han ett generalfel hos de svenska boxarna. De arbetade aldrig offensivt i defensiven. De slog sig aldrig ur en clich. De duckade också fel, framåt istället för neråt.
Turneringen som bär hans namn tillkom året efter hans död. Den har periodvis varit av mycket hög klass. Den svenska debuten kom 1979 via Ove "Jätten" Lundby, Tapio Partanen...
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Turneringar, porträtt, Foton
För några år sedan under en tidigare korrupt ledare, bland många korrupta ledare inom AIBA, beslöt organisationen att även proffsboxare skulle få medverka vid OS och andra "amatör"-turneringar. Syftet med åtgärden var att AIBA på sikt skulle få kontroll över all boxning i världen. En naiv men oerhört lockande ekonomisk tankefigur.
Effekten av proffsbeslutet råkade Agnes Alexiusson ut för under årets Europamästerskap för damer. I kvartsfinalen ställdes hon mot fransyskan Maïva Hamadouche. Det är länge sedan hon var amatör. Den 7 december 2013 begick hon sin professionella debut. Hon har därefter haft en fin karriär. Hon är regerande världsmästare för IBF med en matchlista på 21 vinster, en förlust och 17 knockoutsegrar.
Den olympiska boxningen är illa ute på många sätt. Beslutet att låta proffs få deltaga på samma mästerskap som amatörer är bara en nagel bland många i kistan...
Resultat EM 2019 här.
//CF
Det blev som det brukar. Något slags sedvanlig genomsnittlig insats med två segrar på sex matcher och snabbt respass från turneringen. För den i boxningssverige som fortfarande äger OS-drömmar är det nog dags att vakna.
De finns de som gör grova pengar på meditation och avslappningsövningar. Jag önskar det fanns något institut där de kunde lära ut lite djävlar anamma. Det är något letargiskt över de flesta boxare oavsett kön. Alexander Bwambale gjorde en bra insats mot den kubanske världsstjärnan Erislandy Savon, den skall han ha all heder av. Men... Vid några tillfällen hade han Savon i situation, men lät tillfällena passera likt det flyktiga morgondiset.
//CF
Den tjugonde omgången av VM i boxning började idag i Jekaterinburg i Ryssland. Tävlingarna avslutas med finaler den 21 september. VM är en tydlig statusmätare på var svensk boxning befinner sig. Historiskt sett är det inte så uppbyggligt att ta del av de blå-gula insatserna.
Inom boxningen är Sverige en småhandlare och det sammanlagda resultatet har blivit fyra blygsamma brons och vi ligger långt ner i maratontabellen. De svenska insatserna ser ut som följer. Vi var faktiskt med från början. Det är få som har överraskat, men desto fler som har underpresterat. Låt oss därför bli överraskade denna gång… Om ett par dagar börjar den elfte upplagan av damernas världsmästerskap. Sverige har deltagit i samtliga mästerskap sedan starten 2001 i USA. Den turneringen är också en oöverträffad succé för svenskt vidkommande. Det blev två guld och två brons på fyra deltagare. Sverige kunde njuta av frukterna av att vara först på banan med avseende på damboxning. Få nationer satsade på kvinnliga utövare vid tidpunkten. Med tiden har detta negativa synsätt ändrats och förbytts till sin motsats. Sverige har därmed hamnat ordentligt på efterkälken. Senaste medaljen var ett brons 2012. För att finna en guldmedaljös får vi backa till 2005 i Ryssland. Här borde det finns mycket utrymme för analys. Svenska ungdomar är ju inte precis sämre utrustade än sina konkurrenter. I varje fall inte fysiskt, möjligen agående den mentala inställningen. Det går naturligtvis att skylla på bristande ekonomi vilket också brukar göras. Jovisst spelar ekonomi en roll men det räcker inte som förklaring. Kan det inte vara så att den svenska tränarkåren är för dåligt uppdaterad med de senaste rönen inom sporten. Staterna från det forna Sovjetunionen har dominerat stort under många år. Hur många klubbtränare är öppna för ny kunskap och har behagat lära sig ryska för att få kontakt med dem som ligger i framkant!? Det kan inte vara många, om ens någon... Facit från tidigare VM: 10. 2018 New Dehli, Indien. 277 boxare från 62 nationer. Fyra svenska deltagare. Noll medaljer. 9. 2016 Astana, Kazakstan. 285 boxare från 64 nationer. Fyra svenska deltagare. Noll medaljer. Firmabeteckningen Stockholm Box Open framkallar fina minnen. En gång i tiden var det en utmärkt turnering som höll i flera år och där det ena internationella toppnamnet efter det andra sågs i ringen. //CF Nyligen avslutades den fina turneringen Golden Girl (GG) i Boås. Tävlingen kan söka sina rötter tillbaka till 2009 och den har utvecklats till en av de största turneringarna i världsskala. Årets deltagarantal låg på imponerande 297 startande och det är ändå inte rekord. På GG återfanns Inte blir det bättre om vi studerar antalet i övriga klassindelningar. Det är ju bland juniorer och ungdomar framtiden ligger. Junior A: 31 - 4 Ungdom A: 32 - 0 (noll!!!) Det är alltså rena katastrofen. PS. Tränarna torde ha åtskilligt att förklara varför de inte kan behålla eller vidareutveckla de talanger som finns. Mästerskapen startar idag. De talangfulla Alexander Fredriksson (Morgongåva BK) och Kevin Scott (Upsala IF) blir det svenska bidraget till turneringen. Årets mästerskap är av naturliga skäl rumphugget, men de bästa nationerna är med. Det finns skäl att rekapitulera tidigare blågula medaljörer på junior-EM. Det har inte blivit så många medaljer genom åren. 1972: Brons Ove Lundby (BK Örnen) Summa tre silver och sju brons. Som synes var 1990-talet en fin period för svensk boxning. I övrigt mindre så. Tjugoett år sedan sist. Vågar vi hoppas på bättre resultat denna gång. Förutsättningar finns... //CF Länk till YouTube och direktsändning av matcherna. Dessväre började det med en katastrof. Ett härligt gäng Örnar från 1938. Klubben satsade stort på junior-SM detta år. Den hade ett drygt 20-tal pugs i farten och de kammade hem ett guld (Sixten Forsén) och tre silver (Arne Berggren, Evert Johansson och Gerhard Johansson) vilket renderade Örnen titeln bästa klubb. Två knattar tilldrog sig särskilt medialt intresse. Hjärtligt tack till Lars Hultman för det fina kortet. //CF När John Andersson föddes var det minus 14,7 grader och Stockholm låg i snö. Riktigt så kallt är det inte idag i Storstan med snön finns där vilket känns passande. Covideländet satte tyvärr stopp för för den planerade releasefesten. Istället får var och en hylla JA på lämpligt sätt. Beställ: Boken kan enklast köpas via förlaget GML https://www.gml.se/bocker/yrkesboxaren-john-andersson