RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Välkommen till den ultimata databasen för svensk amatörboxning – RINGSIDE. Ett svenskt BoxRec. Här finner du tusentals boxare och tiotusentals matchresultat. Kompletta svenskresultat från OS-VM-EM-NM och snart även samtliga matcher från SM. Därtill otaliga matcher från turneringar, lokala mästerskap och klubbgalor.
Klicka på namn eller tävlingsform och du hamnar mitt i den svenska amatörboxningshistorien. Boxarna grupperas efter Förnamn Efternamn. Exempel Harry Persson, inte Persson, Harry. Det finns även en sökfunktion som tar dig dit du vill. Det är endast en bråkdel av boxarna som återfinns i alfabetsregistret. RINGSIDE uppdateras dagligen.
Den 14-19 mars 2023 utkämpades en junioturnering i Budva, Montenegro poetiskt kallad Adriatic Pearl. Bland deltagarna återfanns nationer som Brasilien, Kuba och Mexico. Där fanns också deltagare från Frankrike, Polen och Turkiet. Totalt var 25 nationer representerade med 176 deltagare. Däribland Sverige och Ryssland. Ryssland hade den största truppen på plats (33 st). De tog också flest guld - tretton, om jag räknat rätt.
Så långt, så gott.
Nu kommer det sorgliga. Sverige hade tre utövare på plats, två av dem åkte ut på direkten. Den tredje gick till final. Det var den ytterst lovande 92 kg killen Elwin Mayue-Belezika från Hammarby IF.
Men han fick inte boxas i finalen. Varför? Jo, motståndaren kom från Ryssland.
Enligt SBF nya påhitt skall Ryssland bojkottas på alla plan. SBF stoppade en ung talang från att tävla i en final. Det är fullständigt galet!
Det är dessutom oerhört respektlöst mot Elwin som får stå och skämmas i avvaktan på domslutet - att lämna walk over.
Det strider mot idrottens idé att lämna walk over.
Det är också oerhört respektlöst mot den ryske motståndaren. Han anses inte ens värdig att mötas.
Bojkotter är lika löjliga som futila. De leder aldrig någonstans och slår som så många gånger åt fel håll, som här, där det berövar en ung boxare en kamp om guldet.
//CF
Bara så ni vet.
Idag, den 15 mars, börjar VM för damerna i New Dehli, Indien. Turneringen pågår fram till den 26 mars.
Inom kort, 1 - 14 maj, arrangeras VM för herrar i Tasjkent, Uzbekistan.
Tyvärr får vi inte se några svenska deltagare agera i ringen under dessa världsmästerskap.
Den i politisk korrekthet marinerade styrelsen för SBF har i all sin vishet förbjudit svensk deltagande.
Orsak: ryska idrottsmän och kvinnor tillåts delta. Dumhet saknar alltid gräns.
SBF:s styrelse offrar sina boxare av politskt grumliga skäl. Det är sjukt.
Bojkotter träffar aldrig sitt mål. Det har historien visat gång-på-gång.
Länk till IBA - där kan ni följa matcherna.
//CF
Ofta verkar det som om omklädningsrummen i boxningslokalerna fungerar som sambandscentraler och inkörsportar till ett liv i kriminalitet.
Edgar Lee Pettersson, född i Tonga, är den senaste, men inte den sista i raden. För några år sedan tävlade han för IF Linnéa (Stockholm).
Den som har lust kan goggla på hans namn och ni får en liten inblick i hur det ser ut i underjorden...
Det var dylikt sosseregeringen kallade "små hyss" i förorterna.
//CF
Det kan inte vara så många som idag minns klubben. I alla fall för mig var den en ny bekantskap.
Från början en lös sammanslutning av boxningsintresserade ungdomar som för att finna stadga grundade BK Herkules. Det skedde formellt hösten 1944 och ringdebuten timade i Finspång 1944-10-15. En kvartett från Söderköping mötte där sina övermän.
I mars 1945 förvandlades klubben till en filial till BK Akilles (Norrköping). Det skedde på ett möte på Konsumrestaurangen med ett 25-tal närvarande. Norrköpings-Tidningar bevakade och rapporterade.
Är det någon som vet något mer om BK Herkules - kontakta mig.
//CF
Hette under sin aktiva boxningskarriär Rolf Pettersson och tävlade för IF Linnéa i Stockholm. Bytte senare namn till Träff.
