BK Amatör (Stockholm), BK Amatör (Trelleborg), BK Stjärnan (Kinna), BK Vicenten (Avesta), Degerfors BK, Gefle IF (Gävle), Hallstahammars Sportklubb, Hofors AIF, IF SAAB (Trollhättan), IFK Bofors, IK Atle (Karlskrona), IK Balder (Stockholm), Kramfors IF, Kumla BK, Landala Atletklubb (Göteborg), Lindås BK, Lucksta IF, Nybro BK, Olskrokens Atletklubb (Göteborg), Skuru IK (Nacka). 

Fortsättning följer...

//CF 

Hur har man det däruppe i tänken hos AIBA? Eller har man något där alls?

För några år sedan under en tidigare korrupt ledare, bland många korrupta ledare inom AIBA, beslöt organisationen att även proffsboxare skulle få medverka vid OS och andra "amatör"-turneringar. Syftet med åtgärden var att AIBA på sikt skulle få kontroll över all boxning i världen. En naiv men oerhört lockande ekonomisk tankefigur. 

Effekten av proffsbeslutet råkade Agnes Alexiusson ut för under årets Europamästerskap för damer. I kvartsfinalen ställdes hon mot fransyskan Maïva Hamadouche. Det är länge sedan hon var amatör. Den 7 december 2013 begick hon sin professionella debut. Hon har därefter haft en fin karriär. Hon är regerande världsmästare för IBF med en matchlista på 21 vinster, en förlust och 17 knockoutsegrar. 

Den olympiska boxningen är illa ute på många sätt. Beslutet att låta proffs få deltaga på samma mästerskap som amatörer är bara en nagel bland många i kistan...

Resultat EM 2019 här.

//CF

En korv betyder så mycket...

Från János Erdei i Ungern kommer följande charmiga historia. 

Han är barnbarn till den Janos Erdei som deltog i det ungerska laget på OS 1952 i Helsingfors. I kvartsfinalen mötte Janos den äldre, den blivande guldmedaljören Ján Zachara från Tjekoslovakien. Domslutet löd på 2-1 i tjeckisk favör. Efter matchen gav Erdei ett löfte till Zachara - "om du vinner guld ska du få en rejäl ungersk korv av mig". Sagt och gjort och den utlovade korven överlämnades till OS-vinnaren. 
Nu kommer det underbara i historien. Erdeis barnbarn besökte nyligen Zachara och överbringade en hyllning till faderns besegrare i form av en ungersk korv. Händelsen dokumenterades påpassligt i ungersk press. 
Zachara passade även på att besegra vår egen Åke Wärnström (Katrineholms BK) i sextondelen. 

Mer läsning: Inför OS var ungerska laget på turné. Här i Stockholm. 

//CF

Klubbar man minns - men som inte finns (del I)

Dags att ta fram näsduken och torka nostalgitåren för hädangångna boxningsklubbar. 

Atletklubben Atlas (Göteborg), Atletklubben Thor (Lund), Akademiska Boxningsklubben Academia (Stockholm), Bagarmossens SK, Björketorps Atletklubb, BK 1931 (Sikås), BK 1935 Wifstavarf, BK Celtic (Eskilstuna), BK Björnen (Helsingborg), BK Granit (Skillingaryd), BK Ingo (Skärblacka), BK Kalule (Göteborg), BK Kamraterna (Kalmar), BK Nordstjernan (Boden), BK Limo (Norrköping), BK Sparta (Stockholm), Boxningssällskapet Brio (Landskrona), Frölunda BK (Göteborg), General Motors Nordiska IF (Stockholm), Gällivare Sportklubb, Göteborgs BK, Haga Atletklubb (Göteborg). 

Fortsättning följer...

//CF

Tom Jensen (1947-2019)

Danske boxaren Tom Jensen har gått ur tiden. Han blev 71 år. 
Han hade två landskampssegrar mot Sverige med vinster över Lars Risberg (BK Örnen) 1966 och Kjell Sandström (Piteå IF) 1967. Därtill besegrade han Göran Andersson (BK 1925) i en B-nationskamp 1966. Samtliga i förtid. Minns ni den tiden då Sverige kunde ställa upp med ett A- och ett B-lag i landslagssammanhang? Idag får man ta ungdomar och juniorer till hjälp för att skrapa ihop ett "landslag".
Toms svenskmatcher här. 