Du kan även beställa genom din lokala bokhandel eller via Bokus, Akademibokhandeln, Adlibris och liknande. Christer Franzén ... John Andersson var den förste svensk som utkämpade en match om VM-titeln? Om inte. Då vill du veta mer. Köp biografin över honom. Länk till förlaget här eller beställ via någon annan bokhandel. //CF ... John Andersson debuterade så tidigt som 1925? Han tävlade då för Flottan i Marstrand. Om inte. Då vill du veta mer. Köp biografin över honom. Länk till förlaget här eller beställ via någon annan bokhandel. //CF ... John Andersson, som sjöman i handelsflottan, blev torpederad två gånger under andra världskriget? Om inte. Då vill du veta mer. Köp biografin över honom. Länk till förlaget här eller beställ via någon annan bokhandel. //CF Så enkelt var det att samanfatta den blå-gula insatsen vid årets stora turnering i Belgrad, Serbien. Facit från Serbien: Fem förluster på lika många deltagare. Det är illa nog, men ingen av de svenska motståndarna nådde pallplats. Så det går inte att skylla på lottningen (vilket brukar vara populärt). Som bäst hamnde några av dem på femte plats. Sammanlagt slutade Sverige på sista plats bland 35 deltagande nationer. Poltava, förlåt, Belgrad var ingen isolerad företeelse. Så här har det sett ut länge utan att någon i ledande position tycks reagera. Det går inte att skylla på utövarna. De gör så gott de kan utefter sina förutsättningar. Bördan för förlusterna skall istället läggas på SBF:s ledning och tränarna. Den sistnämnda kategorin är svensk boxnings riktigt stora svaghet. Det tycks som om de ingenting har lärt eller förstått sedan 1980/1990-talet då svensk boxning var på alerten. Någon som minns OS-VM-EM-medaljerna? Det hjälper inte att trona på minnet av fornstora dagar... Den kommande styrelsen tycks inte äga någon krisinsikt överhuvudtaget. Kandidaterna verkar vara nöjda med det som är. Utveckla svensk boxning? Varför det? Då de istället kan strutta omkring på AIBA-möten, fortsätta administrera startböcker, ägna sig åt privata politiskt korrekta geschäft eller bygga fler kommittér. Det ska fan vara boxare idag, för att travestera en känd teaterdirektör. //CF ... gjorde Love Holgersson en ypperlig insats i det pågående VM-kvalet. Tyskan är inte vem som helst. På 27 proffsmatcher har hon endast en förlust och den kom mot amerikanskan Claressa Shields. Tolv av Hammers matcher har avslutats i förtid. Hon har besegrat Maria Lindberg inte bara en, utan två gånger, liksom Mikaela Lauren. Vilket i sig inte säger så mycket, men... Mot Love Holgerssons teknik kom hon helt till korta. Hammer kom segersäker till ringen, men var alltför tyskt entaktad och fann inga vapen mot svenskan. Hatten av för Love och Lennart! I Georgiens huvudstad Tblisi avgjordes nyligen vad europeiska förbundet anger som "EUBC Junior Boxing Championship". Svenska förbundet borde studera statistiken från turneringen. Sätta sig ner och försöka dra lärdom därav, men det kanske de inte vill... Ryssland 18 Guld (av tjugosex möjliga!!!) I botten återfinns Finland och Danmark bland de tjugoåtta deltagande nationerna. Norge valde i likhet med Sverige att avstå. Något rätt måste de väl ändå göra österut till skillnad från vad som åstadkomms på tränarfronten i Norden. Svensk OS-boxning lever på minnet från fornstora dagar. Det är mycket länge sedan det blev en medalj i en olympisk turnering. Det har blivit sammanlagt elva medaljer sedan svensk boxnings debut i Paris 1924. 1928 Amsterdam. Silver till Nisse Ramm (Djurgårdens IF) i tungvikt. Brons Gunnar Berggren (Hammarby IF) i lättvikt. Däremellan och därefter har det varit mörker. De flesta svenska boxare har klart underpresterat då det gällt i olympiska sammanhang. Så passa på att hedra denna elva med en tanke eller två under årets olympiska ringlekar. //CF Det gick som det brukar då blå-gult äntrar ringen i OS-sammanhang. En match, en förlust. Proffsboxare får numera deltaga på OS och argentinaren har hittils gått tre matcher och vunnit samtliga över synnerligen beskedligt motstånd. Att vara proffs är ingen garanti för att vederbörande är bra. Minns Love Holgersson som under OS-kvalet totalt utboxade en tyska som anses tillhöra proffseliten. Nu är det väl hög tid att förbundet ser över tränarverksamheten. Våra ungdomar har ju samma fysiska förutsättningar som konkurrenterna. Däremot har de i utlandet ofta mycket bättre tränare. Förbundet skulle satsa mindre på alla politiskt korrekta utbilningar och jippon och och mer på att söka en rikstränare från öststaterna. Någon som kan stöpa om förbundet från topp till botten. //CF Det var inte oväntat. Agnes Alexiusson förlorade klart mot Wu från Taipei. Domarsiffrorna blev 4-1, men borde varit 5-0. 1 x 30-27, 3 x 29-28 och 1 x 28-29. Vilka usla kommentatorer det var!!! Pinsamt bludder. Kan inte TV-uppbåda någon som sakligt och kliniskt rapporterar vad som sker i ringen och som är pålästa vad gäller boxarnas meriter. Det är inte kommentatorernas sak att vara påhejare, men dessvärre har det blivit en trend att man skall vara enögd. I den Göteborgsbaserade tidskriften Proletären nr 31/2021 har dess medarbetare Janne Bengtsson en lång artikel om arbetaridrottsrörelsen (AIF). Det han skriver är läsvärt och bra, även om han överdriver rörelsens betydelse. I Sverige var den blott en parantes under 1920- och 30-talen. Bengtsson är högst densamme med domarpondus och engagemang i Djurgården. Det finns ett avsnitt i texten där han hänvisar till boxning. Det är hämtat från RINGSIDE och därför kommer mitt bidrag i repris. "Ett annat OS - Spartakiaden För precis 90 år sedan (2-23 februari) arrangerades den första vinterspartakiaden i Oslo och där återfanns boxning på programmet. Totalt deltog 636 deltagare, från sex nationer, varav de flesta från Sovjetunionen. De mätte sina krafter i olika skidgrenar, skridskor, simning och brottning. Boxningen attraherade ett drygt femtiotal arbetarungdomar. Samma år arrangerades den första sommarspartakiaden i Moskva. För att citera tidningsrapporten så var det en "verkligt munter brödrafejd" som utspelades vid Östsvenska mästerskapen 1947. Det har funnits åtskilliga bröder inom svensk boxning, men har det funnits fler tvillingmöten under årens lopp? //CF Det här är bara ett av många exempel på hur ruttet det är inom boxningen. Cyniska ledare som tillåter allt. Det kan vara förenat med livsfara att låta en relativ nybörjare gå upp mot en VM-boxare. Fanns