Han var en habil boxare - svensk juniormästare 1959, mellansvensk mästare 1960-1961, 1961 distriktsmästare för Stockholm, 1960-1961 silver på svenska mästerskapen. Två landskaper och deltagande på Nordiska återfinns också på meritlistan. Pettersson/Träff bjöd på publikvänliga fighter och hade en hängiven skara av fans på läktarna.
Han var känd som raggarkung i Stockholm och var ledare för Teddy Boys på 1950-talet. Det brukade flyta in tårdrypande artiklar i tidningar om hur de skjutsade pensionärer till olika destinationer, men det var inte det enda klubben sysslade med, om ni förstår...
Repade sig, skapade ett nytt liv och blev bl.a. bilhandlare som sponsrade olika boxningsevenemang i storstan. Manager och promotor i proffsboxningssvängen under den tuffa förbudstiden genom Proboxing Scandinavia.
Pettersson/Träff var en färgstark personlighet och det cirkulerar hundratals historier om honom i boxningsvärlden.
Stort tack till Roger Björklund som förmedlade nyheten.
//CF
Boxningsforskning är fantastiskt. Med några få dagars mellanrum fann vi att Roy Bengtsson och Roy Svedberg var samma person.
Idag uppdagades att den enastående (som amatör) Patrick Lumumba hade ytterligare en match i Sverige. Det fanns ett vagt rykte om denna kamp, men den förlades till allhanda platser där jag fick leta förgäves. Istället var det Roger Blomkvist som knäckte nöten.
I Västervik, i samband med landskapsmatch Småland-Östergötland, mötte Lumumba en amerikan som anges vid namn Gray Johnson. Lumumba var som vanligt överlägsen. Datumet var 17 april 1982.
Dessvärre var publikintresset lågt så arrangörerna gick på en rejäl ekonomisk smäll.
Den som sett Lumumba i aktion glömmer honom inte...
//CF
Jag har länge misstänkt att ovannämnda boxare var en och samma person.
Det gick inte ihop att två goda boxare skulle heta Roy och komma från samma stad och dessutom vara dövstumma.
Ett gammalt tidningsfoto med juniormästarna från 1944 förstärkte mina misstankar. Roy Bengtsson var alldeles för lik Roy Svedberg för att det skulle vara två olika personer. Jag skickade en förfrågan till Trollhättans Idrottshistoriska Sällskap via Allan Johansson som i sin tur lät spörsmålet vandra vidare fram till bekräftelse.
Där började min släktforskning.
Roy Viktorinus Svedberg föddes 1924 av ogifta föräldrar. Modern anges omväxlade som Ingeborg Josefina Svedberg eller Edit Josefina (1900-1983). Till yrket hushållerska. Fadern hette Karl Edvin Magnusson (1898-1972) och noterades som diversearbetare. De angavs vid tidpunktem för Roys födelse som trolovade. Sedan inträder slaktaren Kurt Verner Svedberg (1892-1955). Ingeborg och Kurt Verner gifter sig dagen före julafton 1933.
Varför Roy skiftade från Svedberg till Bengtsson och åter till Svedberg vet vi inte med bestämdhet. Han tycks ha bott en period i Vänersborg. Eventuellt kan det ha med saken att göra.
Roy Bengtsson började sin bana i Vänersborgs BK och erövrade juniormästerskapet i bantamvikt 1944 för Trollhättans BK.
Den Roy Svedberg som eftervärlden känner som svensk mästare och landslagsman ägde sin framgångar för Skoftebyns AIS.
Det är alltid lika trevligt när puzzelbitarna faller på rätt plats...
//CF
Det är hög tid för boxningsförbundets medlemmar att avsätta den sittande ordföranden plus de övriga nickedockorna i styrelsen. De har fattat ett av de mest idiotiska beslut som tänkas kan – att Sverige ska bojkotta kommande VM därför att ryska och belarusiska boxare tillåts deltaga. Deras medverkan är något att applådera inte motarbeta. Varför skall enskilda idrottsmän och kvinnor hindras från att utöva sin idrott?
Ordföranden sätter sig på höga hästar. Korrupta idrottsförbund är ingenting nytt och det har ju inte hindrat Sverige från att deltaga i exempelvis fotbollsmästerskap.
Bland en ordförandes plikter är att se till att de aktiva kan tävla så mycket som möjligt på internationell nivå. SBF:s ordförande tycker tvärtom. För honom betyder de boxare, som tränat och lagt ner hela sin energi på att komma till VM, ingenting. Det är ytterst respektlöst. De offras för grumliga politiska intriger.