Jag lämnar över till Paul Gaardbo från DABU gamle drenge och hans minnesord över Tom Jensen.
"Tom var som amatør i Lindholm Bokseklub både jysk-, dansk og nordisk mester i mellemvægt i 1967.
Han blev professionel i september 1967, hvor han opnåede 53 kampe med en rekordliste på 43-8-2.
Tom fik aldrig en titelkampe, men boksede flere gode modstandere, som han også vandt over.
Han besejrede således den tidligere Europamester Lother Stengel, Tyskland, på TKO i 2. omgang. Det var samme Stengel som Tom Bogs besejrede og vandt Europamesterskabet i letsværvægt.
Desuden mødte han stærke navne som Fabio Bettini, Pascal di Benedetto, Johnny Frankham, Harald Skog, Les McAteer og Bunny Sterling.
Tak for underholdningen og venskabet.
Hvil i fred".

//CF

Vem besegrade Bosse Högberg fem gånger av fem möjliga?

Vet du inte svaret på den frågan bör du köpa boken om Stig Waltersson. 

Idag kan vem som helst bli proffs. Det krävs inga kvalifikationer. Annat var det tidigare.
Stig Waltersson är en av Sveriges främsta boxare genom tiderna. Han gick 168 matcher som amatör, erövrade sex svenska mästerskap, blev Nordisk mästare, uttogs till EM och 31 nationella uppdrag samt förärades Svenska Boxningsförbundets utmärkelse Stor Grabb. Som professionell blev han Nordisk mästare och var högt Europarankad. Enligt BoxRec placeras han på plats nummer fjorton av samtliga svenska proffsboxare genom tiderna.
Det var ingen dålig gärning av en yngling som började träna boxning för att beskydda sina systrar. Även i sin yrkesutövning som stenläggare har Waltersson lämnat bestående spår efter sig. Han har bl.a. anlagt det vackra mönstret på Rådhustorget i Söderköping. Stig Waltersson är en fin representant för sporten. Till skillnad från många av sina kollegor skötte han sig civilt och lät sig inte lockas av alla de frestelser som hör till kändisskapet. Boken kan beställas i bokhandeln eller exempelvis via Bokus. 

Boken innehåller förutom berättelsen om Stigs liv, kompletta matchlistor, matchreferat, statistik samt ett 35-tal foton.
Trivsam sommarläsning garanteras. 
//CF

Boxarna satte Häljarp på kartan

Nedanstående är en artikel som tidigare varit införd i Folk och Bygd (Landskrona). Den är författad av boxningsentusiasten Bengt Nilsson som också ingår i tidskriftens redaktion. Intresset för boxning fick Bengt från tiden för Ingemar Johanssons första kamp om Europamästerskapet. Som hängiven läsare av Edwin Ahlqvists Rekord-Magasinet stimulerades intresset för boxningen. Jag tackar Bengt för den fina artikeln om hur det kunde gå till på lokal nivå. Vi behöver fler av denna typ av minnesanteckningar från den svenska boxningens historia. Texten återges här lätt redigerad. 

---

PUTTA UT HAN!

Ropet, som överröstade stimmet i den fullpackade Eriksdalhallen i Stockholm, kom från Gert-Arne Hanssons ringhörna och den som skrek var sekonden Gunnar Nilsson. Året var 1963 och Gert-Arne hade blivit lottad mot mellanviktklassens favorit redan i första matchen i Svenska Nybörjarmästerskapet. Kämparna var inne i sista rondens minut och favoriten hade en betryggande ledning. För Häljarp AIS muskulöse smedlärling återstod nu endast möjligheten att knocka sin motståndare.
– Han hängde med ryggen mot repen totalt slutkörd. Problemet var att jag, som i min tur hängde på honom, var lika färdig och inte orkade lyfta händerna för att lyda Gunnars uppmaning. Det slutade med poängförlust, men jag måste ändå ha gått hårt åt min motståndare, för han bröt turneringen och visade sig inte mer i hallen. Gert-Arne var en av många Häljarpspågar som försökte sig på en boxningskarriär i sextiotalets början.

Inspirerade av Ingemar Johanssons framgångar träffades ett gäng grabbar midsommardagen 1962 på byns utedansbana för att träna boxning. Den och byns kiosk var belägen där vi idag återfinner Tallskolan. Det lilla sömniga samhället stod inför en enorm utbyggnad. Under decenniets tre första är byggdes 350 villor. Både tallskog och sparrisfält förvandlades i rask takt till villatomter.

Vid en träning kom Gunnar Nilsson i ett ärende till kiosken och fick se pågarna...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar, Klubbnålar, Nostalgi, Kultur