Sökresultat för: Sk

Boxare

Nyheter

Ett udda pugilistiskt inslag

Publicerat den 11/12 -20

Ibland påträffar man lite udda saker från den svenska boxningshistorien. 
Douglas Melin (1895-1946) hette en stackars mellanviktare som blev snabbknockad under juniormästerskapen 1922. Det var tydligen ett slumpslag som fällde honom. 
Melin var inte vem som helst. Som 16-årig deltog på OS i Stockholm 1912 i den nobla grenen stående längdhopp och han var en av de yngsta deltagarna vid denna olympiad. Ni minns, det OS där de svenska arrangörerna lyste boxning i bann. 
Melin var flerfaldig mästare i stående längd under åren 1916-1922 och han var även god höjdhoppare. 
Civilt nådde han betydligt högre höjder. Han blev docent i insektsforskning och under åren 1923-1926 ingick han i en vetenskaplig expedition till Amazonas. Resan gav upphov till en bok, flera uppsatser och föredrag runt om i Europa. 
Se vidare Sveriges Olympiska Kommitté angående Melin. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, Kultur

Status angående boken om John Andersson

Publicerat den 05/12 -20

Jag har fått ett första provtryck av mitt manuskript. Det har blivit läckert formsatt av RPform i Köping. En firma som jag varmt kan rekommendera.

Som alltid är det en del småsaker som behöver rättas till i en första version.
Sedan inväntar jag den slutgiltiga versionen. Då jag givit OK till denna går hela härligheten till bokförlaget för tryckning. 

Boken har en omfattning av 376 sidor och innehåller ett par hundra illustrationer. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Kultur

Svenska Dagbladets bragdguld

Publicerat den 01/12 -20

Tidningen har i praktiken avskaffat sin sportredaktion. Det som benämns "SvD Sport" upptas mest av TT-telegram och politiskt korrekta krönikor om damidrott och homosex. Flaggskeppet är den årliga utmärkelsen Bragdmedaljen som för några timmar varje år sätter tidningen i centrum. Själva bragden i insatsen som belönas har nästan alltid varit ifrågasatt. Boxning är något som de nobla juryledamöterna alltid har avstyrkt vid blotta anblicken. Fri idrott, skidåkning och simning skall det vara. Eftersom svensk boxning f.n. befinner sig under isen så kan ingen begära att plaketten delas ut till någon pugilist, men historiskt har bragdjuryn visat prov på en horribel inställning visavi boxningen. 

Fallet Ingemar Johansson är välkänt. Det är nästintill ofattbart hur han kunde förbigås. Det år han blev världsmästare tilldelades medaljen en fotbollsspelare för mål i en vänskapsmatch! Det finns ett annat lika flagrant, men mindre känt, fall där boxningen sågs över axeln. Det var år 1933 då John Andersson blev vår förste Europamästare i professionell boxning. Han åkte utan uppbackning till Bryssel och poängbesegrade Jack Etienne [Etienne Clacys] efter femton stentuffa ronder. Det var i ordets innebörd en verklig bragd.

När Ingo blev mästare hade han ett helt hov omkring sig för att underlätta hans förberedelser. John åkte ensam till lejonets kula vilket gör hans insats än större. Vem fick bragdguldet detta år? Jo, en bandymålvakt. En lagmedlems insats ansågs alltså väga tyngre än allt annat idrottsligt år 1933.

Sedan har Sverige haft ett antal silvermedaljörer i boxning på OS. Nog tål det att diskutera om inte någon av följande var större än den som erhöll bragdutmärkelsen för respektive år. Nisse Ramm (1928), Thure Ahlqvist (1932), Gunnar Nilsson (1948), George Cramne/Scott (1988).

Här kan också infogas att den tidigare redaktören för svenskans sportsektion Sune Sylvén var en av landets mest rabiata boxningshatare. Han ägnade åtskilliga spaltmeter till att utspy sitt hat...
Läs mer →
Publicerat i: Så det kan bli

Stora Grabbar (del IX)

Publicerat den 30/11 -20

Nästa tiogrupp var ett härligt gäng som drog publik på egen hand.