där någon som gjorde sitt jobb i Borås? Det här är en fråga som Svenska boxningsförbundet måste ta upp med det brittiska förbundet. Christer Franzén Jo, ni läste rätt. Ni måste dock förflytta er 81 år tillbaka i tiden för att kunna njuta av evenemanget. Matcherna mellan de amerikanska Golden Glovesmästarna och Europa var en stor händelse på sin tid. Tävlingarna gick aderton gånger under perioden 1931-1954 och med något undantag alltid i Chicago. Chicago var näst Stockholm den svensktätaste staden i världen så det var nästan som att boxas på hemmaplan. Året är 1940 och Europalaget var till 3/8 svenskt!!! Här kan vi verkligen trona på fornstora dagar. Erik Ågren (Narva BK) i weltervikt, KG Norén (Redbergslids BK) i mellanvikt och Olle Tandberg (Djurgårdens IF) i tungvikt. De övriga kom från Italien och Ungern. Kampen mellan den gamla och nya världen slutade 4-4. Samtliga matcher gick tiden ut och bland svenskarna var det endast Tandberg som vann. Ågren hedrades med uppdraget att vara lagkapten för Europalaget. En vecka senare var Europalaget i Nashville för ett möte med segrarna i Southern Golden Gloves. Där blev det en förkrossande 7-1 viktoria för Europa. På fotot nedan, taget från en ungersk sportrapport, ser vi Ågren och Norén till vänster i övre raden. Tandberg är placerad längst till höger i samma rad. Italienarna fyller understa raden. Boxarnas adelsmärke - härliga snednäsor överlag... //CF PS Den som vill läsa mer om detta finner information i min bok om Narva Boxningsklubb. Östermalm tur och retur. Se under fliken "Mina Böcker". Finns det någon som fortfarande hävdar att Sverige tillhör eliten bland boxningsnationer? På plats fanns våra två främsta utövare - Agnes Alexiusson och Love Holgersson. De hade inte ens skuggan av en chans mot sina respektive motståndare. Deras stil är så stereotyp att det närmast blir parodiskt och hur lätt som helst att avläsa för motståndaren. Agnes har varit med länge och det är dessvärre längesedan hon visade prov på utveckling. Samma sak kan sägas om Love. Hon matchar dessutom för sällan för att kunna gå framåt. Var ligger felet? Det går knappast att beskylla utövarna. De gör så gott de kan. I Bulgarien tycktes det finnas mer folk i ringhörnan än antalet utövare. Fanns det ingen som exempelvis kunde gett Love rådet att söka infighting. Hennes avståndsboxning fungerade ju inte. Hon gick på smäll efter smäll. Ändå fick hon fortsätta i samma stil. På herrsidan är det knappast bättre. Hampus Broman tycks lida av något slags Muhammad Ali-komplex. Skuttar runt i ringen med handskarna släpandes i golvet. Det där med gard tycks han inte fått lära sig. Ack ja... Nebil Ibrahim var dock en liten ljuspunkt. Han har mycket boxning i sig. Bra skolad, men är fortfarande alltför vek i de stora sammanhangen. Dock. En talang att satsa på. Så här långt har det blivit en seger och ett nederlag för Hammarbys Majd Alsafadi. Vi får i dessa dagar vara tacksamma för de segrar som bjuds. Nästa pug att notera ett nederlag var den enda damen i den blågula truppen. Så kom då äntligen två 5-0 avgöranden. Domarna såg tydligen samma matcher denna afton. Det tackar vi för. För svenskt vidkommande blev det en seger, Hampus Broman, och en förlust, Nebil Ibrahim. Hampus Broman föll i kvarten på ett delat domslut och det var ytterligare ett egendomligt sådant. Två av domarna höll på Broman - 29-28. Tre av dem såg matchen gå i armenierns favör - 2 x 29-28 och därtill 30-27. Oavsett domarnas kvalitéer, eller avsaknad av dylika, så var det ett normalt svenskt internationellt mästerskap. Någon enstaka seger och därefter snabb hemgång. U-22:orna är våra kommande seniorer. Det var en välkommen framgång. Våra ungdomar/juniorer har ju inte precis rosat marknaden. I övrigt så följer de blå-gula den beprövade svenska modellen - en vinst därefter tackar-och-bockar de för sig. Det var iallafall kul att vara med. Nordiska mästerskapen som gick på Island var bedrövligt. Endast två seniorguld. Och vad har ett gammalt avdankat proffs där att göra? Han borde ha varit förbrukad i landslaget sedan åtskilliga år. GeeBee-turneringen i Finland, var bortsett från Agnes Alexiussons guld, inget att hänga i julgranen. Agnes mötte två billiga finskor så hon behövde inte förta sig. U-22 i Kroatien innebar snabb hemgång. Sverige hamnade på delad 26:e plats! Strandja - kvick exit. Det finns så att säga mycket att jobba med på förbundsnivå. //CF Efter Dam-VM följer herrarnas Europamästerskap. Tävlingarna avhålls i Jerevan, Armenien under perioden 21-31 maj 2022. Själva slagväxlingarna börjar den 23 maj. Tre blå-gula deltar denna gång och förhoppningsvis blir det åtminstone någon seger. Sverige har ganska fina historiska EM-meriter. Det började bra i Stockholm 1925 då tre guld och två silver erövrades. Senast det blev en medalj var 2015 via ett brons. Sammanlagt har det blivit 10 guld, 10 silver och 21 brons på sammanlagt 42 tävlingar. EM-resultat finner ni under fliken Mästerskap/Landskamper. ... och den kom tämligen överraskande. Nebil Ibrahim låg under efter första ronden hos samtliga domare (5x9-10). I andra fick han in en god träff och domaren bröt matchen i blå-gul favör. Motståndaren från England hade kunnat fortsätta, men så blev det inte. En liten ljusglimt i ett ganska så kompakt mörker. Det tackar vi för. Sedan tog det inte helt oväntat stopp. I kvartsfinalen mötte Ibrahim den tredjeseedade bulgaren Javiar Ibanez Diaz som blev honom övermäktig. F.ö. samma kille som han tappade till under Strandjaturneringen. Golden Girl som nyligen avslutades i Borås är en enastående turning. Hatten av för arrangörerna som förmår att organisera den år efter år. Sveriges två stjärnor slocknade snabbt under VM och de kom naturligtvis inte till start. De gör klokast i att lägga handskarna på hyllan. De har sin framtid bakom sig. De blå-gula tjejer som kom till start i årets skall ha all heder av sin medverkan. Intet ont om dem. Men... Bryter vi ner deltagande per klass blir bilden dyster för svenskt vidkommande. Senior A - 57 deltagare varav 4 från svenska klubbar Junior A - 13 deltagare varav 1 från svenska klubbar Ungdom A - 22 deltagare varav 0 (noll) från svenska klubbar //CF Gör som allas vår Roger B - bidra med matcher till RINGSIDE. Det finns plats för fler - så gräv djupt hemma i byrålådorna eller i klubblokalen. Haringey Box Cup (HBC) i London är en av Europas största boxningsturneringar. Turneringen är öppen för både damer