Dödsfall

En titan är död - Teofilo Stevenson (1952-2012)

En av världens bästa boxare genom tiderna, troligtvis den bäste pugilisten någonsin, avled måndagen den 11 juni. Teofilo Stevenson var en komplett boxare, dessutom vilket är viktigare, han ägde moral och hade integritet. Han förblev sitt älskade Kuba trogen trots att det viftades med miljondollarbuntar i Staterna. En match mot Mohammed Ali väntade och jag är helt säker på att Stevenson hade vunnit den kampen. Stevenson vägrade bli proffs av ideologiska skäl. Stevenson erövrade OS-Guld vi tre tillfällen - 1972, 1976 och 1980. Han hade naturligtvis vunnit även 1984, men då bojkottades OS i Los Angeles av östblocket, detta som en hämnd för den tidigare amerikanska Moskvabojkotten. Kalla kriget skördade offer på många sätt. Han blev därtill världsmästare 1974, 1978 och 1986. Vi tackar Stevenson för många oförglömliga ronder. Ta del av följande match där en perfekt höger förpassar amerikanen John Tate till full vila i första ronden. Matchen gick under OS i Montréal 1976. Den börjar tre minuter in i reportaget. Lyssna också till George Foremans superlativer efter matchen. Teofilo Stevenson är för alltid inskriven i boxningshistorien och det har varit ett privilegium att få ta del av hans karriär. Biografiska data här. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Börje Hansson (1923-2012)

BK Örnens Börje Hansson har nyligen avlidit. Han tillhörde aldrig den yppersta svenska eliten, även om han i Stockholmskretsar ägt ett mycket gott renommé. Han var i likhet med så många svenska boxare en god tekniker, men som inte riktigt räckte till i de stora sammanhangen. Börje och hans bror Rune väckte sensation som debuterande 14/15-åringar vid JSM 1938. De var anmälda i flugvikt, någon lättare klass fanns då inte, men vägde blott 40 kg. De hade alltså ett vikthandikapp på drygt 10 kg, vilket kunde slutat illa. Den legendariska Örnenledaren Martinsson agerade oansvarigt, minst sagt. Det visade sig att bröderna Hansson besatt en osedvanligt teknisk begåvning och de kunde dessutom gardera sig väl. Det första JSM-äventyret blev bara en match vardera. Bägge vann, men kritiken fick Martinsson att dra tillbaka ungdomarna. Ett klokt drag, men på kuppen blev Hanssonduon publikfavoriter och det pratades länge om knattarna i Storstan. Vid påföljande års JSM gick Börje till semifinal i flugvikt, där han tvingades ge upp p.g.a. trasig näve. Broder Rune gick till final där han förlorade mot Börjes "baneman", Gunnar Wahlsten från IFK Linköping. Det kunde alltså ha blivit en tvekamp mellan bröder om guld och ära 1939. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Leif Magnusson (1944-2013)

Som meddelats på Svenska Boxningsförbundets hemsida har den tidigare svenske mästaren och landslagsboxaren Leif "Mankan" Magnusson (Årsta BK och Hammarby IF) avlidit i en ålder av 68 år i sitt hem i Tyresö utanför Stockholm. Bland meriterna återfanns fyra SM-segrar och ett Nordiskt mästerskapsguld.. En del av hans matcher återfinns här. //CF  
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Achton Mikkelsen (1933-2013)

Den danska tidningen Politiken meddelar att den tidigare danske mellanviktsmästaren Achton Mikkelsen har avlidit. Han var en pålitlig svenskdödare i landskamperna som utkämpades i skarven mellan 1950- och 60-talen. Sex gånger mötte han blå-gult och sex gånger vann han. Bland offren återfanns goda namn som Lars-Olof Norling (Stockholms AIF), Daniel Freiman (Upsala IF) och Bengt Hansson (BK Defence). Sammanlagt blev det 167 matcher för Achton, inklusive 21 vinster på 28 landskamper. Nordisk mästare 1959, silver gången efter. OS-deltagande i Rom 1960, där Sverige var utan representation. Minnesord från Politiken här. Achton Mikkelsen på RINGSIDE här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Stig Rånge (1924-2012)

Som meddelats på SBF:s hemsida har den internationellt kände domaren Stig Gösta Bernhard Rånge avlidit. Han blev 88 år. Det borde ha skrivits en bok om denne profil (i dubbel bemärkelse). Han hade sett det mesta och det var alltid lika kul att höra hans sonora stämma i luren, då han hade behov av att berätta någon skröna från boxningsvärlden. Som boxare var insatsen blygsam. Han gick några matcher för Narva i början av 1940-talet. Det var som domare han gjorde sin stora insats för svensk och internationell boxning. Ta del av Lars-Åke Norbergs (ordf. för IF Linnéa) minnesord över "Stickan". //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Tore Magnussen, Norge (1938-2013)

Norges Bokseforbund meddelar: En av våre beste boksere gjennom tidene; Tore Magnussen (f. 1938) sovnet inn på søndag [i.e. 5 maj]. Han gikk 249 kamper som amatør med med 193 seire og 56 tap. Han ble norsk mester hvert år fra 1958 til 1965 og fikk kongepokaler i 1962 og -65. Nordisk mester ble han i 1965. Han var i de profesjonelle rekkene i perioden 1965 - 1972 med 29 kamper og 15 seire. Han tapte i EM-tittelkamp  mot Pedro Carrasco i 1969. Som amatör mötte han en hel del svenskar, bl.a. i form av två landskamper. En del av svenskmatcherna, men inte alla, återfinns här. Han led i många år av Alzheimers. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Ingo i Washington 1951