Värdegrunder, någon?
Bojkott av idrottsmän- och kvinnor är löjligt. Det förändrar ingenting, förutom att bojkottivrarna får känna sig som oerhört goda människor. Det blir något religiöst över det hela. Finns det någon som hört RF/SBF agitera för bojkott av exempelvis USA? En nation som åtskilliga gånger under historien visat omvärlden sin omsorg genom att vräka bomber i skallen på otaliga nationers invånare. I muslimska länder pågår det ett fruktansvärt krig mot dess barn och kvinnor, men i den saken är regering, opposition, RF och SBF tysta som möss.
Hyckleriet saknar alltid gräns.
Avsätt styrelsen! Nu!!
//CF
Bengt "Dempsey" Söderberg (1943-2023) från den fina men kortlivade klubben BS Brio i Landskrona. Han var skånsk distriktsmästare för juniorer på sin tid. Bengt Nilsson som framförde dödsbudet gav också en minnesbild av sin namne. "Jag minns hans debut när han efter ha vunnit en knapp poängseger blev buren i guldstol av sin kompisar från Borstahusen". Så skall en segrare hyllas...
Mattias Lorentzi (1972-2023) tävlade för Stockholms AIF och hade dubbla vinster i Falken Cup/Gefle Dagblad. Jag minns honom från Skuru Box Open och från SM 1997 i Norrköping där han fick dåligt betalt i semifinalen mot Tonton Semakala. Lorentzi gick en fin yrkeskarriär till mötes. Han blev VD för ett amerikanskt företag i Tokyo. Se företagets minnesord på hans matchlista.
//CF
Min bok RINGSIDE. Den svenska professionella boxningens historia. Galor. Kommentarer. Resultat. Rekordlistor. Statistik, utkom 2004 och var produkten (719 sidor) av mångårigt grundforskningsarbete i olika arkiv. Varenda proffsgala (plus ytterligare några) redovisas fram till förbudet mot proffsboxning 1970. Varje match är försedd med ett referat där sådant funnits. Matcher, vikter, domare, åskadarantal, gager etc. har noteras. Därtill en mängd statistiska uppgifter som mest/minst publik, flest förluster, flest oavgjorda, flest KO-vinster i första ronden, längst karriär, längsta matchen etc.
Verket är unikt och kort sagt en veritabel guldgruva för den proffsboxningsintresserade. Och de var många.
RINGSIDE sålde snabbt slut. Den utsågs även till årets idrottsbok.
Länk till Tradera och budgivningen.
Här följer ett provsmak. Det avser den gala där Ingemar Johansson gjorde sin debut som proffsboxare.
Var så goda.
1952-12-05 Göteborg (Mässhallen)
Arr: Edwin Ahlqvist
Publik: ”5 760”/”fullsatt”
Martin Hansen, DEN-Constant Alcantara, SENEGAL D 6
D: Åke Jacobsson
Olle ”Skoftebyn” Bengtsson-Georges Royer, FRA KO 3 (8x3)
D: Carl Olsson
Leif Wadling-Fernand Guillo, FRA w 6
D: Åke Jacobsson
Ingemar Johansson (debut)-Robert Masson, FRA TKO 4 (6x3)
D: Carl Olsson
Elis Ask, FIN-Camara Morlay, BRITISH GUYANA D 8
D: Åke Jacobsson
Det var första galan på tretton månader och det var en viktig gala. Den avsåg inget mindre än den svenska proffsboxningens existens. Intresset var stort för den tjuguårige Jens Ingemar Johansson sdebut. Det beräknas att ett drygt tusental fick vända åter då biljetterna var slut. Hansen (71) och Alcantara (71,6) inledde med en oskön match med mycket sluggning. Domarna dömde 1-1-1, men dansken låg närmast segern genom sin forcering. Senegalesen fick sitt namn återgivet i minst tre varianter i de svenska tidningarna. Skoftebyn (72,7) utnyttjade sin räckvidd ypperligt, kontraslog fint med sin vänster och följde upp med högern. Royer (73) fick snabbt ena ögonbrynet uppslaget och var nere till åtta i första ronden. I tredje träffade svensken med en distinkt vänsterkrok. Royer kom visserligen upp, men var försvarslös när han på...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Böcker, Nostalgi, Proffsboxning