och herrar och deltagarna kom från hela Europa plus Asien och Nordamerika. HBC bjöd liksom tidigare år på högklassig boxning. Endast tio svenska pugs deltog. Skamligt lågt antal. Åtta från Malmöklubbar och en vardera från Halmstad och Stockholm. Heder åt dem som deltog, men man undrar varför så få klubbar medverkade. Stockholmsdistriket brukade skicka en stor trupp, men så icke nu. Nio av de svenska deltagarna åkte ut på direkten. En av dem knockades... //CF Det är långt mellan framgångarna för svensk boxning, men borta i Polen lyckas Love Holgersson bärga ett fint guld. Tolv damer var anmälda Silesian Womans Championship, nio kom tillstart. Sorgesamt att inte Sara Svensson kunde deltaga. //CF När detta skrivs startar samtidigt den magnifika King of the Ring borta i Borås. Under tre dagar, 4-6 november, skall det kämpas om äran att få kalla sig KING of the Ring. För den som är hågad kan matcherna följas på den norska streamingtjänsten knockout.no för obekant avgift. //CF SM nr 103 för herrar respektive nr 28 för damer har dragit igång. Denna gång kan vi glädjas åt ett något högre deltagarantal än närmast föregående mästerskap. Herrar: Damer: Som synes är det damerna som som är det största bekymret. //CF Golden Girl är en storslagen turnering. Utländska klubbar reser långväga till Borås för att deltaga. Svenska klubbar skiner däremot i sin frånvaro, antingen så har de inga kvinnliga utövare, eller så bryr de sig inte. Det blå-gula inslaget i tävlingen är synnerligen blygsamt. Senior A: 58 deltare varav 3 (tre!!!) från svenska klubbar Junior A: 19 - 1 Ungdom A: 19 - 2 //CF SBF:s ledning fortsätter att vingla fram. Junior-EM utspelas denna gång i Armeniens huvudstad Jerevan. 29 nationer deltar, däribland Ryssland som kommer med den största truppen. De har 25 pugilister på plats, Rumänien 23, Armenien 20 och Poland 20. Synliga i sin frånvaro är piraterna England, Irland och Nederländerna. Hur skall SBF ställa sig om en blågul skall upp mot en ryss? Höllvikens Nick Zulawinski behöver inte utsättas för förnedringen att lämna w.o. Han åkte ut på direkten i sextondelen mot en tysk. Snart är det årsmöte. Tänk på det... //CF Den 14-19 mars 2023 utkämpades en juniorturnering i Budva, Montenegro poetiskt kallad Adriatic Pearl. Bland deltagarna återfanns nationer som Brasilien, Kuba och Mexico. Där fanns också deltagare från Frankrike, Polen och Turkiet. Totalt var 25 nationer representerade med 176 deltagare. Däribland Sverige och Ryssland. Ryssland hade den största truppen på plats (33 st). De tog också flest guld - tretton, om jag räknat rätt. Nu kommer det sorgliga. Sverige hade tre utövare på plats, två av dem åkte ut på direkten. Den tredje gick till final. Det var den ytterst lovande 92 kg killen Elwin Mayue-Belezika från Hammarby IF. Men han fick inte boxas i finalen. Varför? Jo, motståndaren kom från Ryssland. Det är dessutom oerhört respektlöst mot Elwin som får stå och skämmas i avvaktan på domslutet - att lämna walk over. Bojkotter är lika löjliga som futila. De leder aldrig någonstans och slår som så många gånger åt fel håll, som här, där det berövar en ung boxare en kamp om guldet. //CF Bara så ni vet. Inom kort, 1 - 14 maj, arrangeras VM för herrar i Tasjkent, Uzbekistan. Tyvärr får vi inte se några svenska deltagare agera i ringen under dessa världsmästerskap. SBF:s styrelse offrar sina boxare av politskt grumliga skäl. Det är sjukt. Länk till IBA - där kan ni följa matcherna. //CF Nyligen avslutades en "piratturnering" i nederländska Eindhoven. En egendomlighet sticker särskilt i ögonen. Bara så ni vet... //CF Det har passerat många månvarv utan några större framgångar för svensk herrboxning. I de nyligen avslutade OS-kvalen i Polen kämpade Upsala IF:s Nebil Ibrahim till sig en bronsplats. Därmed väntar Paris 2024. Grattis! Sverige med fyra deltagare slutade som nr 20 av 36 i nationsrankingen. Frankrike, Turkiet och Irland placerade sig främst i bägge kategorierna. //CF PS. Piratorganisationen World Boxing (WB) har avhållit sin första större internationella tävling. Sverige deltog naturligtvis på piraternas sida. Utbytet blev magert. Endast tre bronsmedaljer på sju deltagare. Brons till redan OS-klare Nebil Ibrahim. Gruppen hade tio deltagare och vanns av en mongol. Matchfacit 2 (1-1). Sara Svensson delad femte. Tio deltagare. 1 (0-1) //CF På 1950-talet var boxningssporten under attack från politiker, ledarskribenter, kulturnissar, läkare, präster och vad vi idag skulle beteckna "politiskt korrekta" typer. Motståndet kom nästan alltid från dem som aldrig ett en boxningsmatch, än mindre besökt en träningslokal. De vann. De fick igenom förbudet mot proffsboxning. Idag är boxningen satt under förmyndarskap. Klubbarna måste söka tillstånd för att arrangera galor. Så här kunde det låta när Kungliga Socialstyrelsen löpte amok 1953. När man tar del av detta elände har man svårt att hålla sig allvarlig. Jag ber läsaren byta ut boxning mot dagens fotboll eller ishockey. Boxningsförbundet försökte värja sig så gott de kunde. Ofta agerade de fegt, passivt och undanglidande. De åtta första böckerna skrevs ut till boxare från det gamla fina pugilistsällskapet Årsta... Golden Girl är en fin turnering, men det blå-gula inslaget är synnerligen blygsamt. Senior A: 72 deltagare - 5 från svenska klubbar Junior A: 14 - 0 Ungdom A: 26 - 6 //CF NM arrangeras denna gång i Danmark. Under dagarna 22-24 mars 2024 skall det avgöras vilken nation och vilka pugilister som är främst i Norden. Det första NM avhölls i Köpenhamn i februari 1955. Tävlingen blev något av en besvikelse för svenskt vidkommande. Endast Stig Sjölin (Värnamo BK) och reserven Lennart Risberg (BK Örnen) vann sina klasser. Övriga svenskar var Werner Vasén (Hisingens BK), Jan Nordbeck (Eslövs IK), Åke Wärnström (Katrineholms BK), Berndt "Mike" Johansson (IF Linnéa), Ragnar Bergström (Redbergslids BK), Harry Gunnarsson (BK 1925), Bertil Larsson (Nacka BK) och Karl Preutz (Hässleholms BK). I mästerskapet ingick även matcher om bronsmedaljen. Bästa nation 1955 blev Danmark med fyra guld, följt av Finland med tre, Sverige två och Norge ett. //CF
1974 Havanna: Noll medaljer
1 deltagare (Ove Lundby). Matchfacit 1 (0-1)
1978 Belgrad: Noll medaljer
2 deltagare (Ove Lundby, Marino Radman). 2 (0-2)
1982 München: Ett brons
7 deltagare (Stefan Sjöstrand, Tauno Lothander, Shadrach Odhiambo - brons, Vesa Koskela, Christer Corpi, Roger Andersson, Anders Eklund). 10 (3-7).
