SM 2018

SM 2018 från läktaren sett

På svenska boxningsförbundets hemsida kommer ni säkerligen att få läsa om vilket utmärkt SM det var. Så var det dessvärre inte. Det fanns få saker att att finna glädje över. Den boxning som presterades liknade ofta mer slagsmål än boxning. Det tycks som om utövarna är besatta av att vara så mycket macho som möljligt. Dessutom verkar de bara kunna slå ett slag i taget. Vänster eller höger och så omfamning av motståndaren. Monotont så det förslår. Förgäves letade man efter den raka vänstern, boxningsintelligensen, taktiken, rörelseschemat! 

Några nya hopp i seniorklasserna presenterades inte. Förutom möjligen en tidigare Thaiboxningsmästare. Det syntes att han var skolad på ett helt annat sätt än våra "vanliga" utövare. Jag hoppas att Constantino Nanga från Hammarby IF helhjärtat satsar på boxningen framöver. Då kan han gå långt. Välkommen åter kan man säga till Babacar Kamara, Djurgårdens IF. Det fanns ringrost att borsta bort, men det var härligt att se vad rutin och erfarenhet betyder. Här bjöds det inte på några slagsmålstendenser, utan boxning. 

På ungdoms/juniorsidan var det väl bara två som stack ut. Kevin Scott från Uppsala IF kan bli hur bra som helst. Hos tjejerna lyste Thelma Segerfeldt-Eskilsson från BK Viljan starkast. Dessvärre var deltagarantalet på kvinnosidan katastrofalt. Totalt 4 juniorer och 6 ungdomar - det är skamligt. 

Det fanns ett gäng rejäla plumpar under mästerskapet. Jag har inte räknat dem, men det rådde inflation i delade domslut. En match oavsett hur jämn den är skall alltid sluta enhälligt. Det är inte fotboll där 3-2 är jämnare än 5-0. Här har domarbasen mycket att jobba med. Några av deltagarna visade ytterst dåligt humör som förlorare utan att detta påpekades av funktionärerna. Det fanns ju t.o.m. en AIBA supervisor på plats. Hon tycks helt ha missat sin uppgift. Under semifinalerna kom en walk over....
Läs mer →
Publicerat i: SM, Matcher, Turneringar, SM 2018