81. Carl Axel "Putte" Palm. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Fem gånger svensk mästare, 24 landskamper med klar plusstatistik, Nordisk mästare och Nordiskt silver, EM- och OS-deltagare. Insatser som gav höga poäng i Stora Grabbars liga. 
82. Christer Ottosson. GAK Enighet (Malmö). Dubbel svensk mästare. 24 landskamper med klar plusstatistik. NM-och EM-deltagande. 
83. Bo Claesson. Skene AK. Svensk mästare. 15 landskamper, Nordiskt silver. 
84. Tor Mathisen. Eskilstuna BK. Blev SG utan att vara svensk mästare, ständig tvåa med fyra SM-silver. 18 landskamper, Nordiskt guld, EM-deltagande. 
85. Jan-Olof Öster. BK Akilles. Blev ej svensk mästare, men tre andraplatser. 20 landskamper med klar minusstatistik, Nordiskt- och EM-deltagande. 
86. Rolf Karlsson. Eskilstuna BK. Ett SM-Guld, 16 landskamper  med klar minusstatistik, Nordiskt deltagande. En av våra mer matchflitiga utövare. 
87. Claes-Göran Svensson. Malmö BK. Trefaldig svensk mästare. Elva landskamper, Nordiskt-Guld och EM-deltagare. 
88. Ove Lundby. BK Örnen (Stockholm). Åtta gånger svensk mästare, 39 landskamper med endast sju förluster, tre gånger Nordiskt guld, EM-VM- och OS-deltagare. Flest poäng bland Stora Grabbar efter Stig Sjölin. Kort sagt en av Sveriges främsta pugilister genom tiderna.
89. Nils-Erik Rosén. Kalmar BK. Mer känd som "Släggan". Trefaldig svensk mästare, 22 landskamper, Nordiskt deltagande. 
90. Hans Thomsén. Olika klubbar men Hisingens BK (Göteborg) som SG. Fyra SM-Guld, tio landskamper, Nordiskt Guld och Olympiskt brons. Hans OS-medalj betydde oerhört mycket för svensk boxning. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar

EM för juniorer 13 - 23 oktober 2020

Publicerat den 14/11 -20

Mästerskapen startar idag. De talangfulla Alexander Fredriksson (Morgongåva BK) och Kevin Scott (Upsala IF) blir det svenska bidraget till turneringen. Årets mästerskap är av naturliga skäl rumphugget, men de bästa nationerna är med. 

Det finns skäl att rekapitulera tidigare blågula medaljörer på junior-EM. Det har inte blivit så många medaljer genom åren.

1972: Brons Ove Lundby (BK Örnen) 
1984: Brons Peter Jacobsson (Oskarshamns BK) 
1990: Silver Robert Nordman (Angered BC) 
1992: Silver Ismael Koné (Malmö BK) 
          Brons Rickard Ekvall (Botkyrka BK) 
1993: Brons Michael Yikealo (KK All Round) 
          Brons Fredrik Alvarez (BK Stora Stöten) 
          Silver Kwamena Turkson (Rinkeby International) 
1999: Brons Benjamin Kalinovic (BK Rapid) 
          Brons Steven Musisi (IFK Umeå) 

Summa tre silver och sju brons. 

Som synes var 1990-talet en fin period för svensk boxning. I övrigt mindre så. Tjugoett år sedan sist. Vågar vi hoppas på bättre resultat denna gång. Förutsättningar finns...

//CF

Länk till YouTube och direktsändning av matcherna. 

Dessväre började det med en katastrof.
Alexander Fredriksson ägde matchen fram tills dess den ständigt retirerande letten Matvejs Prokudins skickligt kontrade honom. Räkning. Upp. Ny räkning och Fredrikssons EM-äventyr var kvickt till ända. Han är en stor talang, men kanske har lovorden stigit honom åt huvudet. En nyttig förlust som det brukar heta.
Så var EM-sagan slut. Även Kevin Scott förlorade. Han hade dock en mycket bättre motståndare än Fredrikssons lett. Ukrainaren Matjakubov var tät och kontant, medan Scott dess motsats. Kunde inte ringhörnan gett råd om alternativ taktik? 


