SM

SM 1920

Gränsen mellan amatörer och proffs var fortfarande oskarp vid tidpunkten även om SBF gjorde stora ansträngningar för att hålla rågången. Flera av deltagarna hade tidigare medverkat i professionella sammanhang. En av dem var Johnny Pettersson som uppenbarligen blev bortdömd i finalen. Övriga "proffs" framgångar var märkligt begränsade. Stockholmsklubbarna dominerade stort under SM och erövrade sex av sju medaljer. Det fanns inga deltagare i flugvikten. 56 boxare kom till start och störst trupp hade Örgryte IS med 12 deltagare, därefter kom IF Linnéa 10, Pugilist 7 och Eskilstuna BK 5. Landsortsboxarna ansågs mindre skolade, men kämpaglada. Referaten från matcherna och vilka som boxades var delvis motstridiga i tidningarna. Så pass att det varit svårt att puzzla ihop resultatlistan. Publiken beskrevs som talrik och mycket intresserad. Dag två och tre lyste röda lyktan, det var fullsatt, och flera hundra fick traska hemåt. Stämningen var god och en del matcher lockade till munterhet. Innan tävlingarna vädjade funktionärerna om absolut tystnad på läktarna. Publiken hade dock sin mening och hävdade den vid flera tillfällen. Organisatörernas orutin lyste igenom och den administrativa delen av arrangemanget utsattes för kritik. Liksom domarna. Det fanns uppenbarligen, då som nu, en hel del tveksamma domslut och ingripanden att förhålla sig till. Idrottsbladet fann det dessutom "varken aptitligt eller hygieniskt riktigt att torka av blodet på boxarna me samma svamp". Matchhandskarna var av märket Lonsdale. Det var ett relativt dyrt nöje att gå på SM-boxning. Entréavgifterna varierade från 2 till 10 kr och bruttot torde legat kring 30 000 kr. Sammantaget blev det första mästerskapet en mycket god affär för SBF. Stockholmsklubbarna Linnéa och Pugilist dominerade stort under tävlingarna. Medaljfacit IF Linnéa (Stockholm): 3 guld - 1 silver BK Pugilist (Stockholm): 2 guld - 1 silver Djurgårdens IF...
Läs mer →
Publicerat i: SM

Lennart Risberg SM-finalen 1957

Lennart Risberg upptar en stor plats i boxningsvänners hjärtan. Han är faktiskt den mest efterfrågade här på RINGSIDE. Några av frågorna rör dramatiken på SM 1957 då han i tungviktfinalen ställdes mot Landalas Thörner Åhsman. Bakgrunden var följande. Risberg blev utan motståndare i sin viktklass, lätt tungvikt. Det var första gången i SM-historien som en hel klass saknades på programmet. Risberg bet i det sura äpplet och valde att ställa upp i tungvikt. På väg till finalen hade Åhsman knockat Ebbe Stridh från Redbergslid i tredje ronden. Han hade åtskilligt mer besvär med Uffe Andersson från Örnen i semifinalen. Matchen var jämn fram till mitten av tredje ronden då Örnungen rammades hårt och klubbens legendariske tränare och sekond Martinsson kastade in handduken för sin juniormästare. Risberg hade också haft det jobbigt i semifinalen. Matchen mot Enighets Kjell Andersson var jämn ända in i tredje ronden, då skåningen erhöll "en väldig omgång" och domaren bröt. Publikintresset var enormt inför finalen. Röda lyktan tändes för Eriksdalshallen och 7 kr-biljetter såldes för 40 kr i den ringlande kön utanför. Åhsman var naturligtvis förhandsfavorit och han infriade förväntningarna. Han gjorde troligtvis sitt livs match. Risberg anföll, lämnade en blotta, träffades högt på huvudet, följt av en kombination och det var dags för den första räkningen. Efter den obligatoriska vilan till åtta anföll han igen. Träffades av en höger rakt genom garden plus en kombination, gick ner på knä, men lyckades kravla sig upp för att fortsätta. Då stoppade ringdomaren matchen. Tidtagaruret stod på 2:34. I besvikelsen rusade Risberg ner från ringen och in till omklädningsrummet. Han ansåg till skillnad från de övriga i hallen att han blivit för tidigt stoppad. På bilden skymtar Åhsmans höger, som många trodde skulle bli en ny Thors hammare... Tack PO för fotot. Läs mer →
Publicerat i: SM, Matcher