Europalagets nästa anhalt i dubbelmötet mot USA var Washington, DC. Denna gång mötte man beskedligare motstånd än i Chicago. Opponenterna bestod av Washington Golden Gloves Champions och de besegrades med 5-3. Stig Sjölin gjorde en storstilad insats då han otippad besegrade Eldridge Thompson och för detta fick han fina lovord i den amerikanska pressen. Även den finska flugan Pentti Hämäläinen harangerades och ansågs vara världens bäste vid tidpunkten. Han skulle sedan vandra vidare till ett OS-guld i bantam 1952. En som inte fick något beröm var Ingemar Johansson. Han skulle toppa utbytet genom att möta den amerikanske tungviktsettan Norvel Lee. Så blev det inte. Ingemar anförde handskada. I USA hittade man inget fel på hans näve, hemma i Göteborg fann läkaren en stukning. I Staterna hade man m.a.o. andra kriterier för vad som ansågs stridsdugligt. Ingemars vägran att ställa upp ledde till en rad kontroverser med de europeiska ledarna som skulle kulminera vid OS 1952. Ingemar deltog inte under EM 1951, han eller snarare Boxningsförbundet hade förstått vinken från det europeiska förbundet. Ingemar var inte välkommen efter Washingtonincidenten. Ingemar och Norvel Lee möttes några månader senare i Göteborg. Där sattes ett svårslaget publikrekord för amatörboxning. Drygt 11.000 åskådare packades runt ringen i något som var en slags inofficiell landskamp mellan Sverige och USA. Ingemar blev i det närmaste utboxad av Lee, ändå erhöll han en domarröst. I Helsingfors-OS gick Lee ner till den lätta tungvikten och där plockade han hem en av jänkarnas fem guldmedaljer. I tungvikten ställdes Ingemar mot den väldige Edward Sanders med känt resultat. Sanders skulle gå ett dystert öde tillmötes. Han tillhör den kategori boxare som avlidit i ringen. I december 1954 knockades han brutalt och återfick aldrig medvetandet. Som proffs blev han 9 (6-2-1, 3 KO). Enligt anhöriga till Sanders som jag varit i kontakt...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, OS, Dödsfall

Lennart Risberg (1935-2013)

Idag, den 4 september 2013, avled en av Sverige färgstarkaste och populäraste fighters - Lennart Risberg - även kallad "Söders Dempsey". Som amatör tillhörde han söderklubben BK Örnen och han hade ett matchfacit på 83 matcher med 72 segrar, varav 59 i förtid, samt 11 förluster. Han blev svensk mästare 1956 och 1958. I landslagsdressen var han obesegrad med en svit på elva segrar. Tre av dem tillkom visserligen på walk over, men det var inte Lennarts fel, eftersom de nordiska bröderna i Finland och Danmark vägrade möta honom. År 1956 erövrade han också ett Nordiskt Guld. I likhet med så många andra boxare lyckades han aldrig i stora turneringar. Vid EM i Västberlin 1955 blev det en seger innan respass. Vid OS i Melbourne 1956 gjorde svensktruppen en dålig insats och Lennarts sköra ögonbryn innebar att det olympiska äventyret stannade vid en match. Lennart tillhörde den unika kategori boxare vars namn drog fulla hus. Han var ingen stilboxare, men hans fightertalanger uppskattades vida. Som proffsboxare rankas han av BoxRec som den sjätte bäste svensk genom tiderna kilo-för-kilo. I hans viktklass, lätt tungvikt, placeras han som nummer två efter Sveriges hårdaste proffsboxare genom tiderna John Andersson. Risbergs matchfacit som proffs blev 32 (25-3-4, 9 KO). Som bäst rankades han som nummer 10 i världen av The Ring. En av hans mest omtalade matcher har tidigare beskrivits här på RINGSIDE. Han mötte göteborgaren Thörner Åhsman i en synnerligen dramatisk och intensiv kamp i SM-finalen 1957. Lennart erövrade aldrig några proffstitlar, men mötte en hel del goda namn. Hans bästa proffsår var 1961 då han först besegrade klassboxaren Johnny Halafihi och därefter fick ett oavgjort mot världsstjärnan Wilfred "Willie" Pastrano som senare blev världsmästare och som lärde en ung Cassius Clay ett och annat av pugilistiska elementa. Hans sköra ögonbryn skulle...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Per Malmsten (1971-2013)

Helsingborgs Dagblad har en fin minnesartikel över den nyligen bortgångne Per Malmsten. Han var inte bara en duktig boxare, han hade också talanger inom fotboll och simning. Ett juniorguld, några SM-semifinaler och en landskamp tillhörde höjdpunkterna för honom under boxningstiden. Läs här angående minnesstunden över Per. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Allan Jeppsson (1923-2013)

Från Helsingborg meddelas att Allan Jeppsson avled bara några månader före sin 90-årsdag. Allan började boxas som fjortonåring och vandrade från flugvikt till lättvikt. Han beskrevs ofta i tidningarna som ett konditionsfenomen och yrväder som körde över sina motståndare. Han erövrade två SM-guld i fjädervikt (1945-1946), var flerfaldig skånsk- och sydsvensk mästare samt boxades i landslaget. Därtill blev det två SM-silver (1943 och 1948). Allan hade "oturen" att vara samtida med Kurt Kreüger, men besegrade denne i SM-finalen 1946 då Linnéan tvingades ge upp på grund av ögonskada i andra ronden. Allan tävlade först för Helsingborgsklubben BK Björnen och därefter för Hälsingborgs Boxningssällskap. Efter en seger i matchen Förbundet-Pressen beskrevs Allan Jeppsson som "den prydlige, blonde blixtsnabbe boxningsteknikern och balanskonstnären". Allan hade tre boxande bröder - Lennart, Yngve och Gunnar. Samtliga deltog på åtminstone en gala samtidigt. Stort tack till Björn Buhre som meddelade att Allan avlidit. //CF  
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Mille Markovic (1961-2014)

Det blev ett stilenligt slut för den jugoslavienfödde Milentije "Mille" Markovic. Fyra kulor i skallen. Han var en ganska bra, men oskolad, pugilist innan den grova kriminaliteten och de upprepade besöken "hinter schwedischen Gardinen" tog överhanden. Hans leverne var väl till störst glädje för kvällspressen. Främsta meriter blev ett SM-Silver 1984 plus sju landskamper, men det är knappast som boxare han kommer att gå till eftervärlden. Tyvärr ingår han i den mycket stora församling av boxare som ägnat sig åt kriminalitet. Partiell matchlista här. Markovic försökte sig även på en proffskarriär, men den blev fiaskoartad - en seger på fyra matcher mot synnerligen beskedligt motstånd. //CF PS. När vi ändå är inne på det trista ämnet boxare och kriminalitet. Önskar ni en dyster läsning - kontakta Svea Hovrätt och beställ domen B 6557-13. Den går att beställa över nätet och det är gratis. Där återfinns den senaste eskapaden av en tidigare svensk mästare, landslagsman och proffsboxare. Personen ifråga är bördig från Eritrea.
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Jack Johnsén (1961-2014)