1986 Reno: Ett brons
5 deltagare (Peter Jacobsson, Stefan Sjöstrand, Lars Myrberg, Lotfi Ayed - brons, Håkan Brock). 9 (4-5).
1989 Moskva: Noll medaljer
6 deltagare. (Peter Jacobsson, Markku Narkiniemi, Roberto Welin, Erik Bredler, John Pettersson, Hamayak Shabazian). 11 (5-6).
1991 Sydney: Noll medaljer
6 deltagare (Wasesa Sabuni, Mikael Nilsson, Roberto Welin, Sören Antman, John Pettersson, Mikael Lindblad). 8 (2-6).
1993 Tammerfors: Noll medaljer
7 deltagare (Vesa Kuosko, Peter Claesson, Roger Pettersson, Wael Haddad, Andreas Bredler, Leif Keiski, Mikael Höök). 11 (4-7).
1995 Berlin: Noll medaljer
7 deltagare (Fabricio Nieva, Tomas Jansson, Mikael Yikealo, Roger Pettersson, Ismael Koné, Kwamena Turkson, Attila Levin). 10 (3-7).
1997 Budapest: Ett brons
5 deltagare (John H Larbi, Kamran Kabinejad, Tonton Semakala – brons, Roger Pettersson, Kwamena Turkson). 9 (4-5). Santiago Nieva deltog för Argentina.
1999 Houston: Noll medaljer
5 deltagare (Majid Jelili, Roger Pettersson, Andreas Gustafsson, Giovanni Alvarez, Kwamena Turkson). 6 (1-5). Ett skandal-VM där Kuba åkte hem i protest.
2001 Belfast: Ett brons
4 deltagare (Majid...
Läs mer →
Publicerat i: VM, AIBA, Turneringar
Next stop Ulan-Ude i Ryssland.
8. 2014 Jeju, Korea. 280 boxare från 67 nationer. Fyra svenska deltagare. Noll medaljer. Den sämsta daminsatsen i turneringens historia.
7. 2012 Qinhuangdao, Kina. 305 boxare från 70 nationer. Sex svenska deltagare. Ett brons. Brons: Anna Laurell (IF Linnéa).
6. 2010 Bridgetown, Barbados. 257 boxare från 66 nationer. Fyra...
Läs mer →
Publicerat i: Dambox, VM, AIBA, Turneringar
Inför (nya) Stockholm Box Open
Idag är det stolta namnet utlånat till en tämligen medioker dussinturnering. Varför inte satsa på en högkvalitégala istället för att arrangera more-of-the-same. Om publiken ska komma tillbaka går det inte att bjuda på samma tunna soppa gång på gång. Vem vill betala för att se en mängd diplom/ungdoms/juniormatcher? Dylika är till för den närmsta kretsen och de yngre utövarna har hur mycket matchtillfällen som helst. Däremot saknas det kvalificerade matcher för våra A-boxare.
Är det inte hög tid att tänka om? Att åtminstone en arrangör i Sverige satsar på en A-turnering per år för att ge våra boxare och publiken bra internationella namn genom att hämta kvalitetsboxare från England, Frankrike, Nederländerna, Irland, Italien, Tyskland, Ryssland och liknade. Boxare som kan ge publiken valuta för entréslantarna. Nu är en trupp från Gambia (!) på gång. Det säger väl allt om arrangörernas ambititionsnivå.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Svensk damboxning tynar bort
För inte så länge sedan var svensk damboxning ledande och i framkant på olika internationella turneringar. Så inte nu.
Lite statistik bevisar i vilken utförbacke som svensk damboxning befinner sig. Det är mera fritt fall än svag lutning utför.
Senior A: 47 st varav 8 kom från svenska klubbar
Senior B: 43 - 5
Senior C: 28 - 5
Junior B: 8 - 1
Junior C: 12 - 4
Ungdom B: 25 - 5
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Dambox, Turneringar
EM för juniorer 13 - 23 oktober 2020
1984: Brons Peter Jacobsson (Oskarshamns BK)
1990: Silver Robert Nordman (Angered BC)
1992: Silver Ismael Koné (Malmö BK)
Brons Rickard Ekvall (Botkyrka BK)
1993: Brons Michael Yikealo (KK All Round)
Brons Fredrik Alvarez (BK Stora Stöten)
Silver Kwamena Turkson (Rinkeby International)
1999: Brons Benjamin Kalinovic (BK Rapid)
Brons Steven Musisi (IFK Umeå)
Alexander Fredriksson ägde matchen fram tills dess den ständigt retirerande letten Matvejs Prokudins skickligt kontrade honom. Räkning. Upp. Ny räkning och Fredrikssons EM-äventyr var kvickt till ända. Han är en stor talang, men kanske har lovorden stigit honom åt huvudet. En nyttig förlust som det brukar heta.
Så var EM-sagan slut. Även Kevin Scott förlorade. Han hade dock en mycket bättre motståndare än Fredrikssons lett. Ukrainaren Matjakubov var tät och kontant, medan Scott dess motsats. Kunde inte ringhörnan gett råd om alternativ taktik?
Läs mer →
Publicerat i: EM, Turneringar, SBF
Laterna Magica. Unga örnar på JSM
Börje Hansson och hans bror Rune väckte sensation som debuterande 14/15-åringar. De var anmälda i flugvikt, någon lättare klass fanns inte, men vägde blott 40 kg. De hade alltså ett vikthandikapp på drygt 10 kg, vilket kunde slutat illa. Den legendariska Örnenledaren Martinsson agerade oansvarigt, minst sagt. Det visade sig att bröderna Hansson besatt en osedvanligt teknisk begåvning och de kunde dessutom gardera sig väl. Det första JSM-äventyret blev bara en match vardera. Bägge vann, men kritiken fick Martinsson att dra tillbaka ungdomarna. Ett klokt beslut, men på kuppen blev Hanssonduon publikfavoriter.