Dam-SM

Samtliga finaler från damernas seniormästerskap finns nu inlagda. Den första turneringen avverkades i Göteborg 1994. Se under fliken Mästerskap/Landskamper för respektive år.
Läs mer →
Publicerat i: SM, Matcher, Dambox, Turneringar

Herr-SM 1920-2012

Nu är också samtliga finaler från herrarnas seniormästerskap noterade. Den första turneringen avverkades i Stockholm på klassiska Djurgårds-Cirkus 1920. För en del årgångar finns fler matcher förtecknade än finalerna och mer kommer. Komplett match- och resultatlista föreligger från det första mästerskapet. Se under fliken Mästerskap/Landskamper för respektive år.
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Matcher, Turneringar

Nybörjarnas

Nybörjarmästerskapen som avgjordes under den gångna helgen i småländska Tranås har gamla anor. Den första tävlingen gick i mars 1935. Idén som SBF plockade upp emanerade ursprungligen från IF Linnéa och BK Örnen. Från början var det mera ett slags Stockholmsmästerskap än ett nationellt, men efterhand ökade omfattningen på turneringen. Kriterierna för deltagande har skiftat åtskilligt genom åren både vad avser erfarenhet och ålder. Det är inte alltid Nybörjarnas har levt upp till sitt namn... När man studerar resultat- och prislistorna genom åren så är det frapperande hur stor avtappningen har varit. Var tog alla talanger vägen? Varför slutade de? Vad gjorde klubbarna för att behålla sina utvecklingsbara boxare? SBF? //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM

Guldaspiranter

Inför Senior-SM i Karlstad 19-21 april. Här följer några länkar till läsvärda artiklar om några som bär gulddrömmar. Först i raden är mästerskapens ålderspresident Carl Jörneklint från Oskarshamns BK. Han har varit med sedan Hedenhös och jag håller tummarna för att han skall få kröna sin bana genom att få stå högst på prispallen. Norah Guzlander från Halmstads AIS vill visa att hon är bäst i riket. Så även BK 1925:s Malin Hermansson. Silver i fjol, ädlare valör i år? Johnny Iwersen BK Trim har planer för omstörtning i supertungvikten. Guldet hägrar även för IFK Linköpings Klas Jansson. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM

Usel SM-rapportering

Man kan inte precis påstå att SBF vårdar sin allt glesare publik. Vore det för mycket begärt om vi som inte är på plats i Karlstad också blev informerade. SM är nu inne på sin andra dag och det vi har fått till buds är gårdagens resultat på förbundets hemsida. Inget mer - förutom någon slags skryt av den nye rikstränaren att vi kan följa matcherna live. Det kan vi definitivt inte. Vad gör den som är pressansvaring? Talar vederbörande bara med lokaltidningarna? Varför finns det inte någon som har till uppgift att förmedla ett rond-för-rond referat av VARJE match. Direkt efter varje kamp skulle vi ha matchbilden klar för oss. Då kanske vi också skulle få svar på varför matcherna är så ojämna. Speciellt tydligt är det på damsidan. Är klasskillnaden så stor på elitnivå? Då har den nye rikstränaren mycket att jobba med. Även på herrsidan är differensen påtaglig. Endast några få matcher kan resultatmässigt betraktas som jämna.
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM

SM i glädje och ...

Efter SM följer som sig bör intervjuer. Här bjuds på en bukett artiklar från diverse lokalblad med medaljörer från årets Senior-SM. Varsågoda! Vi börjar dock med någon som inte fick vara med. Ingen vågade möta Sverigeettan Love Holgersson. Hon har dessutom en del intressant att säga om SBF. Guldet i 49 kg gick till IFK Linköpings Klas Jansson. Röst och rörliga bilder med Ida Lindblad från Tifa BC som stod högst på prispallen i 60 kg. BK Ringens Sander Lauritsen gjorde en lyckad comeback som höll hela vägen. My Holgersson BK Falken behövde inte förta sig för att hämta mästerskapstecknet. Albin Albinsson "överträffade sig själv" och var glad för sin bronspeng. Lite oklar klubbtillhörighet för Albin. I artikeln sägs Vänersborgs BK, i SM-rullorna noteras han för IK Ymer (Borås). Riktigt lika glad var inte Malin Hermansson från hemmaklubben BK 1925. Ansåg att hon vann. Däremot hade BK Trims Johnny Iwersen inga synpunkter på sin finalförlust i supertungvikt. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM

SM 1949

SM gick för andra gången utanför Kungliga Hufvudstaden och handpåläggningarna utfördes i Göteborg, närmare bestämt i Lorensbergs Cirkus. Förra gången det begav sig utanför Storstan var 1934, även då stod värdskapet i Göteborg. 1949 års tävlingar var ett litet jubileum - 30:e SM-upplagan sedan start. Mästerskapet saknade inte dramatik. Det korades nya guldmän i hela sju viktklasser. Den ende som lyckades försvara sin värdighet var "det ungdomliga blåsvädret" Ingmar Burjström i flugvikt. Gammal i prislistan var också Bertil "Benet" Ahlin, men det var i en ny viktklass. Tre av titlarna gick till Stockholm (Örnen två och Djurgården en), resten spreds från Lund i söder till Malmberget i norr. Akilles från Norrköping blev bästa klubb. Mästarna är förevigade i Rekord-Magasinet. Notera den härliga koloreringen... Ett nytt namn placerades sig i rampljuset med ett guld i mellanvikt. Det var Värnamograbben Stig Sjölin som några månader senare skulle gå en jämn kamp mot den ungerske legendaren László Papp om Europatiteln. När Papp utropades som segrare utbröt EM:s värsta publikprotest. Däremot gjorde silvermedaljören från OS 1948 en skral insats under SM. Gunnar Nilsson åkte trots hemmaplan. En märklig incident inträffade under den ena semifinalmatchen i bantamvikt. Åke Månsson (Hälsingborgs BS) och Torsten Persson (Halmstads BS) hade inte hunnit avverka två minuters boxning innan de skallade ihop så illa att matchen bröts. Månsson förklarades som vinnare då han ledde något på poäng, men var så illa åtgången att han fick lämna w.o. i finalen. SM-resultaten återfinns här och segrarna såg så här prydliga ut. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: SM, Foton

Laterna Magica: Brock vs Johnsén

Vi börjar året med ett kraftfullt foto hämtat från den ena semifinalen i tungvikt under SM 1984. Håkan Brock, Malmö BS, landar en vass vänster på Hisingens Jack Johnsén. Brock vann matchen med 5-0, för att vandra vidare till finalseger, lagerkrans och ära med en 5-0 viktoria över Peter Nyman, också han Hisingens BK. Brocks prestation växer i dignitet då han genomförde SM-turneringen praktiskt taget enarmad. Högerhanden var illa åtgången. Det var ett härligt gäng som deltog i de två tyngsta klasserna: Håkan Brock, Peter Nyman, Jack Johnsén, Mats Andersson, Bengt Cederqvist och Conny Åkesson. De som inte vägde lika tungt gick inte av för hackor de heller: Christer Corpi, Lotfi Ayed, Håkan Sindemark, Stefan Sjöstrand m.fl. Ögat tåras vid minnet av fornstora dagar då entrébiljetten var värd varenda öre. Kompletta SM-resultat från 1984 här. Tack till Håkan Brock för illustrationen. //CF  
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Matcher, Foton

Gulddrömmar(e)...

Det stundar till årets Svenska mästerskap. Det avhålls i Göteborg under 11-13 april. Vald arena är Sjumilahallen. Det låter himlastormande, men deltagarantalet är normallågt. I skrivande stund finns det 49 anmälda herrar och 31 damer. Här följer ett axplock tidningsartiklar med anknytning till mästerskapet. Varsågoda! Clarence Goyeram siktar högt i Göteborgs-Posten. Norah Guzlander söker revansch via Lokaltidningen Halmstad. Den blivande brandsläckaren Lisa Lokkin tar en paus i stickandet under SM rapporterar P4 Värmlands Radio. Araik Ismail styr kosan till Bulgarien och Junior-VM och önskar medalj i Kristianstadsbladet. Till Bulgarien åker även  Vaggeryds Oliver Flodin i intervju P4 Jönköping. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, VM, Turneringar