Som meddelats i tidningarna har tungviktaren Jack Johnsén avlidit. Han kan inte räknas till de större tungviktarna i vårt land. Matcherna var få, men hans insats räckte till ett SM-guld 1985, fem ordinarie landskamper och ett nationsuppdrag. SM-guldet erövrades under ett år då klassen var svag. Landskampsfacit blev 0-5. Han förlorade klart till inhemska konkurrenter som Roger Andersson och Håkan Brock. Hans goda rykte emanerade från ett par kämpainsatser i landskamper mot USA under 1983/84 där han gav jänkarna fullt upp. Johnsén tävlade för Göteborgsklubben Hisingens BK och debuten avverkades under 1982. Partiell matchlista här. Länk till Kungälvs-Posten här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Knut Frick (1929-2014)

Lundaboxaren Knut Frick har avlidit. Som så många andra boxare uppnådde han en hög ålder. Han blev 84 år. Knut var en välkänd profil, speciellt i de sydsvenska ringarna. Han var landslagsman, sydsvensk mästare, tvåfaldig SM-silvermedaljör och svensk juniormästare. I SM-finalerna (1951 respektive 1953) förlorade han knappt mot de svårslagna Bertil "Benet" Ahlin (Djurgårdens IF) och Åke Wärnström (Katrineholms BK). 1940- och 1950-talen var ett slags svensk boxningsguldålder. Det vimlade av utmärkta pugs. Knut mötte flera av dåtidens publiknamn som exempelvis Lennart Binnberg, Olle Eek, Torsten Persson och Bert Uhre. Det hände alltid saker i ringen när Knut Frick var i ringen vilket uppskattades av publiken. Han tävlade först för Brottarklubben Dana från Lund som även hade boxning på programmet och senare för Lunds Boxningssällskap. Minneartikel i Sydsvenskan här. Partiell matchlista här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Torsten "Topsy" Lindblom (1925-2013)

Landskronaprofilen och boxaren Torsten "Topsy" Lindblom avled den 14 september 2013. Han var en drivande kraft inom boxningen i Landskrona och aktiv i Landskrona boxningsklubb på 1930-talet. Han gick i lättvikt. Torsten "Topsy" Lindblom engagerade sig särskilt för ungdomar inom boxningen och han fick Landskrona stads hedersmedalj 2004. Torsten "Topsy" Lindblom blev 88 år. Fick tips om en fin intervju med honom i Landskrona direkt.  Helsingborgs Dagblad hade en artikel om honom inför 81-årsdagen som också ger perspektiv på boxningen i Landskronaområdet. Några matcher har jag dessvärre ej dokumenterade för Topsy i skrivande stund, men de kommer då jag grävt mig ner till 1930-talet i resultathögen. Just nu är det decenniet senare som gäller... Håll ut... //CF PS. Jag tar gärna emot tips över gamla (fallna) kämpar. På RINGSIDE hedras alla som äntrat ringen, så man behöver inte varit svensk mästare sexton gånger i rad för att få "medverka".
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Gösta Bergelin (1924-2014)

Idag, den 14 juli 2014, gick den gamle fine flug- och bantamviktsboxaren Gösta "Bergis" Bergelin sin sista rond. Han avled stilla och värdigt i sin sommarstuga på Tjörn. Bergelin tillhörde Göteborgsklubben Landala AK. Han började träna 1940 och blev snabbt ett namn att räkna med på västkusten. Abonnerade på en plats i Göteborgs stadslag, distriktsmästare och två gånger SM-silvermedaljör (1948 respektive 1950). Han mötte sin samtids elit i form av namn som Tage Persson (senare Pagård), Stig Gustafsson, Stig Krüger, Yngve "Ynkan" Johansson, Roland Weissbrodt, Torsten Persson, Bertil Ahlin, Roy Swedberg med flera. Så idag höjer vi handsken i tribut till en av dem som var med då konkurrensen i svensk boxning var som störst. Bergelin uppmärksammades tidigt. Under juniormästerskapen 1942 mötte han Spartas Gösta Nordlund och enligt Idrottsbladet var det den "grannaste flugviktsmatchen i JM-boxningarnas historia". Partiell matchlista här. Stort tack till Leif och Thomas Bergelin för budet om "Bergis" frånfälle. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

The Dutch Connection

Rinze, min gamle vän från Arnhem i Nederländerna, meddelar att den fine boxaren från Utrecht, Josephus "Joop" Verbon har avlidit i en ålder av 72 år. Joop tillhörde den holländska eliten under 1960-talet och blev nationell mästare tre gånger, 1963-64-66. Han var uttagen till OS i Tokyo 1964, men av någon anledning blev det inget deltagande. Han besegrade vår svenske stilboxare Stig Waltersson i en landskamp i Göteborg 1963 på delat domslut. Verbon mindes matchen, "The Swede was a very good boxer, fine technique and tactics with a good long left /.../ Waltersson was a good sport, a gentleman also after the verdict". Joop gjorde en proffssatsning med början 1966 och han gick sin sista match 1975. De sista åren av sitt liv ägnade han åt vård av sin sjukliga hustru. Han beskrivs som en lågmäld och sympatisk person. Citatet kommer från boken om Stig Waltersson s. 51.

Fina minnesord av Rinze van der Meer:

"Joop came from a family of 15 children. There were 5 brothers who boxed.

His biggest inspiration was his older brother Theo. Theo Verbon died quite a few years ago, as a victim to cancer, but up untill the end, when he was already a very sick and weak man, he still visited an evening of amateur boxing. After school Joop worked as a maintainance mechanic, then he changed and worked for 40 years for a compagny laboratorium glaswork. Innitialy in the production and later as a salesman.

When his children (his oldest son Danny had died) all had left to live on their own, Joop had himself and his wife Carla (they met when he was 19 and she was 15) build a sommer holiday home in France on the coast of Bretagne.