På fotot nedan flankeras Martinsson till vänster av Rune Hansson, till höger av Hans Hultman och ytterligare en person bort Börje Hansson.
Snett höger upp nybakade juniormästaren Forsén. Förhoppningsvis kan RINGSIDES alerta besökare bidra med identifieringen av de övriga.
De namn ni har att botanisera med, förutom de redan nämnda, är: Arne Lindström, Börje Kraft (M), E Lorensso (LT), E Olsson (L), Jörgen Hansson (L), Knut Larsson (L), Kurt Andersson (T), Lars Lindgren (M), Lennart Rehn (B), R Eriksson (W), R Sundvall (M), Sven Ekman (W), S Olsson (L), T Lundberg (L), Uno Forsén, V Ahlin (W), Valdemar Wolf (Fj)
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, Foton, JSM
Nu ute - boken om Yrkesboxaren John Andersson
Yrkesboxaren John Andersson.
Svensk mästare. Landslagsman. Europamästare.
Skeppsgosse. Krigsseglare. Hederslegionär.
Stockholm 2021.
ISBN 978-91-88851-73-4
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, EM, SM, Matcher, Scientia, Turneringar, porträtt, Foton, Landskamper, Nostalgi, Kultur
Boken om John Andersson. Visste du att...
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, EM, SM, Matcher, Scientia, Turneringar, porträtt, Foton, Landskamper, Nostalgi, Kultur
Boken om John Andersson. Visste du att...
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, EM, SM, Matcher, Scientia, Turneringar, porträtt, Foton, Landskamper, Nostalgi, Kultur
Boken om John Andersson. Visste du att...
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, EM, SM, Matcher, Scientia, Turneringar, porträtt, Foton, Landskamper, Nostalgi, Kultur
Fem deltagare - Noll vinster - Sist i turneringen
Tar man del av vad som skrivs på diverse Facebookgrupper och liknade kan man lätt få intrycket att Sverige är en storhet inom boxningen. T.o.m. bland blivande styrelseledamöter finns tankefostret att svensk boxning har "status". Så är det inte. Dessvärre.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
Det sällsynt att man kan glädjas åt svensk boxning, men idag...
Hon genomförde sin match helt enligt skolboken. Vacker rysk vänsterboxning kollrade bort den tyska proffsboxaren Christina Hammer.
En boxare behöver egentligen bara kunna ett slag - den raka vänstern - därför att den öppnar för allt annat. Det tycks som om Lennart Bernströms "ryska arbete" äntligen slagit rot. Jag hoppas innerligt att andra tränare noterar och inser detta.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF
Ungdoms EM 2021 - topp och botten
Av någon anledning deltog inte Sverige. Det brukar ju annars framhållas hur bra våra svenska ungdomsboxare är.
Ryssland var helt överlägset. Likt Röda Armén körde de över allt motstånd.
Ukraina 4
Georgien 1
Rumänien 1
Ungern 1
Cypern 1
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
Inför OS i Tokyo
Det krävs nästan en arkeolog för att gräva fram dem.
Guld - 0
Silver - 5
Brons - 6
1932 Los Angeles. Silver Thure Ahlqvist (IK Ymer) i lättvikt. Brons Allan Carlsson senare Ekbäck (Örebro AK) i fjädervikt.
1936 Berlin. Brons Erik Ågren (Narva BK) i lättvikt.
1948 London. Silver Gunnar Nilsson (Redbergslids BK) i tungvikt.
1952 Helsingfors. Silver Ingemar Johansson (Redbergslids BK) i tungvikt. Brons Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt.
1972 München. Brons Hans Thomsén (Hisingens BK) i tungvikt.
1988 Söul. Silver George Cramne senare Scott (IF Linnéa) i lättvikt. Brons Lars Myhrberg tidigare Lundgren (Djurgårdens IF) i weltervikt.
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF
OS i Tokyo - match 1. Respass för Chartoi.
Adam Chartoi försvann redan i 1/32-dels finalen.
Argentinaren Daniel Francisco Veron vann med klara 5-0. En enda domare, en korean, gav en rond, den sista, till Chartoi.
Chartoi har mott Veron tidigare, under VM 2019, och då blev resultatet det omvända.
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF
OS i Tokyo - match 2. Respass för Agnes Alexiusson
Det är något flegmatiskt över Agnes. Det är som hon inte vill vinna. Det finns inget djävlaranamma i henne. Alla vet (?) att den aggresive boxaren numera vinner i internationella turneringar. Då kan man inte som Agnes stå vid sidan och betrakta tillvaron.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar
RINGSIDE i tidningen Proletären
I skrivande stund pågår OS i dess vintervariant. Idag står de Olympiska spelen i ensam majestät, men så har det inte alltid varit. Från mitten av 1920-talet och ett par decennier framåt uppträdde en konkurrent på arenan. Via direktiv från Stalins Sovjetunionen utgick påbud att den arbetande ungdomen skulle samlas till egna tävlingar och mästerskap istället för att medverka i den ”borgerliga idrottsrörelsen”. Mottot var proletär internationalism och på internationell nivå skulle en Spartakiad organiseras som motvikt till OS. Namnet var naturligtvis inspirerat av slaven Spartacus som anförde ett uppror i den romerska republiken c:a 100-talet f.v.t.
I Sverige drevs idealen av AIF-rörelsen. Det startades också åtskilliga AIF-klubbar runt om i landet, men stalinistpartiet (SKP) var alldeles för svagt, såväl ekonomiskt som organisatoriskt, för att kunna bära upp rörelsen och var dessutom splittrat av en mängd politiska interna strider. Här fick socialdemokratin snabbt hegemoni inom arbetarklassen och idrotten snabbt att inlemmas i det som idag kallas Riksidrottsförbundet. I Norge och Finland var AIF-rörelsen betydligt...
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, Nostalgi
Lika som bär - tvillingar i ringen
Till finalen i fjädervikt hade tvillingbröderna Lennart och Gunnar Claesén från Värnamo BK avancerat. De båda kombattanterna hade identisk stil, utseende och klubbdräkt. Efter en rond måste de domarna kapitulera och medge att de inte visste vem som var vem. Till publikens jubel måste en av Claesénarna kliva ur ringen för byte av utstyrsel. Lennart vann holmgången, om nu domarna till slut fick ihop det. I semifinalen hade han dessutom besegrat sin bror Yngve. Det fanns fem boxandes bröder Claesén!
