RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Välkommen till den ultimata databasen för svensk amatörboxning – RINGSIDE. Ett svenskt BoxRec. Här finner du tusentals boxare och tiotusentals matchresultat. Kompletta svenskresultat från OS-VM-EM-NM och snart även samtliga matcher från SM. Därtill otaliga matcher från turneringar, lokala mästerskap och klubbgalor.
Klicka på namn eller tävlingsform och du hamnar mitt i den svenska amatörboxningshistorien. Boxarna grupperas efter Förnamn Efternamn. Exempel Harry Persson, inte Persson, Harry. Det finns även en sökfunktion som tar dig dit du vill. Det är endast en bråkdel av boxarna som återfinns i alfabetsregistret. RINGSIDE uppdateras dagligen.
Atletklubben 77 (Göteborg), BK Glänser (Falun), BK Trimner (Uddevalla), Grängesbergs BK, IFK Kalix, Karlsholms BK (Karlsholmsbruk), Korsträsk IK (Älvsbyn), Målilla BK, Vitangi Sportklubb, Ödeshögs Boxarklubb.
Fortsättning följer...
//CF
Så här kan man roa sig inför en landskamp mot Europas bästa landslag - Tyskland. Matchen gick i Stockholm 16 januari 1938 och slutade oavgjord 4-4, men eftersom Sverige tog tungvikten räknades det som svensk seger. På den tiden var de blå-gula ett respekterat landslag.
På fotot plumsar tre ystra yngligar omkring i snön. Kanske bidrog vinterlekarna till viktorian.
Politiskt var det vid tidpunkten mycket spänt i Europa. En storskalig kamp som skulle utkämpas på helt andra arenor stod inför dörren.
I det svenska laget ingick:
Flugvikt Allan Hansson (Redbergslids BK) som vann. Bantamvikt Percy Almström (Huvudsta BK) som förlorade. Fjädervikt Kurt Krüger (IF Linnéa) vinst. Lättvikt Erik Ågren (Narva BK) vinst. Weltervikt Oscar Ågren (Narva BK) förlust. Mellanvikt Gösta Borg (Mölndals BK) förlust. Lätt tungvikt "Svarte-Per" Andersson (IF Linnéa) förlust. Tungvikt Olle Tandberg (Djurgårdens IF) vinst.
I det rutinerade tyska laget ingick bl.a guldmedaljören från OS 1936 Herbert Runge, de olympiska silvermedaljörerna Erich Campe och Richard Vogt. Stämningen var hög bland de 3 600 personer som bänkat sig i Alvikshallen. Några av domsluten kom att diskuteras och Tyskland låg närmare 5-3 än Sverige, men oavgjort betraktades i pressen som en framgång.
Resultaten återfinns här.
//CF
Stort tack till Bengt Dahlquist för det fina fotot.
Ola Magnell är ur tiden. Han var välkänd som artist och låtskrivare. Däremot var Ola betydligt mindre känd för sina pugilistika bedrifter. Började i unga dar träna boxning hos Kalmar BK och gick ett par matcher för klubben. Betraktades som ett löfte men lade sin talang i annan korg.
Lokaltidningen Barometern uppmärksammade honom vid ett besök under ett träningspass. Rapportören med signaturen Sten-Pelle var nöjd med den underhållning han sett. "Den mest lovande boxaren är 14-årige Ola Pettersson som tränar för tredje säsongen nu. Han får inte matcha förrän han fyllt 16, vilket säkert är tur för motståndarna. Så kraftigt byggda och samtidigt snabba 14-åringar är sällsynta".
Citatet hämtat från boken Kalmar Boxningsklubb 1929-2010. Matchlista här.
//CF
Nyligen avslutades den fina turneringen Golden Girl (GG) i Boås. Tävlingen kan söka sina rötter tillbaka till 2009 och den har utvecklats till en av de största turneringarna i världsskala. Årets deltagarantal låg på imponerande 297 startande och det är ändå inte rekord.
För inte så länge sedan var svensk damboxning ledande och i framkant på olika internationella turneringar. Så inte nu.