No need to tell you that the children and...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Walter Mohr (1942-2014)

En av våra främsta boxningstränare (någonsin) har gått bort. Om det funnits en professur inom boxning så hade Walter Mohr burit titeln med den äran. Han var född i Tyskland, kom till Sverige i mitten av 1960-talet, gick några matcher, men det var som tränare i Djurgården han blev framgångsrik. Walter var arkitekten bakom klubbens stora framgångar de senaste decennierna. Listan är lång på de boxare han lotsat fram. Janne Bengtsson har författat ett fint minnesord om Walter på DIF Boxnings hemsida. Jag hänvisar läsaren dit. Se även Svenska Boxningsförbundet sajt för ytterligare uppgifter om Walter. Christer Franzén  
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Branko Mikek (1941-2014)

En av Narva BK:s främsta boxare genom tiderna - Branko Mikek - har gått ur tiden. Han var aktiv under 1960- och 1970-talen. Han "hoppade av", som termen löd, när han var här tillsammans med en jugoslavisk boxningstrupp. Han tävlade även för Visby AIK och Djurgårdens IF innan det blev blå-vitt. Mikek kunde hänga upp fem SM-guld på sin sköld. Därtill mellansvensk mästare. Det blev inga landskamper eftersom han under sin aktiva tid inte var svensk medborgare. Han hade en lång rad publikvänliga fighter under sin karriär, bl.a. mot Kalmar-Släggan Rosén och Enköpings-Tärnblom. Mot en stilboxare som Stig Waltersson hade han dock ingen chans. Det blev fem matcher dem emellan och samtliga plockades hem av Waltersson. Nu finns det all anledning att läsa mer om Branko Mikek och det gör ni lämpligast genom att beställa boken om Narva Boxningsklubb. Det var även tal om proffsövergång, men i det osäkra läge som rådde med svensk proffsboxning, så tjänade Mikek på att stanna kvar inom amatörleden. Partiell, men fyllig, matchlista här. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, Klubbar

Bruno Visintin (1932-2015)

Den 11 januari avled den italienske boxaren Bruno Visintin. Han var en utmärkt amatör med ett OS-Brons från Helsingfors 1952 som främsta merit. Samma år skrev han proffskontrakt och som proffs blev han både Italiensk- och Europamästare. I Sverige är han mest känd för sin förlustmatch mot Bosse Högberg den 1 januari 1966. Högberg vann och blev därmed ny Europamästare. Bosses titelinnehav blev blott 41 dagar, men det är en annan historia. I början av 1950-talet var Visintin här på ett par besök med italienska landslaget. Då vann han över svensk elit i form av Helge Lundin (BK Masen) och Berndt Palmqvist (Kumla BK). Tidigare hade han även besegrat den svenske stjärnan Bertil "Benet" Ahlin" (Djurgårdens IF). Visintins svenska opponenter visas här. Notera att Visintin var en av många boxare som uppnått hög ålder. Han var inne på sitt åttiotredje levnadsår. Detta trots 90 tuffa proffsmatcher och hundratals amatörduster. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Uncategorized, Info, OS, Dödsfall, Landskamper

Alexis Vastine (1986-2015)

Den kända franska boxningsfamiljen Vastine har drabbats av två förfärliga slag på kort tid. Den 10 mars avled den tidigare OS-medaljören Alexis Vastine i en helikopterkrasch i samband med en TV-inspelning i Argentina. Kort dessförinnan hade den yngre systern Célie omkommit i en bilolycka. Alexis var flerfaldig fransk mästare och erövrade ett EM-Silver 2010. Célie var juniormästare 2009 och deras far Alain gick på 1980-talet några proffsmatcher. Det finns ytterligare en framgångsrik bror i familjen, Adriani. Mer information om Alexis på franska förbundets hemsida. Här följer de svenska opponenterna till tre av de fyra Vastinarna. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Stig Johansson (1932-2015)

Lidköpings och KK All Rounds boxningsstolthet, Stig Johansson, har gått ur tiden. För några år sedan intervjuades han i Lidköpingsnytt. Det uppmärksammades naturligtvis av RINGSIDE och den återgavs via länk under titeln "En oldtimer minns". Här kommer artikeln på nytt som en hyllning till Stig och med den den inledande ingressen från RINGSIDE. "Möt Stig Johansson från Lidköping och den lokala klubben KK All Round. Han blev juniormästare 1951 och svensk mästare 1955, därtill landslagsman. Stig är en av de få svenskar som besegrat Lennart Risberg. Det är alltid lika trevligt när slocknade stjärnor uppmärksammas i tidningarna". Här är Stig i en intervju för Lidköpingsnytt. Partiell matchlista här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Kurt Thom (1926-2015)

Kurt Thom var en välsedd boxare som fr.a. härjade i de Sydsvenska ringarna i början av 1950-talet. Han föddes i den östra delen av det då delade Tyskland. Han började tävla för klubben BK Värend i Växjö för att sedan ingå i Kalmar Boxningsklubbs helblå gäng. Han mötte större delen av den dåvarande svenska eliten i mellanvikt och lätt tungvikt. Bland dem Stig Frisk som han slog ut ur landslaget (se artikeln nedan), Sten Ahnelöv, Sören Danielsson, Karl Preutz, Stig Sjölin samt Lennart Risberg. I matchen mot den senare var det för ovanlighetens skull inte Risbergs ögonbryn som sprack utan Thoms och han tvingades bryta. Thom hade också tre synnerligen hedervärda bataljer med den norska stjärnan, landslagsmannen och sedermera proffsboxaren Bjarne Lingaas. Hur Thom kom till Sverige är en lika festlig som ovanlig historia. Om detta kan ni läsa i boken om Kalmar BK. Partiell matchlista för Kurt Thom här. Artikeln från en ingress i lokalbladet Östra Småland. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Bas van Duivenbode (1940-2015)