Ett annant tvillingmöte som väckte stor uppmärksamhet på sin tid var då bröderna Danielsson, Gösta respektive Allan, gick till finalen under Junior-SM 1941. Oskarshamns BK fick sin del av uppmärksamheten. Allan vann flugviktsmatchen. Samma sak där. Bägge var så lika att en av dem måste byta kulör på byxorna, från grönt till rött.
På Stora-SM 1966 var det dags för en ny tvillingkamp. Eskiltunaduon Ernst och Tor Mathisen gjorde upp om guldet i tungvikt. Där gjorde upp skall tolkas bokstavligt. Ernst blev därmed svensk mästare.
Dags för RINGSIDES kunniga läsekrets att bidra till detta festliga ämne.
Läs mer →
Publicerat i: SM, Turneringar, JSM, Nostalgi
VM-boxare gick som Senior-B i King of the Ring
I den nyligen avslutade mastodontturneringen King of the Ring deltog en grek vid namn Karsis Theocharis.
Denne grek bor f.n. i London där han tävlar för Hoddesdon Boxing Academy. I King of the Ring representerade han Londonklubben och var anmäld i gruppen senior B.
Men, och detta är ett stor men. Kort dessförinnan deltog denne Karsis på VM i Serbien för Grekland. Där vann han sin första match för att sedan förlora i den följande.
Länken går till en kampanj för att finansiera hans VM-deltagande.
Så här får det definivit inte gå till.
Det är inte första gången det fuskas med antalet matcher i King of the Ring, men aldrig har det gjorts så här grovt.
Hur slank Karis igenom alla kontroller?
Fanns det ingen startbokskontrollant?
Vem var tävlingsledare (supervisor)?
Det här måste arrangören Ray Husac ta upp med ledarna för Hoddesdon BA.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Tre svenskar i Europalaget mot USA
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, Foton, Nostalgi
Strandjaturneringen en dyster bekräftelse på svensk boxnings standard
Strandjaturneringen visade smärtsamt klart och tydligt att svenska boxare ligger långt, långt efter i utveckligen.
MEN... Det finns inga elittränare i landet. Det finns bara goda klubbtränare, men det är en helt annan sak. Det finns inga tränare som befinner sig i frontlinjen. Det bli bara more of the same i källaren, man gör som man alltid gjort.
Agnes har haft samma tränare sedan hon började för ett dryg decennium sedan. Hur ska han kunna tillföra henne något nytt? Det är närmast orimligt att begära, men resultatet bli därefter.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
U 22-EM i Kroatien - en fråga om domarkompetens?
Det var dock frågan om två mycket underliga poängsättningar hos domherrarna.
I första matchen hade tre av dem 29-28 till den armenske motståndaren och två hade 30-27 (!) till Majd.
I den andra kampen hade två poängsättare 29-28 till den turkiske opponenten och en hade 30-27. Två voterade för Majd, 30-27 respektive 29-28.
Tio domare och ingen tycks ha sett samma match!!!
BK Masens Zehra Milli förlorade mot en fransyska på delade domarsiffror. Tre av dem lade rösten på Frankrike - 1 x 30-27, 2 x 29-28. Två höll på Zhera med 29-27. Hur är det möjligt? Det måste vara lättare att klyva en atom i källaren än att begripa sig på hur domarna tänker.
Nu är det uppe i femton domare som inte tycks ha sett samma match.
Vad håller de på med? Twittrar? Facebookar? Mobilsnackar? Porrsurfar? Så här olika bedömning får det inte vara.
Var finns den/de tränare som kan utveckla...
Läs mer →
Publicerat i: EM, Turneringar
Surprise, surprise - ett brons på junior-EM
Hammarby IF:s Elwin Mayue-Belezika hämtade en bronspeng i junior-EM som gick i Sofia, Bulgarien. Enkel lottning bidrog till framgången, men han är kanske den största talang som kommit fram under de senaste åren. Boxar moget för att vara så ung och för att fortfarande vara orutinerad. Han tävlar dessutom i den publikvänliga 92-kilos klassen.
Dessvärre brukar ungdomar och juniorer försvinna snabbt från boxningen.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
EM för herrar 2022
Sovjetunionen/Ryssland är överlägset i medaljtoppen, följt av Polen, Ungern och Bulgarien.
Hur många svenska tränare har vi haft genom åren som förnekat den ryska skolans effektivitet?
//CF
Läs mer →
Publicerat i: EM, Turneringar, EUBC
Herr-EM. Äntligen en seger... men därefter förlust
Tillbaka till ruta ett.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: EM, Turneringar, EUBC
Golden Girl - lite statistik - plus ett par framtidshopp
Senior B - 41 deltagare varav 9 från svenska klubbar
Senior C - 51 deltagare varav 12 från svenska klubbar
Junior B - 11 deltagare varav 2 från svenska klubbar
Junior C - 12 deltagare varav 4 från svenska klubbar
Ungdom B - 24 deltagare varav 3 från svenska klubbar
Individuella prestationer är lite svårt att bedöma, men ett par namn bör framhållas:
Sara Svensson (Redline) har haft en god säsong. Guld i Montana och Guld i Golden Girl där motståndet genomgående har varit internationellt.
Alexandra Romlin (Örebro BK) kan vara något att satsa på.
Välkommen åter till Mona Husac (Skene AK).
Läs mer →
Publicerat i: Dambox, Turneringar
Låt resultaten flöda in...
Han har skickat in bortåt 350 matcher där Norge är den gemensamma nämnaren.
Norska orter som Oslo, Trondheim, Bodö. Norska klubbarrangörer som B-30, Ulf-an, Oslo BK.
De svenska pugsen hämtades från Göteborg i söder till Haparanda i norr, bland dem Majorna, Säffle, Älgen, Killingen, BK Avance och Sundsvall.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, Turneringar
Haringey Box Cup 2022
En nådde finalen och erhöll till slut ett hedervärt silver. Naturligtvis var det en kvinna som hemförde medaljen.
Svensk boxnings status internationellt? Någon?
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Hoppsan! Äntligen ett turneringsguld...
Hennes tre motståndare i turneringen höll riktigt hygglig kvalité så det är bara att gratulera till framgången.
Prestationerna, var bortsett från Holgerssons, som de brukar vara när blå-gult är ute på internationella uppdrag.
På sin höjd en seger innan respass.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
King of the RING 2022
I år är det jubileum eftersom turneringen fyller tio år.
Det är i sanning ganska märkligt att den har blivit en av de största turneringarna i världsskala. Man lyfter på mössan för arrangörerna med Ray Husac i spetsen.
Denna gång deltar 524 boxare. De kommer framför allt från Europa, men där syns även ett gäng från Kanada.