Läs mer →
Publicerat i: EM, Turneringar, SBF

Inga kubaner om göteborgarna får välja...

Publicerat den 08/11 -20

Den 17 april 1977 slog Göteborgsklubben BK 72, med Benny Ljungberg i ledningen, på stort. De inbjöd till boxningsfest med en tio man stark kubansk trupp med världsstjärnor som Angel Herrera och Sixto Soria i spetsen. Dessvärre lyste publiken med sin frånvaro så galan blev en riktig ekonomisk smäll för arrangörerna. Kanske var det biljettpriserna, 20-75 kronor, som avskräckte göteborgarna att ta sig till Scandinavium. Det fanns nog också en annan orsak till den klena publikuppslutningen. De var alldeles för svagt svenskt motstånd i ringen. Jouni Anttonen (BK Fighter), Zvonko Petrovic (BK 72), Arto Parri (GAK Enighet) och Marino Radman (Redbergslids BK) var inga namn att springa benen av sig för att skåda och övriga sju matcher fylldes ut av danskar och tyskar. Det blir en omöjlig ekvation. 

Det intressanta med galan är inte vad som utspelades i ringen utan de bevarade räkenskaperna. De visar ersättningarna för resor och traktamente i svenska kronor till de medverkande. 

Kuba: 50 000 
Tyskland (Hannover): 14 068
Danmark: 3 550 
Parri plus sekond: 1 100
Anttonen plus sekond: 600 
Radman plus sekond: 750 
Petrovic: 500 
Stig Rånge (domare): 300 
Åtta domare (Stockholm och Göteborg): 789 
Tidtagare (Göteborg): 50 
Läkare (Göteborg): 250 
Övriga funktionärer: 5 000

Summa: 76 957 (bortåt 350 000 idag)

Två dagar senare var den kubanska truppen i Borås. Svenskmatcherna i Göteborg respektive Borås. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info, Nostalgi

Dam-SM 2020 en veritabel katastrof

Publicerat den 01/11 -20

På årets SM deltog sju (7) damer. Ja, ni läste rätt. Sju. Det är det lägsta deltagarantalet sedan turneringen startade 1994. 

För att lägga grädde på moset så var två av deltagarna av den kaliber man benämner rena nybörjare. Ändå hamnade de i (direkt)final. Ingen kritik ska falla på de som kom till start. Däremot borde samtliga som på något sätt är ansvariga för damboxning att stå där med skammen i den mörka vrån - klubbtränare, distriktsansvariga, förbundstränare och förbundsansvariga. Ytterst är det Svenska Boxningsförbundets styrelse som bär huvudansvaret för att det kanat utför.

Nedgången för damboxningen kan inte skyllas på Covid, till skillnad från sjukdomen, har tillbakagången varit synlig i många år. Ingenting har gjorts. En gång tillhörde Sverige världseliten, nu har vi två kanske tre stycken som håller hygglig europeisk nivå. Det är vackert så, men det finns inga som fyller på underifrån. 

Såvitt jag förstått har det skett en för kvinnor ogynnsam sociologisk förändring i träningslokalerna. Därtill finns det fortfarande tränare som inte accepterar damboxning. Det finns också tränare som har en idiotisk syn på vad träning/boxning innebär. Det viktigate kriteriet för en bra tjejboxare var att hon kunde tåla smällar. Precis så sa en tränare, med tidigare förbundsuppdrag, från en av våra större klubbar, till mig. "Tåla smällar". Jag trodde faktiskt att adelsmärket på en skicklig utövare är att hon (eller han) undviker att ta emot smällar. Med sådana tränare är det inte konstigt att svensk damboxning sjunker i såväl antal som utövare och klass. Därutöver finns det en biologisk skillnad att ta hänsyn till. Kön är inte en social konstruktion som stollarna inom feminist- och HBTQ-sfären vill ha det till. Kön är en högst reell biologisk olikhet utmejsald av evolutionen och något som tränarna måste förstå. 