SM 2014 + och -

Årets SM kan läggas till handlingarna. Matchresultaten finner ni här för herrarna och här för damerna. Visserligen är inte en datorskärm den bästa platsen för att bedöma mästerskapet, men jag vill ändå anföra några kommentarer till tävlingarna. Äntligen har det internationella förbundet stakat ut en kurs som pekar framåt för boxningen och äntligen har hjälmarna hamnat på historiens sophög (men varför bara för herrarna?). Boxningen börjar nu lika den kampsport den en gång var… Men det är en lång väg kvar att vandra och det kommer att ta tid innan de nya reglerna har satt sig. Behovet av omprogrammering av de aktiva, domare och tränare är påträngande stort. Bästa herrboxare: Utan tvekan de bägge ugandierna Ronald Serugo och Atanas Mugerwa. Vilket också är lite typiskt för herrboxningen. Bägge är skolade i en helt annan miljö än den svenska. Jag har ställt frågan förut, men den tål att upprepas. Vad gör de utomlands som inte görs i Sverige? Något måste det ju vara. Bästa dam: Lika tveklöst Patricia Berghult. Vilken underbar boxning hon levererade. Det var härligt att se hennes framfart. Uppehållet har uppenbarligen gjort henne gott. Man måste beundra Bashir Hassan. Han har varit igång sedan inlandsisen lämnade den högan Nord. Tog nu sitt tionde SM-titel. Han äger en tajming och avståndsbedömning som är nära nog unik inom svensk boxning. Jag tror dock att han kommer få problem med den nya typen av boxning som kräver mer av attack än kontring. Jag tycker synd om Modo Sallah. Han är så överlägsen att han kunde skicka in sin morsa istället. Det kan inte vara kul att få så lite motstånd. Tänk om det fanns en lika bra urnorrlänning uppifrån skogarna. Då kunde vi få ett nytt Lillen-Roger tryck i boxningssverige. Vilka matcher det skulle bli inför till trängsel fyllda...
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dambox

Örebro-Jansson vs Djurgårds-Ramm

Snart är det dags att äntra ringen. Det är mycket som står på spel. Svenska mästerskapet i lätt tungvikt årgång 1927 skall avgöras. Det är Landsorten mot Stockholm i form av Einar Jansson, Örebro Atletklubb, versus Nils Ramm, Djurgårdens IF. En till trängsel fylld Djurgårds-Cirkus kommer att få höra Ramms seger utropad. Ramm var fjolårsmästare och stor förhandsfavorit. Matchen blev oväntat jämn och Djurgårdaren vann på sin slutforcering. Publiken ägde motsatt uppfattning och lät höra den. Ramm uttogs till sommarens EM där han kunde lägga en guldmedalj bredvid sin tidigare från 1925 erhållna silvertrissa. 1928 blev det också ett OS-Silver. Nils Arvid Ramm kan utan tvekan utses till en av Sveriges bästa amatörboxare. Som professionell saknade han den nödvändiga hårdheten. För Örebro-Jansson blev det som bäst två SM-silver. Komplett matchlista för Ramm här. Partiell d:o för Einar Jansson här. Notera den klassiska svarta Djurgårdsdressen på fotot. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Foton

SM 2015 vs Södermästerskapet 1924

Den 8 maj börjar Svenska mästerskapet i boxning. Det är nummer 96 i ordningen för herrarna och 22 för damerna. Tävlingarna hölls i Tidaholm. Bara en sådan sak! Antalet anmälda ligger på sensationellt och katastrofalt låga nivåer. Deltagarlistorna omfattar innan invägningen 31 damer och 37 herrar. Många av dem rena noviser. Det är snudd på att medaljerna kan utdelas per post till vederbörande. Så slipper man så att säga besväret. Deltagarantalet är lika osynligt som SBF:s styrelse. Förbundets ledning måste vara den svagaste i mannaminne. Nåväl låt oss i stället förflyttas till den tid då boxningen verkligen betydde något. Det har funnits många olika typer av nationella mästerskap genom tiderna, men det här är en av mina favoriter. Antalet klubbar på Södermalm i Stockholm var så stort att "de mindre" kunde hålla ett eget mästerskap. Södermalm, eller Söder, är idag befolkat av en ytterst politiskt korrekt medelklass, som stressar sönder sig i sin iver att omfatta alla de rätta åsikterna inom politik, kultur, musik etc. Att inte tycka rätt innebär omedelbar exkommunicering i den hippa gemenskapen. Annat var det tidigare då Söder var Stockholms proletära hjärta och arbetarna odlade en helt annan och sundare kultur än dagens hipsters. Som en viktig komponent i arbetarkulturen ingick boxning. Den utövades och den följdes med stort intresse. Södermästerskapet utkämpades inför en till trängsel fylld Stora Teatern som låg på Götgatan. Deltagande klubbar var Boxningskamraterna, Criqui Club, Sportklubben Condor, Sportklubben Royal och Sportklubben Standard. Deltagarantalet var i paritet med anmälningarna till årets SM. V.g. notera detta!!! Artikeln från Dagens Nyheter noterar segrarna i det lyckade mästerskapet. Harry "Loppan" Jansson, Erik och Anders Mångelin, Isse Lewin vandrade vidare till svenska mästerskap och landskamper. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dambox, Klubbar, Turneringar