Leden glesnar för de gamla 1950- och 1960-talsboxarna. Häromdagen avled den nederländske mellanviktaren Bastiaan Adrianus "Bas" van Duivenbode. Såvitt jag vet gjorde han bara en amatörkamp med svenskt motstånd. Det blev oavgjort i en landskamp i maj 1960 mot Djurgårdens Jarl Granberg. Samma år deltog Bas på OS i Rom med en vinst och en förlust i protokollet. För en svensk publik är han mest känd från den professionella tiden då han mötte Lars-Olof Norling och Lennart Risberg. Mot den förstnämnde blev det oavgjort i Eskilstuna sporthall 1962, mot senare slutade det med knockoutförlust 1963 i den göteborgska mässhallen. Som proffs var Bas van Duivenbode en typisk journeyman, som åkte om kring och fightades där han fick betalt, men till skillnad från de flesta av dagens gelikar, var han ingen given förlorare då han äntrade ringen. Länk till nationskampen versus Nederländerna 1960. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, OS, Dödsfall, Landskamper

Sinan Samil Sam (1974-2015)

Den turkiske boxaren Sinan Samil Sam gick ur tiden den 30 oktober. Som så många andra pugilister före honom fick han betala priset för ett omfattande alkohol- och drogmissbruk. Som aktiv nådde han stora framgångar. Under amatörtiden var Sam såväl junior- som seniorvärldsmästare. Det förra 1992 och det senare 1999 i Houston. Däremellan pallplaceringar i EM och VM. Som proffs blev han 35 (31-4, 16 KO) och innehavare av Europatiteln och WBC-bältet. Flera av hans proffsmatcher kunde följas av en svensk publik i direktutsändning. Det finns en blågul koppling till Sam. Under VM 1995 i Berlin mötte han Rinkebys stjärna Kwamena Turkson i tungviktens inledningsomgång. Sam avtågade med ett synnerligen tveksamt 6-4, där Kwamena blev mystiskt varnad inte bara en utan två gånger och tappade därmed matchen. Sam vandrade vidare till ett brons. 1995 års blå-gula VM-insatser här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Lennart Schön (1946-2016)

Det hör inte till vanligheterna att en professor uppmärksammas i aktiva boxningssammanhang. Nyligen avled Lennart Schön som var verksam vid Lunds universitet. Han var en gång en ytterst lovande boxare för BK Ringen i Jönköping. Den aktiva perioden inföll under 1960-talet. När han kom till Lund mot slutet av decenniet fick boxningskarriären ge vika för ett politiskt engagemang som senare övergavs för en lyckosam akademisk karriär inom ekonomisk-historia. Lennarts forskningsfält var spännande. De rörde främst olika aspekter på de långa vågorna i ekonomin. Våra vägar möttes vid några tillfällen. Jag såg honom boxas i en DM-final. Vi deltog i ett omfattande forskningsprojekt om svensk statsskuldspolitik i Riksgäldskontorets regi. Han var också opponent på min doktorsavhandling "Skuld och tanke" vid Stockholms universitet. Lennart var skärpt, kunnig och påläst, så det var ett rent nöje att diskutera och debattera med honom. Jag önskar att vi hade bedrivit forskning vid samma institution. Partiell matchlista återfinns här. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Pekka Kokkonen (1934-2016)

Dödsbud från Finland. Leden glesnar för de fina 1950-och 60-talsboxarna. Den finske lätte tungviktaren Pekka Kokkonen avled den 26 februari. Han var ett välkänt namn i de svenska proffsringarna under 1960-talet. Kokkonen var samtida med Lennart Risberg och han medverkade på åtskilliga av Edwin Ahlqvists galor. Kokkonen var också en betydelsefull sparringpartner till Ingemar Johansson. Som proffs mötte han många goda namn som exempelvis Harold Johnson, Eddie Cotton och Yvan Preberg. Sammanlagt blev det 57 proffsmatcher (37-16-4, 28 KO). Som amatör blev han finsk mästare 1954-1955 och 1957. Därtill en Nordisk silvermedalj 1955. Det blev också två landskamper mot Sverige. Han förlorade mot Hässleholms Karl Preutz, men besegrade Hudiksvalls Lars Hugg. Landskamperna här. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Nils-Erik "Släggan" Rosén (1946-2016)

Ibland tar det lång tid för dåliga nyheter att färdas. I mitten av januari detta år avled den festlige Nils-Erik "Släggan" Rosén som tävlade för Kalmar BK. Trots en långtidssjukdom överlevde han sina 70 år med tre dagar. Släggan förgyllde de svenska ringarna under åren 1965-1975 och alla som sett honom i aktion minns honom. Det blev tre SM-guld 1972,1974 och 1975, 22 landskamper, ett juniorguld 1967, två juniorlandskamper, Nordiskt silver 1972 (på den tid då medaljen betydde något), sydsvensk mästare och Stor Grabb. Sammanlagt äntrade han ringen i 150 matcher. Den knappa förlusten i Nordiska kom mot finländaren Reima Virtanen som samma år erövrade ett OS-silver. Släggan hade god räckvidd, en fin vänster och god gardering. Trots smeknamnet var han ingen knock-outboxare utan vann sina matcher på smart defensivboxning. Efter den aktiva karriären gjorde Släggan stora insatser för Kalmar BK som tränare, matchmaker och bingolottoförsäljare. Ingen kunde passera honom utan att köpa en lott och det var för klubben nödvändiga pengar han drog in. Partiell matchlista här. Jag har ett ett högst personligt minne av den unge Släggan. Som barn tillbringade jag så mycket tid jag bara kunde hos min mormor och morfar. Det var kul för det hände så mycket spännande hos dem. Sträckan till dem var en cykeltur dryga milen lång. På vägen dit måste jag passera ett skrotupplag. Där satt ibland Släggan på ett staket och injagade skräck i de ynglingar, och kanske även små damer, som passerade. Så det gällde att vara ytterst vaksam när man närmade sig skroten. Fyra års skillnad i den åldern, man hade inte en chans! Det hade varit lättare att möta Mike Tyson i vuxen ålder. Jag kommer alltid att minnas Släggan med värme. För er som vill veta mer om Släggan och Kalmar Boxningsklubb så har ni möjlighet...
Läs mer →
Publicerat i: Info, SM, Dödsfall, Landskamper, NM, Klubbar