De tränare som inte brinner för uppdraget bör avföras...
Läs mer →
Publicerat i: SM, SBF

Boken om John Andersson

Publicerat den 26/10 -20

Till alla er som frågat kan jag meddela att manuskriptet har gått till formgivning. Så biografin är på väg. Håll ut...

Jag har blivit glatt överraskad över intresset för John Andersson, den gamle mästaren. En av Sveriges främsta. Han är värd att få er uppmärksamhet.

Mer information följer naturligtvis.

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Kultur

RINGSIDE uppmärksammades i Japan

Publicerat den 18/10 -20

Inom kort kommer min biografi om John Andersson att publiceras. Han var en av Sveriges främsta boxare.
Boken följer honom bokstavligen från vaggan till graven. Ett rikt men tragiskt liv. 
I väntan på den framställningen bjuder jag på en japansk läseövning. Den avser mitt verk om den professionella boxningen i Sverige som gavs ut 2004. Den fann faktiskt läsare i samtliga världsdelar. 
I Japan gavs RINGSIDE uppmärksamhet på en dryg helsida i deras motsvarighet till The Ring Magazine (maj 2005). Artikeln påbörjades på föregående sida i tidskriften. Ni får avnjuta den illustrerade sidan...

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Nostalgi, Proffsboxning

Klubbar man minns - men som inte finns (del XIV)

Publicerat den 02/10 -20

BK Pantern (Kristianstad), BK Rapid (Stockholm), BK Ratko (Stockholm), BK Troija (Hammerdal), BK Vargen (Karlstad), BK Vargarna (Örnsköldsvik), Bredahls BK (Orresta), Hambo BK (Bohus), Härnösands AIF, Polisens IF (Stockholm). 

Fortsättning följer...

//CF 


Läs mer →
Publicerat i: Klubbar, Nostalgi, Kultur

Grattis till Skoftebyns AIS

Publicerat den 26/09 -20

SAIS blev värd för den första galan efter Covidpausen.
Mika Moisio rapporterar att agendan trots allt blev diger. Sju diplommatcher, en uppvisning och fyra riktiga matcher gav en fin nypremiär. 
Sök på 2020-09-26 så finner ni matchresultaten. Glädjande att domarna var eniga i samtliga matcher. 
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Matcher

Ralf Jensen (1945-2020)

Publicerat den 26/09 -20

Den ene kämpen efter den andre lämnar ringen för gott.
Ralf Jensen, IF Sparta Köpenhamn, var en hårdslående dansk som boxades i lätt tungvikt och tungvikt. Som främsta meriter hade han två fina EM-brons och tre Nordiska titlar, därtill var han fyra gånger dansk mästare. Ralf var också ett säkert kort i danska landslaget. Han blev senare mindre lyckosam som proffsboxare. 
Ralf gick i ringen sexton gånger mot svenska opponenter. De flesta i form av landskamper. Endast mot BK Köpings Rolf Paulsson och Eskilstunas Ernst Mathisen slutade det i nederlag. 

Tack till Flemming i Odense för dödsbudet.
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, porträtt

Anita Lindblom (1937-2020)

Publicerat den 23/09 -20

Anita Lindbloms namn är för evigt sammanlänkat med Bosse Högbergs. Deras stormiga förhållande var löpsedelsgodis för kvälls- och veckotidningspress under 1960-talet. Att placera henne i skuggan av Bosse gör henne väldigt orätt. Hon var en mycket begåvad artist, en lysande entertainer och en av de få underhållare som ägde présence på scen. Anita vann en "uttagning av flicka till revy" på Folkan i Stockholm i mitten på 1950-talet. Resten är som det heter historia. Revyprimadonna, sångerska och även aktris. 
Efter de turbulenta åren med Bosse slocknade stjärnan allt mer. Hennes liv kantades av fler trassliga kärlesaffärer, skatteskulder, domstolbråk, konkurs, usla rådgivare och noll koll på ekonomin, häktning i sin frånvaro och exil i Paris. För att sluta som rätthaverist i en konflikt med en flyttfirma. En tvist som gjorde henne utblottad. 
Det går inte att skriva om historien, men jag kan inte låta bli att fundera över vad som kunde ha hänt med Anita och hennes karriär om hon inte sprungit i famnen på herr Högberg...
Länk till hennes artisteri här.