I senior A-gruppen återfinns 83 som konkurrerar om äran att bli King of the Ring. Glädjande många, en dryg tredjedel, av dem kommer från svenska klubbar. Det borde borga för en hel del intressanta dueller.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
SM 2022
Bankpalats denna gång är Botkyrkahallen i Botkyrka kommun.
Dramat pågår under dagarna 9-10-11 december 2022.
Totalt, inklusive juniorer och ungdomar, vägde 159 boxare in. Det är hela femtio fler än förra gången i Norrköping.
55 seniorer (Fyra fler än föregående mästerskap).
35 juniorer (En markant ökning. Det var sjutton i Norrköping).
39 ungdomar (Också en klar förbättring. Det var tjugosex förra året).
17 seniorer (Vilket innebär sex fler än föregående mästerskap, men ändå ett bedrövligt lågt antal).
6 juniorer (Förra gången var det noll deltagare!).
7 ungdomar (Tre fler än tidigare).
Läs mer →
Publicerat i: SM, Turneringar, SBF
Var är damerna?
Juniorerna avspeglar framtiden... eller hur?
Senior B: 52 - 10
Senior C: 78 - 16
Junior B: 16 - 1
Junior C: 58 - 7
Ungdom B: 29 - 7
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Gycklarnas afton
Trots alla hårda ord och fördömanden från SBF:s sida går det nu helt plötsligt bra att befinna sig under samma tak som ryssar.
Minsta trupperna kommer, inte oväntat, från Malta 2, Montenegro 2, Sverige 2 och Cypern 1.
Förra gången det begav sig, under en turnering i Montenegro, lämnade Sverige walk over. Ett ynkligt och eländigt beslut som strider mot idrottens samtliga regler.
Den andre deltagaren, Elwin Belezika från Hammarby, kan råka ut för samma kränkning som bjöds honom i Montenegro, där han förbjöds möta en ryss.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
Det första offret för SBF:s bojkottpolitik
Så långt, så gott.
Enligt SBF nya påhitt skall Ryssland bojkottas på alla plan. SBF stoppade en ung talang från att tävla i en final. Det är fullständigt galet!
Det strider mot idrottens idé att lämna walk over.
Det är också oerhört respektlöst mot den ryske motståndaren. Han anses inte ens värdig att mötas.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF, IBA
VM i boxning 2023
Idag, den 15 mars, börjar VM för damerna i New Dehli, Indien. Turneringen pågår fram till den 26 mars.
Den i politisk korrekthet marinerade styrelsen för SBF har i all sin vishet förbjudit svensk deltagande.
Orsak: ryska idrottsmän och kvinnor tillåts delta. Dumhet saknar alltid gräns.
Bojkotter träffar aldrig sitt mål. Det har historien visat gång-på-gång.
Läs mer →
Publicerat i: VM, Turneringar, IBA
Vad ska de hitta på nästa gång?
Flera svenska klubbar deltog. Två av damerna gjorde gjorde särskilt bra ifrån sig.
Det var Love Holgersson (BK Swing) som inte behövde gå tiden ut i sina matcher och Sara Svensson (Redline).
Domarna tilläts döma sin nations boxare.
Så exempelvis när Jenny Lundberg (Narva BK) fanns i ringen satt Yilmaz Poli vid domarbordet.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Hoppsan! En framgång för herrboxningen...
Herrarna har i decennier tvingats leva i skuggan av alla framgångsrika damer.
Visserligen var hans klass, 57 kg, svag. Men det förringar inte insatsen.
Motståndarna kom fråm Makedonien, Afghanistan (!), Ungern och Bulgarien.
Medaljrankingen placerade Sverige på plats 19 och sista plats med ett brons.
Övriga deltagare var Zhera Milli 54 kg, Agnes Alexiussson 60 kg och Love Holgersson 75 kg.
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF
Mager utdelning under piratturnering
Cologne Boxing Cup lockade bara 111 deltagare från hela världen trots storsatsning från WB:s sida.
På herrsidan noterar man 54 anmälda. Det är sämre än förra årets Svenska mästerskap för där återfanns 55 tävlande.
Notera att konkurrenterna, med ett par undantag, inte var av allra högsta internationella kvalitet.
Drömmer de fortfarande om OS-medaljer i SBF:s högkvarter?
Hampus Broman ut på direkten. Tio deltagare. 1 (0-1)
Kevin Scott försvann per omgående. Nio deltagare. 1 (0-1)
Erik Mendoza delad femte plats. Tio deltagare. 1 (0-1)
Brons till Agnes Alexiusson. Tio deltagare. 2 (1-1)
Brons för Love Holgersson. Fem (!) deltagare. 1 (0-1)
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF
Startböckernas införande
De utfärdade en ukas i sex punkter om att boxning borde införa barnförbjudet på tävlingarna.
1. En boxningskamp kan injaga skräck och ångest hos barnet.
2. Bråket och trängseln i lokalen kan verka starkt störande och tröttande på åtskilliga barn.
3. Publikens skrik och buanden kan verka emotionellt upphetsande på barn.
4. Boxaren kan bli en förebild för barnet och påverka barns idealbildning på ett inte lämpligt sätt.
5. Tävlingarna hålls i regel på kvällarna – i varje fall alldeles för sent för barn.
6. Lokalerna är många gånger osunda och kan alltså ha en skadlig inverkan på barn.
Analogin blir skrattretande, men år 1953 kunde man i namn av myndighet och expert framföra dylikt strunt. Tidningen Se raljerade över Socialstyrelsens dumheter genom att fråga om inte skräckinjagande figurer som jultomten och sotarmurren också borde förbjudas. För att inte tala om lekar som kulspel och rephoppning. Det var aktiviteter som kunde vara synnerligen upphetsande för barn.
En sak som gjordes för att blidka opinionen var bra, nämligen införandet av startböcker.
Premiären begicks lagom till Nybörjarnas i mars 1953.
Läs mer →
Publicerat i: DDD, Turneringar, SBF
Golden Girl 2024. Svenskt deltagande?
Juniorerna avspeglar framtiden... eller hur?
Utvecklingen har gått tillbaka under flera år. Vad har de olika styrelserna gjort för att bryta trenden?
En gång stod svensk damboxning bland de främsta i världen. Minns ni?
Senior B: 51 - 6
Senior C: 43 - 7
Junior B: 18 - 2
Junior C: 17 - 7
Ungdom B: 21 - 6
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar
Nordiska mästerskapen 2024
Tanken på ett slags nordiskt mästerskap hade funnits sedan 1940-talet, men det dröjde till 1955 innan den kunde realiseras.
Då var det en affär enbart för seniorer och utmärkta sådana fanns det gott om i Danmark, Finland, Norge och Sverige vid tidpunkten.
Lång senare tillkom Island. Liksom damer och juniorer. NM har haft sina glansdagar men 1992 var det stopp för herrseniorerna. Tävlingen återuppstod 2009.
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, NM