SM 2015 nytt bottenrekord

Årets SM gick i Tidaholm. Ett nytt bottenrekord slogs. På herrarnas avdelning deltog endast 36 boxare fördelade på blott åtta viktklasser. Ja, ni läste rätt. Hela trettiosex slöt upp för att uppnå värdigheten svensk mästare. Bland dem återfanns en hel del som normalt sett inte borde ha haft någon plats på ett svenskt seniormästerskap. På Damsidan var det också dåligt med 29 deltagare vilket också sämre än på flera år, men inte lika illa som på herrsidan. Svensk boxning står sig stark som en ledare uttryckte det för ett tag sedan utan det minsta spår av minsta ironi. Herresultaten här och damditon här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Matcher, Dambox, Turneringar

30.005 matcher och 13.252 boxare

Grattis till dig som besöker RINGSIDE. Du har denna dag, då den årliga finnkampen avverkas och då Erik Skoglund ska upp i ringen för sin tjugofjärde proffsmatch, drygt 30.000 matcher att laborera med i databasen. Det tar en hygglig stund att plöja dem alla. Där finns alla viktigare resultat i form OS-VM-EM-NM-SM-turneringar, en uppsjö internationella cuper och därtill åtskilliga svenska regionala mästerskap. Och mer blir det... Ett stort tack till alla er som bidrar med foton, information, tidningsurklipp och liknande. Gör som senast Skoftebyns AIS - klubben bidrog med ett stort paket startböcker. Ett extra tack till Roger i Botkyrka som varit en utmärkt informationskälla på många sätt, inte minst över dem som bytt namn mitt i "karriären". Det gäller även Erik i Sundsvall som hjälpt mig identifiera tidiga Norrlandsboxare. Gemensamt sprider vi kunskap om den spännande svenska amatörboxningshistorien. Bilden nedan med två av våra mest folkkära boxare genom tiderna får symbolisera länken mellan då och nu. Det är Harry Persson och Olle Tandberg som inte sparar på krutet vid en uppvisning i Hagalund 1938 inför tusentalet åskådare.   Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, EM, SM, Matcher, OS, Landskamper, NM, JSM, VM, Turneringar, AIBA

Ida Lundblad knockad av Boxningsförbundet

Intriger och vänskapskorruption är ingenting ovanligt när det gäller Svenska Boxningsförbundet. Nu är en osmaklig härva under uppsegling. Det finns två talangfulla tjejer i klassen 60 kg. Det är Ida Lundblad (IF Göteborg Team Box) och Agnes Alexiusson (Värnamo BK). Ida är den bättre boxaren och den överlägset mest merittyngda av de två. Detta faktum har varit ytterst besvärande för de damansvariga i förbundet. De (läs Santiago Nieva och Klas Sandberg) vill hellre föra Agnes till OS. Herrarna har tänkt till. Kan man inte besegra Ida i ringen så finns det sätt att göra det på utanför densamma. Det krävs stora ekonomiska insatser för att åka på träningsläger, turneringar och andra förberedelser. Det ekonomiska bidragen stryps för Ida, medan gracerna flödar över Agnes. Det senaste inslaget i denna osmakliga soppa är förbundets nya ranking vilken tas som intäkt för vilka som skall åka på OS-kval. Tidigare låg med rätta Ida som nummer ett. Hon är ju regerande svensk mästare bl.a. i kraft av en klar finalviktoria över Agnes. Ida är också till skillnad från Agnes rankad av AIBA. Trots detta glider plötsligt Agnes in på förstaplatsen. Och. Simsalabim anses hon vara OS-kandidat. Hela affären stinker och borde utredas av Riksidrottsförbundet och Olympiska kommittén. Jag har ett förslag som garanterar sportslig rättvisa. Låt dem möta varandra i serie om fem matcher förslagsvis i Göteborg, Värnamo, Stockholm, Malmö och Gävle. Givetvis med neutrala internationella domare. Matcherna kan dessutom generera medialt intresse. En slags motsvarighet till Anders Eklunds och Roger Anderssons berömda kvintett på sin tid. Den av Ida och Agnes som går segrande ur den serien kan utan krus betraktas som Sveriges bästa i klassen 60 kg. Nu har dessvärre ett korrupt byråkratiskt system utsett en favorit. Så skall det definitivt inte vara. Behandlingen av Ida påminner mycket om den mobbing som...
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, DDD, Dambox, Turneringar, AIBA