Lite statistik bevisar i vilken utförbacke som svensk damboxning befinner sig. Det är mera fritt fall än svag lutning utför.
På GG återfanns
Senior A: 47 st varav 8 kom från svenska klubbar
Senior B: 43 - 5
Senior C: 28 - 5
Inte blir det bättre om vi studerar antalet i övriga klassindelningar. Det är ju bland juniorer och ungdomar framtiden ligger.
Junior A: 31 - 4
Junior B: 8 - 1
Junior C: 12 - 4
Ungdom A: 32 - 0 (noll!!!)
Ungdom B: 25 - 5
Det är alltså rena katastrofen.
//CF
PS. Tränarna torde ha åtskilligt att förklara varför de inte kan behålla eller vidareutveckla de talanger som finns.
Atlet- och Boxningsklubben Balder (Berga), BK 1948 (Ljungby), BK Hansa (Visby), BK Höken (Järpen), BK Jabb (Uddevalla), BK Knock Out (Viskafors), BK Orion (Upplands Väsby), BK Swing (Oskarshamn), Bolinders IF Triangeln (Kalhäll), Fredrikshofs IF (Stockholm), Klippans BK, Långshyttans AIK, Notvikens BK, Sandareds BK, Skara Läroverks boxningssektion, Sköljemons IF (Matfors), Sportklubben Pugilist (Huvudsta), Strömsunds BK, Vålbergs BK, Västerås Sportklubb.
Fortsättning följer...
//CF
Som alla besökare vet så når RINGSIDE långt. Mycket långt.
Besökarna har per 31 december 2019 varit inne på 2.495.855 sidvisningar.
De har då kunnat ta del av 26.255 boxare som gått 60.499 matcher.
Besökarna kom från 179 nationer fördelade på 5.240 orter runt hela världen.
Nationernas tio-i-topp är: Sverige, Finland, Norge, Danmark, United Kingdom, Tyskland, Frankrike, USA, Spanien, Nederländerna.
Orternas tio-i-topp: Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingfors, Uppsala, Helsingborg, Lund, Huddinge, Örebro, Västerås.
Boxarnas topplista bekräftar bilden av RINGSIDE som ett historiskt verktyg för besökarna. Dagens boxare intresserar betydligt mindre än de gamla kämparna, så de hamnar långt ner i statistiken. Främste manliga aktive återfinns på plats 100 i form av Billy Liljeqvist. Första aktiva dam dyker upp som nummer 282 och det är Agnes Alexiusson.
Besökarnas favoriter är med några undantag inte precis de utövare man förväntar sig. Eller vad sägs om följande?
Einar Westberg, Håkan Brock, Bertil Nilsson, Alvar Andersson, Karl Lundbom, Thure Westerberg, Patrick Lumumba, Christer Corpi, Lennart Risberg, Ingemar Johansson.
Högt upp på listan kommer också våra vanligaste gangsters inom boxningen. De intresserar många, men inte främst pga sina meriter i ringen.
//CF
PS. Låt bidragen (foton, resultat, information) strömma in...
... och fortsatt nöje med era besök på RINGSIDE.
På julafton framför RINGSIDE sin sedvanliga hyllning till Stockholms Atletklubb (SAK). Varför? Jo, därför att på självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det måste ha varit ett djärvt tilltag med tanke på det religiösa tvång som rådde vid tidpunkten. Sammankomsten blev starten för SAK, även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna.
Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som BK Pugilist, IF Linnéa och Djurgårdens IF. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930.
Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Som julläsning bjuder jag på en liten bonus angående den tidigaste svenska boxningshistorien. Boken om Stockholms...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar
Arne Högsten var född i Norge och tävlade där för B-30 i Trondheim. Innan han satsade på boxningen ingick han i kretsen av Norges främsta cyklister. Den 1 april 1955 placerade han sig samtidigt på såväl den svenska som den norska boxningskartan. Trots att han bara hade cirka tjugo matcher bakom sig besegrade Arne den gode svenske boxaren Ragnar Bergström (Redbergslids BK) vid en landskamp i Eskilstuna. Senare samma år stod det Hälsingborg (som det då stavades) på visitkortet och han tävlade framgångsrikt för det lokala Boxningssällskapet (HBS).