Mer om Släggan

Efter mina minnesord om Släggan Rosén har det flutit in en mängd kommentarer om honom från boxningssverige. Det är många som minns honom med värme. Man skulle nästan kunna utnämna honom till folkkär. Släggan var en utmärkt boxare, jag önskar bara att han haft en ordentlig tränare som fått honom att blomma ut till fullo. Det hade han inte i Kalmar. Han hade alla förutsättningar att bli något riktigt stort och det hade väl inte skadat med lite mer självdisciplin. Han var en glad gamäng. Efter en hård kamp blev det gärna en glad kväll på stan med motståndaren. Två minnesbilder från besökare på RINGSIDE får komplettera bilden av honom. Magnus A skriver. "Jag kommer ihåg en enda match från galan: En viss Nils Erik Rosén stack ut; en alldeles märkvärdigt elegant boxare! Det fattade t o m jag som ej sett så mycket boxning. Rosén boxade fullständigt ut, kollrade bort, Sten Moritz, med undanglidningar, sidsteppning, kontrastötar och allt vad det heter i branschen. Ja, han visade upp en fullständig provkarta på boxarelegans". Carl F minns honom från åtskilliga galor och träningar. "Släggan jobbade som resemontör och han hälsade många gånger på hos oss på GAK Enighet. Han tränade också ofta på klubben. En trevlig kille, som inte backa för tuff sparring, även om han haft en lång och tuff arbetsdag". //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Mohammad Ali (1942-2016) - ett minne från Nybro

År 1965 var Ali på uppvisningsturné i Sverige. Han hade nyligen besegrat Sonny Liston för andra gången. Det blev besök på tio orter med start i Stockholm (Gröna Lund) den 6 augusti. Med sig som sparringpartners hade han Jimmy Ellis, som senare skulle bli världsmästare, och Cody Jones. De behandlades mycket varsamt. Programmet var över på 50 minuter och då inräknat rephoppning, gymnastik, en intervju med festföremålet och några framförda schlagers av Per Grundén. Ali verkade tämligen ointresserad för uppgiften. Det glimtade till något då någon i publiken ropade "Heja Floyd" eller kallade honom för Cassius Clay. Åskådarna slöt upp men de var mindre i antal än förväntat under turnén. I Nybro uppnåddes en av de högre åskådarsiffrorna då 2.500 hugade kom till Victoriahallen, men den blev inte fylld till arrangörernas besvikelse. Ali var vid tillfället inte lika beundrad i Sverige som Floyd Patterson eller ens Sonny Liston. Det hände sig så att Floyd Patterson var inne på sin tredje uppvisnings- och PR-runda i Sverige ungefär samtidigt som Ali. Populariteten var fortsatt stor för Floyd även om den var i dalande. Han var onödigt brutal mot sina sparringar vilket gjorde hans program mer fartfyllt och spektakulärt än Alis. I Kalmar slog han knock på den 115 kg tunge Richard van Norden. Om Floyds och Alis vägar inte korsades under Sverigeturnén så möttes de med besked i november samma år i Las Vegas. I Alis ögon var Floyd en "white-house-nigger", själv ingick han i den förvirrade och rasistiska sammanslutningen Nations of Islam. Han hade visserligen aldrig läst Koranen, men de gav honom en identitet och lade händerna på hans pengar. Det tragiska är att bägge blev skadade av utövningen. Båda fick konsumera ofantligt med stryk under sina karriärer och det satte naturligtvis sina avtryck på hjärnan - dementia pugilistica. Floyd försvann...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Ulf Andersson (1938-2016)

Ulf Andersson var en bra boxare som tävlade för BK Örnen i Stockholm. Han slog igenom med dunder och brak på Nybörjarnas 1956 där han erövrade mästartiteln. Det skulle följas med ett Junior-Guld samma år. Ulf blev sedan svensk mästare 1958 och 1960, sex gånger uttagen till svenska landslaget, ett Nordiskt silver 1957 och därtill distrikts- och mellansvensk mästare. Han var även en värdefull sparringpartner till Lennart Risberg. Det är alltid av intresse att ta del av vad tidningarna skrev i början av boxarnas karriärer. Så här lät det i Dagens Nyheter efter Nybörjarnas. "Ulf Andersson är en blond viking med svällande muskler, en härlig typ som rest jorden runt, men nu praktiserar på ett varv i Stockholm. Han tränar ofta utom på torsdagarna då han tar pianolektioner. Sparrar ibland med Risberg. Två matcher har han gjort hittills, den ena ko i andra ronden, den andra k.o. i första. Ett nytt stjärnämne?". Frågan kunde med råge besvaras jakande. Sammanlagt blev det ett 80-tal matcher. Partiell matchlista här. Ett varmt tack till Ulfs syster Gun som meddelade dödsbudet. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Thörner Åhsman (1931-2016)

Thörner Åhsman var en utmärkt tungviktare som hade sin huvudsakliga karriär förlagd till 1950-talet. Han började i den på sin tid fina göteborgsklubben Haga Atletklubb för att fortsätta i Landala Atletklubb. Med tiden blev Thörner tre gånger svensk mästare - 1954-1955 och 1957. Han hade ett strålande landskampsfacit med 13 vinster på 15 matcher. Sammanlagt blev det 88 amatörkamper med 17 nederlag. Inget dåligt facit. Blev Stor Grabb nr 61 i ordningen. Hans mest spektakulära vinst var när kan knockade Lennart Risberg i första ronden under SM 1957 i Stockholm. Thörner ingick i den svenska OS-truppen 1956 i Melbourne tillsammans med Stig Sjölin och Lennart Risberg. Förväntningarna var mycket höga på trion, men det blev som det brukar när blå-gula kämpar tävlar på internationell toppnivå. Som proffs var Thörner inte lika framgångsrik. Han hamnade i skuggan av Ingemar Johansson och Lennart Risberg. Dessutom matchades han mycket märkligt av Edwin Ahlqvist. Som bäst rankades Thörner som nummer fem i Europa. När jag författade min bok om den professionella boxningens historia i Sverige hade jag en hel del kontakt med honom. Som orsak till sina ibland mindre goda proffsinsatser angav Thörner att när det gällde spände han sig på ett oförklarligt sätt. På träning och sparring satt högern perfekt, men under matcherna ville den inte lossna. Som amatör hade han haft en hög procent avslut på knock-out. BoxRec rankar honom som den femte bäste svenske professionelle tungviktaren genom tiderna efter Ingemar Johansson, Olle Tandberg, Harry Persson och Anders Eklund. 