Ida vs Agnes rond 2

Läs den länkade artikeln till Västgötabladet. Artikeln exponerar en förfärande okunnighet hos Svenska boxningsförbundets ordförande Tommy Lindström. Han tycks inte ens ha hört talas om Ida Lundblad. Intervjun med herr Lindström visar tydligt att allt tal och fagra löften angående kval bara varit bluff. Tränarduon Santiago Nieva och Klas Sandberg har för länge sedan redan utsett Agnes Alexiusson som svensk OS-kandidat. Allt utåt har bara varit ett spel för galleriet, ett sätt att slå blå dunster i ögonen på Boxningssverige. Olympiska kommittén agerar naturligtvis inte på eget bevåg, de följer bara instruktionerna från de olika specialförbunden. Det stinker om SBF. Finns det inte några rakryggade människor i Boxningssverige längre, några som vågar ta tag i den här härvan? Nästa gång är det din boxare som offras - vad gör du då? Så mitt förslag kvarstår. Låt sportslig rättvisa skipas genom en serie uttagningsmatcher dem emellan. Det gäller f.ö. även paret Anna Laurell och Love Holgersson. Även där luktar uttagningen illa. Har det möjligen med det faktum att Annas make tillhör den inre tränarcirkeln? Idas egen beskrivning av härvan. Värdegrunder, någon? Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, DDD, Dambox, OS, Turneringar, AIBA

Ida och Agnes rond 3

Vill ni höra på hejdlöst svammel då skall ni lyssna på "Förmiddag med P4 i Skaraborg". Radiostationen har ringt upp Svenska Boxningsförbundets ordförande Tommy Lindström. Han har inte en aning om vad han talar om. Han uppvisar en monumental okunnighet. Det är minst sagt dubbla budskap som skymtar i ordsvallet. Det är gallimatias på låg nivå, men han är van att tänja på gränserna i olika sammanhang. Om ämnet inte var så allvarligt så skulle man ha hjärtlöst roligt åt karl. Hur kunde han väljas till ordförande för SBF? Det är en gåta. Organisationen måste vara masochistisk. Kvinnan som intervjuar ställer bra och relevanta frågor - svaren är på kalkonnivå. Varsågoda - P4 Skaraborg här. Intervjun startar efter cirka 1 timma 43 min. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dambox, OS, AIBA

Nils-Erik "Släggan" Rosén (1946-2016)

Ibland tar det lång tid för dåliga nyheter att färdas. I mitten av januari detta år avled den festlige Nils-Erik "Släggan" Rosén som tävlade för Kalmar BK. Trots en långtidssjukdom överlevde han sina 70 år med tre dagar. Släggan förgyllde de svenska ringarna under åren 1965-1975 och alla som sett honom i aktion minns honom. Det blev tre SM-guld 1972,1974 och 1975, 22 landskamper, ett juniorguld 1967, två juniorlandskamper, Nordiskt silver 1972 (på den tid då medaljen betydde något), sydsvensk mästare och Stor Grabb. Sammanlagt äntrade han ringen i 150 matcher. Den knappa förlusten i Nordiska kom mot finländaren Reima Virtanen som samma år erövrade ett OS-silver. Släggan hade god räckvidd, en fin vänster och god gardering. Trots smeknamnet var han ingen knock-outboxare utan vann sina matcher på smart defensivboxning. Efter den aktiva karriären gjorde Släggan stora insatser för Kalmar BK som tränare, matchmaker och bingolottoförsäljare. Ingen kunde passera honom utan att köpa en lott och det var för klubben nödvändiga pengar han drog in. Partiell matchlista här. Jag har ett ett högst personligt minne av den unge Släggan. Som barn tillbringade jag så mycket tid jag bara kunde hos min mormor och morfar. Det var kul för det hände så mycket spännande hos dem. Sträckan till dem var en cykeltur dryga milen lång. På vägen dit måste jag passera ett skrotupplag. Där satt ibland Släggan på ett staket och injagade skräck i de ynglingar, och kanske även små damer, som passerade. Så det gällde att vara ytterst vaksam när man närmade sig skroten. Fyra års skillnad i den åldern, man hade inte en chans! Det hade varit lättare att möta Mike Tyson i vuxen ålder. Jag kommer alltid att minnas Släggan med värme. För er som vill veta mer om Släggan och Kalmar Boxningsklubb så har ni möjlighet...
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dödsfall, Landskamper, NM, Klubbar