Karriären gav goda resultat i form av ett sydsvenskt mästerskap 1958, ett SM-silver 1959 och två landslagsuppdrag mot Danmark respektive Österrike 1961. Arne plockade hem fina vinster över Bengt-Åke Gunnarsson (Halmstads AIS), Gunnar Johansson (Stockholms AIF) och Alf Hansson (Malmö BK). Han mötte också "de omöjliga" Stig Waltersson (BK Akilles) och Kurt Johansson (Värnamo BK) och erhöll dessutom ett tveksamt 1-2 nederlag mot Bosse Högberg (Hisingens BK) på dennes hemmaplan i Göteborg under 1959. Sammanlagt blev det ett 150-tal matcher.
Partiel matchlista här.
Tidningsurklipp från matchen 1961-03-14 då Högsten knockade Gunnar Johansson (Stockholms AIF).
//CF
SM borde vara boxningsårets höjdpunkt. En kampfest fullt med deltagare från rikets alla hörn. Tyvärr blev det inte så. I flertalet klasser var det så illa att samtliga medverkande erhöll medalj, precis som i diplomboxningen. Därtill den sedvanliga dosen direktfinaler. Deltagarantalet på damsidan var en katastrof - 17 seniorer, 8 juniorer och 8 ungdomar. Där återfinns också svaret på varför Sverige tappat sin internationella position. För inte så länge sedan världsbäst... På herrsidan kämpade 48 seniorer (faktiskt en ökning sedan förra året), 26 juniorer och 30 ungdomar. Många av matcherna i Köping höll god nationell nivå, men de visade också klart och tydligt att ingen bland guldmedaljörerna är gångbara internationellt. Det klarast skinande hoppet just nu torde Alexander Fredriksson från Morgongåva BK vara. Han är blott ungdom så det är lång väg att vandra, mycket lång, men...
Även om det är ont om deltagare så borde förbundet avstyra att boxare gör debut under mästerskapen. Ett mästerskap är inget träningspass, det är ett tillfälle att visa upp sin skicklighet.
Aktuell säsongsranking. Rankingen baseras som vanligt på kända resultat och den enskilde boxaren värderas enligt tre kriterier: Klass på motståndet - Inbördes möten - Tävlingsflit. Var så god!
49/50:
1) Melvin Zakholi, Örebro BK (u)
2) Otman Alkaisi, BK Köping (u)
3) Hafizullah Amiri, GAK Enighet (u)
52/54:
1) Ali Resai, Haninge BK
2) Ismal Aidan, BK Kelly
3) Leon Kalyun, Majornas BK (u)
4) Melvin Yenioglu, BK Rapid (u)
5) Omar Mujtabashams, Djurgårdens IF (j)
6) Samuel Veysi, Haninge BK (u)
56/57:
1) Arsalan Dastparvar, Narva BK
2) Erduan Berisha, KFUM Linköping
3) Muzamil Akbari, IF Linnéa (j)
4) Alexander Fredriksson, Morgongåva BK (u)
5) Kevin Bohm, Morgongåva BK (u)
6) Daniyal Syed, Redline (j)
7) Hafiz Merzai, Kristianstads BK
8) Alvin Warukaga, BK 30
9) Noah Nordby, Kalmar BK (j)
10) Alan Zangana, Hammarby IF (j)
Publicerat i: Klubbar, Ranking
BK 1936 (Vaggeryd), BK Akilles (Norrköping), BK Blixten (Örnsköldsvik), BK Elegance (Varberg), BK Falken (Stockholm), BK Royal (Borås), Boxningssällskapet Brio (Landskrona), Eksjö BK, Forsbacka BK, Gårdstens BK (Göteborg), IF Argus (Huddinge), Hjälmedal BK, IK Spartacus (Stockholm), Laxå IF, Malmvägens BK (Stockholm), Norrköpings BK, Solhems Atletklubb (Bromsten), Söderhamns BK, Älmhults BK, Åhlen & Åkerlunds BK (Stockholm).
Fortsättning följer...
//CF