Partiell amatörlista här

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Giovanni Alvarez (1980-2016)

Som meddelats via olika media har Giovanni Alvarez avlidit i Italien. Han blev blott 36 år gammal. Giovanni visade redan från början en kraftfull boxning och han betraktades också som en större talang än sin äldre bror Fredrik. Under amatörtiden var Giovanni trefaldig svensk mästare, 1997, 1999 och 2000. Han boxades fem gånger i landslaget med fyra vinster och en förlust. Under sin korta amatörkarriär tävlade han för ett flertal klubbar. Svenska boxare kan vara överlägsna på hemmaplan, men de räcker inte riktigt till internationellt. Det gäller även för Giovanni. Han deltog på såväl junior-VM som senior-VM utan att nå långt. Tappade ett OS-kval år 2000. Blev proffs för Mogens Palle i Danmark samma år. Som bäst innehade han under ett par månader 2004 EBU-EU (European Union)-bältet i lätt tungvikt. Obs! Ej att förväxla med den riktiga Europatiteln. Den egentliga karriären var över efter en knockoutförlust 2004, men han avslutade med en misslyckad comeback i Göteborg år 2007. //CF

PS Teddy Stenmark påpekar att Giovanni knep bronset under J-VM 1998 och det var ingen dålig prestation. Det är bara att hålla med.


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Osannolikt sammanträffande - Patrick Sharkey (1931-2016)

Vissa saker som händer är så osannolika att det är svårt att sätta ord på dem. Häromdagen gick den fine tungviktaren Thörner Åhsman ur tiden. Samtidigt, borta på Irland, avled hans motståndare från OS 1956 i Melbourne. De var dessutom födda samma år. Hans namn var Patrick "Pa" Sharkey. De möttes i åttondelsfinalen och Thörner vann på knock-out i tredje ronden. Se artikel om Sharkey här. Jan Rosén fann detta märkliga sammanträffande. 

 


Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, OS, porträtt, Foton

Karl Preutz (1932-2017)

Karl Preutz avled den 23 februari 2017. Han var en mycket bra boxare som var aktiv under svensk boxnings gyllene period på 1950-talet. Han började träna boxning som tolvåring och sin första match vid nyss fyllda femton. Preutz tävlade för Hässleholms BK och han var samtida med storheter som Ingemar Johansson, Lennart Risberg, Thörner Åhsman, Rolf Storm, Stig Johansson och Stig Sjölin. Preutz adelsmärke var kraft och hårdhet. Han blev aldrig svensk mästare, men var SM-tvåa vid tre tillfällen 1952-1953 respektive 1955. Till meriterna hör fem landslagsuppdrag, Nybörjarmästare, Juniormästare och Sydsvensk mästare. Därtill ett Nordiskt brons på den tid man gick en match om bronsmedaljen. Han är den ende som besegrat både Lennart Risberg och Thörner Åhsman. I en av sina landskamper vann han över den sedermera kände finske proffsboxaren Pekka Kokkonen. 

Låt oss lyssna till den tidningsröst från december 1954 som refererade matchen mellan Preutz och Risberg.  "Kvällens skarpaste match gick mellan Lennart Risberg, Stockholm och Karl Preutz, Skåne. Risberg gick på knock från första början men Preutz kontrade suveränt med vänstern. I andra ronden hade Risberg Preutz mot repen för en serie slag men kunde inte fullfölja för knockout. Istället kom Preutz igen och krutet i vänstern hårdnade så att Risbergs vänstra ögonbryn gick upp. Samlade poäng i ladorna med den raka vänstern och fina undanglidningar. Klar och bejublad poängseger för hässleholmaren". En rubrik från Sydsvenska Dagbladet löd: "Kalle Preutz boxade ut knockout-mannen". Kampen ingick i en stadskamp mellan Skåne och Stockholm som slutade oavgjord 5-5. Det var de två tunga herrarna Preutz och Kjell Andersson från Enighet som räddade oavgjort för Skåne. 

Christer Franzén

Partiell matchlista här


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall

Bengt "Bingas" Hansson (1938-2017)

De gamla kämparna lämnar oss. Nu senast var det den fine göteborgsboxaren Karl Bengt Hansson. Han var aktiv i tre anrika boxningsklubbar - Landala Atletklubb, BK Defence och Redbergslids BK. Det trista dödsbudet nådde mig via "boxningsprästen" Ingo Söderlund. Det var en information jag tackar för. Bingas avled på Annedals ålderdomsdhem i juni. Han var en utmärkt pugilist men föll offer, som så många idrottsmän både före och efter honom, för den falske vännen alkohol. Han blev avstängd av Boxningsförbundet för sitt missbruk, men Söderlund kunde berätta att han under den senare delen av sitt liv funnit ro. Vilket känns bra att höra. Det är pugilisten vi vill minnas, inget annat.
Bingas besegrade mången god opponent. Bland offren noteras Hasse Thomsen, Willy Holmberg, dansken Achton Mikkelsen och norrmannen Hans Gulbrandsen. När den pugilistiska insatsen summeras står det följande på Bingas CV: Nordisk mästare, Svensk mästare, Landslagsman, Sydsvensk mästare, Svensk juniormästare och Distriktsmästare för juniorer. Han fick mycket goda vitsord i tidningarna för sina mästerskap. Därtill var han en bra sparring för diverse västkustproffs, bland dem en viss Ingemar Johansson. 
Jag har ett personligt minne av vad som troligen var Bingas sista match. I Kalmar i januari 1966 mötte han hemmaklubbens Sven-Ivar Andersson i en ovanligt snabb och intensiv tungviktskamp. Bingas åkte hem till Götet med en 2-1 viktoria. 
Partiell matchlista här
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt

Hjalmar Olsson/Jack Campbell (1864-1927)