SM 2016 - inte den bästa av årgångar

Så kan årets svenska mästerskap arkiveras och kanske glömmas fortast möjligt. Det påminde mer om ett öppet distriktsmästerskap än ett nationellt sådant. Ingen skugga må falla på medaljörerna, men det var alldeles för många från det SBF kallar "elit" som lyste med sin frånvaro för att tävlingarna skall godkännas som mästerskap. På damsidan var det endast 22 deltagare som slöt upp. Det är den lägsta noteringen sedan 2007. På herrsidan vägde 42 hågade in, vilket är dåligt, men ändå bättre än fjolårets all time low på 36. Bland dem som förärades lagerkrans och ära finns få om ens någon som pekar framåt mot internationella stordåd. Det kanske mest spännande som hände i Malmö var en icke utlyst match i matsalen. Herrboxarna förnekar sig inte... Alla som tror på disciplinära påföljder räcker upp en hand. Tänkte väl det... Det fanns också någon regel om att herrar måste ha gått minst femton matcher (inte mycket...) som tycks ha övergivits. Jag har visserligen inte tillgång till alla matcher men jag har svårt att tro att samtliga sm-herrar uppfyllde kriteriet. På damsidan fanns som vanligt inga restriktioner. Damresultaten här. Herrmatcherna här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Uncategorized, SM, Matcher, Dambox

Laterna Magica: SM-Guld 1926

Det är ett ståtligt gäng som poserar för fotograferna efter finalerna för 1926 års svenska mästerskap. Det var det sjunde mästerskapet i ordningen och det gick sedvanligt på Djurgårds-Cirkus i Stockholm inför fullsatta hus. Deltagarantalet uppgick till 73 och sex av de åtta guldmedaljerna kom från Stockholmsföreningar. Djurgårdens IF blev bästa klubb med tre guld och ett silver. Mästerskapet gick i stort sett till tidningarnas förhandsfavoriter. På fotot vimlar det av svenska mästerskapstitlar, landskampsuppdrag, EM- och OS-medaljer. 

Från vänster i bild har vi: Tungvikt Gustaf Magnusson, Djurgårdens IF. Hans karriär fick ett abrupt stopp efter en fyrverkeriolycka. Betydelsefull tränare för John Andersson och Olle Tandberg. Lätt tungvikt Nisse Ramm, Djurgårdens IF. EM-silver och EM-guld, OS-silver. Senare proffs. Mellanvikt Olof Falk, BK Örnen. En förtida död satte punkt för en karriär som kunde ha fört honom hur långt som helst. Han var den förste som erövrade fem raka SM-guld. Därtill ett EM-brons. Falk är en av de stora okända i vår boxningshistoria. Weltervikt Oscar Kjällander, Djurgårdens IF. Senare proffs. Lättvikt Gunnar Berggren, Hammarby IF. EM- och OS-brons. Senare proffs. En av de mer underskattade bland de svenska amatörboxarna. Fjädervikt John Wennberg, Vänersborgs IF. Senare proffs. Bantamvikt Åke Jacobsson, Redbergslids BK. Senare proffs. Känd ringdomare på såväl amatör- som proffsgalor. Flugvikt Harry "Loppan" Jansson, IF Linnéa. Välkänd tränare i olika stockholmsklubbar. 
Samliga resultat frå SM 1926 här

//CF


Läs mer →
Publicerat i: SM, Turneringar, Foton