Post Baku (2): Anna ut - Ida in
De Europeiska spelen i Baku såg en drottning detroniseras och förhoppningsvis en ny som plockade upp den fallna manteln. Det är uppenbart att Anna Laurell, Sveriges mest meriterade boxare alla kategorier, nu har nått vägs ände och bör sluta. Hon har varit en utomordentligt fin ambassadör för sporten och medverkat till att damboxningen har fått höjd status. Allt har dock ett slut och det vi såg från Baku var inte uppbyggligt. Kondition, reflexer, koordination, rörlighet fungerar inte som förr vilket är naturligt när man är 35 år och varit med sedan 1998. Anna kom till final via en domarseger över Lidia Fidura, men det var polskan som levererade och det var en otäck syn att se Anna ragla omkring i ringen under sista ronden utan att kunna ta vara på sig. Inte blev det bättre i finalen mot Nouchka Fontijn där det ena slaget efter det andra gick in. Non stop. Det var spel mot ett mål och holländskan vet hur man slår hårt och precist. Nouchka är f.ö. min personliga favorit inom damboxningen. När räknades det två gånger över Anna senast? Så jag hoppas innerligt att Anna har förstånd att sluta nu. Vi vill alla minnas henne på topp, inte som språngbräda för yngre hungriga valkyrior. Vår nya kvinnliga stjärna torde med största sannolikhet bli Ida Lundblad. Ännu bara junior och hon behöver växa till sig såväl fysiskt som rutinmässigt, men här finns potential som räcker till och blir över. Det var en fröjd att se med vilken brio hon mötte väldens bästa kvinnliga boxare Katie Taylor från Irland. Det skall bli spännande att fortsättningsvis följa Ida.
I övrigt fanns det inte speciellt mycket att berusas av. Gabriel Richards och Clarence Goyeram må vara överlägsna på hemmaplan, men de reduceras betänkligt internationellt. Den senares flängiga still med handskarna nere vid knäna är inget som premieras i större sammanhang. Kanske tittar han för mycket på proffsboxning? Leon Chartoi håller inte på den här nivån. Agnes Alexiusson, som uppenbarligen SBF satsar hårt på, fick uppleva hur avgrundslångt steget från junior till senior är.
En eloge till kommentatorerna som var sakliga och koncisa utan massa onödigt trams och flåshurtighet. Detta till skillnad mot de svenska pladdermaskiner som brukar referera boxning.
//CF