I år är det nittio år sedan Sveriges förste proffsboxare avled. Han hette August Hjalmar Olsson och föddes i Gryt i den östgötska skärgården den 9 november 1864. Femton år gammal tog äventyrslusten över och han rymde hemifrån. I Göteborg mönstrade han på som lättmatros och hamnade med tiden i Portland på amerikanska västkusten. Efter ett par års kringflackande kom han i kontakt med den inflytelserike managern och promotorn John Maynard i San Francisco.
Hjalmar debuterade drygt sjutton år gammal, men då dög inte det svenska namnet. Hädanefter skulle det stå Mr. Jack Campbell på visitkortet. Amerikanska boxningshistoriker har förväxlat honom med att vara en av många irländare som boxades i USA. Debuten var lyckosam, det blev en vinst på knockout. Denna match var i likhet med de flesta andra med Hjalmar/Jack enligt de gamla reglerna – utan handskar. Det finns ett märkligt sammanträffande här. Debuten gick samma år som de första uppvisningarna i boxning kunde ses i Sverige. Året skrivs till 1882.
Hjalmar/Jack innehar också ett svenskt rekord som aldrig kommer att bli överträffat. År 1884 vann han på TKO efter 65 ronder. Sextiofem ronder. Hur många idag orkar sparra över den distansen? Det behöver väl inte påpekas att det flöt åtskilligt med blod under dessa bare-knuckle kamper. Ett populärt trick var att fila sina naglar till sylvassa klor. Överhuvudtaget gällde det att tåla ofantligt med stryk under den här perioden. Hur många matcher det blev sammanlagt för den lille fjäderviktaren vet jag inte. Det torde varit ett 75-tal. Det är svårt att följa honom eftersom han boxades i många delstater. Dessvärre kastades hans digra klippbok i soporna av en släkting. På 1890-talet var han bosatt i svenskbygderna i Minnesota och där verkade han även som tränare. Han kände alla dåtidens storheter i branschen och åkte på...
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, porträtt, Foton, Nostalgi

Hjalmar Olsson hyllad i Gryt

För tio år sedan, den 25-26 augusti 2007 var det dubbelt firande i Valdemarsviks kommun. Första dagen ägnades åt ett ångbåtsjubileum (100 år) och dag två till att hylla bygdens kanske mest berömda person – Sveriges förste proffsboxare - Hjalmar Olsson/Jack Campbell. På initiativ av undertecknad beslöt Svenska Boxningsförbundet att uppmärksamma Hjalmar. Det var då 80 år sedan han avled. Kontakt togs med kommunen och Gryts hembygdsförening för ett gemensamt arrangemang. Minneshögtiden ägde rum i Gryt inte långt ifrån Hjalmars hem. Jag höll ett tal om hans spännande liv, min biografi om Hjalmar spreds och jag överlämnade som representant för SBF en minnesplatta till hembygdsförenings ordförande. Därtill visades information och fotografier omspännande Hjalmars liv och karriär på stora utställningsskärmar. Mycket folk och det var festligt så det förslog när Waxholm III anlände till Gryts brygga.

Texten på minnestavlan som var i skinande guld löd:


Hjalmar Olsson/Jack Campbell (1864-1927)
Sveriges förste proffsboxare
Debut 1882 i USA
Född och jordfäst i Gryt 
Svenska Boxningsförbundet 

Några foton från evenemanget nedan

 Foto: G.Schött
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, porträtt, Foton, Nostalgi

Dödsskjutningen i Nacka

Egentligen vill jag inte skriva om det här eftersom det är så anti-boxning, men det är så många som hört av sig och frågat. Det stämmer att den döde Bilal Hammoud en gång i tiden gjorde några juniormatcher för Upsala IF. Kanske gick det snett redan då, det vet jag inte, men med tiden blev hans belastnings-CV omfattande. Sina femton minuter av berömmelse kom väl via det fiaskoartade postterminalrånet i Göteborg 2008. Se artikel från Aftonbladet då domarna föll. Googla gärna namnen på de övriga kumpanerna, speciellt efternamnen och ni finner mycket från det undre skymningslandet...
Bilals matchlista så långt jag funnit.
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, DDD, Dödsfall, Så det kan bli

Olle Haglund (1925-2017)

Hans Olof Edvin Haglund gick ur tiden under fredagen. Som så många boxare uppnådde han en mycket hög ålder vilket är något att fundera över för boxningens belackare. Olle tävlade för Djurgårdens IF under 1940-talet och han hade klipp i nävarna. Till skillnad från idag var det en period då konkurrensen var granithård inom boxningen. På den tiden var det inte tal om några direktfinaler på mästerskapen. Olle var en välkänd pugilist inom Stockholmsboxningen och han fick också representera stadslaget i en kamp mot Prag under 1947. Samma år uttogs han även till Sverige B-lag i en match mot Danmark på bortaplan. Se fotot nedan. I det svenska laget ingick kommande storheter som Ingemar Burjström, Gösta Bergelin, Stig Sjölin, Jan Pahmp, Sven Karlsson, Olle "Skoftebyn" Bengtsson, Bengt Modigh. Namnen ger en fingervisning på klassen för dåtidens boxning och boxare. 

Jag kan inte avhålla mig från följande festliga passus från Idrottsbladet och juniormästerskapen 1944 angående Olle. "Begeistringen hos publiken utlöste det förbittrade krigandet mellan Djurgårdens mellanviktare Olle Haglund och Linköpings south paw Arne Samuelsson. Här gavs och togs hårda smällar. Linköpings specialkaramell var en knallhård vänsterkrok mot kroppen. Haglund fick i 3:e två varningar av Jerka Ågren för öppen handske. Strax efteråt slog djurgårdaren ner motståndaren för räkning till 9, men denne hade så stort försprång att han vann rättvist". Partiell matchlista för Olle här

Stort tack till Jonas Nilsson som förmedlade budet om sin morbrors bortgång. 

Fotot nedan visar 3/5 av den svenska truppen i Odense inför kampen mot Danmark. Notera all snö...i Danmark!!!

Från vänster Nils Andersson (ej deltagare), Olle Haglund (Djurgården), Olle "Skoftebyn" Bengtsson (Skoftebyns AIS) och Bengt Modig (Djurgården). En kvartett prydliga herrar. Sådana finns inte längre i boxningssammanhang.

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, Dödsfall, Foton