Lennart Risberg (1935-2013)

Idag, den 4 september 2013, avled en av Sverige färgstarkaste och populäraste fighters - Lennart Risberg - även kallad "Söders Dempsey". Som amatör tillhörde han söderklubben BK Örnen och han hade ett matchfacit på 83 matcher med 72 segrar, varav 59 i förtid, samt 11 förluster. Han blev svensk mästare 1956 och 1958. I landslagsdressen var han obesegrad med en svit på elva segrar. Tre av dem tillkom visserligen på walk over, men det var inte Lennarts fel, eftersom de nordiska bröderna i Finland och Danmark vägrade möta honom. År 1956 erövrade han också ett Nordiskt Guld. I likhet med så många andra boxare lyckades han aldrig i stora turneringar. Vid EM i Västberlin 1955 blev det en seger innan respass. Vid OS i Melbourne 1956 gjorde svensktruppen en dålig insats och Lennarts sköra ögonbryn innebar att det olympiska äventyret stannade vid en match.

Lennart tillhörde den unika kategori boxare vars namn drog fulla hus. Han var ingen stilboxare, men hans fightertalanger uppskattades vida. Som proffsboxare rankas han av BoxRec som den sjätte bäste svensk genom tiderna kilo-för-kilo. I hans viktklass, lätt tungvikt, placeras han som nummer två efter Sveriges hårdaste proffsboxare genom tiderna John Andersson. Risbergs matchfacit som proffs blev 32 (25-3-4, 9 KO). Som bäst rankades han som nummer 10 i världen av The Ring.

En av hans mest omtalade matcher har tidigare beskrivits här på RINGSIDE. Han mötte göteborgaren Thörner Åhsman i en synnerligen dramatisk och intensiv kamp i SM-finalen 1957.

Lennart erövrade aldrig några proffstitlar, men mötte en hel del goda namn. Hans bästa proffsår var 1961 då han först besegrade klassboxaren Johnny Halafihi och därefter fick ett oavgjort mot världsstjärnan Wilfred "Willie" Pastrano som senare blev världsmästare och som lärde en ung Cassius Clay ett och annat av pugilistiska elementa.

Hans sköra ögonbryn skulle användas som argument av boxningshatarna. Blodiga helsidesbilder på Lennart var inget som gagnade boxningen under det utsatta 1960-talet. Livet efter karriären blev delvis törnebeströdd, men i dag minns vi Lennart som en publikknipande fighter. En sådan som vi önskar vi hade idag...

Christer Franzén