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Info

Ricard Olsen (1947-2020).

Publicerat den 19/09 -20

Ricard Olsen har gått ur tiden. Han var en dansk amatörboxare med ett sextiotal matcher bakom sig. Mer känd blev han som tränare. Olsen var med att lotsa fram en hel rad danska elitboxare. Det var namn som Mikkel Kessler, Mads Larsen, Rudy Markusson, Patrick och Micki Nielsen. Han tränade även sin son Frank Olsen som blev dansk mästare, senare proffs och bältesinnehavare för IBC.
Ricard Olsen mötte tre svenskar under sin aktiva tid. Han besegrade Mats Rahmberg, Lunds BS och Max Viebke, BK Primo. Däremot blev det förlust mot Eskilstunas tävlingsflitige Rolf Karlsson.
Ricards svenska matchlista här. 
Artikel om Olsen i danska BT här. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, porträtt

Boken RINGSIDE om den svenska proffsboxningens historia

Publicerat den 18/09 -20

Den såldes snabbt slut på sin tid. Publicerades 2004. Jag har under åren fått många förfrågningar om jag har haft något exemplar kvar till försäljning. 
Nu finns den ute på sajten TRADERA där ni kan buda på boken. 

Boken innehåller bl.a. referat från samtliga proffsmatcher i Sverige från 1800-talets slut till sista galan innan förbudet 1970. Innehållet är unikt eftersom ingen tidigare har forskat på området. Jag kunde påvisa att boxning och proffsboxning startade mycket tidigare i Sverige än vad som tidigare var känt. Den blev också utsedd till årets idrottsbok. 

Mycket nöje med läsningen...
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Proffsboxning

Rödvitt vs Blågult 3-5

Publicerat den 12/09 -20

Det blev svensk seger i den första landskampen på mycket länge. Det var det 88:e mötet nationerna emellan. Danmark har vunnit 48 gånger, Sverige 23 och 17 har blivit oavgjorda. Denna gång blev det 5-3  till Sverige. Mötet gick i Rosborgshallen i Vejle. 
Jag hade inte möjlighet att följa utsändningen, men enligt rapporter var det en ganska medioker affär. Ringrosten lyste igenom, men huvudsaken är att verksamheten åter har kommit igång. 
Danskt referat här. 
Matchresultat här. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Landskamper, SBF

Stora Grabbar (del VIII)

Publicerat den 10/09 -20

71. Jan Persson. BK Sparta. Mer känd som "Plutten-Persson" än något annat. Utmärkt amatör. Fyra svenska mästerskapsguld. Endast fyra förluster på 14 landskamper. Två gånger nordisk mästare. Blev proffs 1964, men borde gått över tidigare. Han hade förutsättningarna. 
72. Bo Högberg. Olika klubbar men Hisingens BK som SG. Tre gånger svensk mästare. Sju gånger i landslaget. Hade en stil som passade bättre i proffsringarna. En av Sveriges mest omskrivna boxare och då inte enbart för sina insatser i ringen. 
73. Märket uppges som försvunnet.
74. Rolf Risberg. Olika klubbar men BK Sparta som SG. Fyra gånger svensk mästare. Elva landskamper. En habil boxare som led av den så vanliga svenska sjukan - att ha svårt mot utländskt motstånd. 
75. Kenneth Israelsson. Olika klubbar men IFK Umeå som SG. Fem SM-Guld. Nordisk mästare. 18 landskamper och EM-deltagande. Norrlandsboxare är sällsynta gäster i Stora Grabbars klubb. En av de bättre pugsen i de lättare klasserna.
76. Leif Magnusson. Olika klubbar men Årsta BK som SG. Fyra gånger svensk mästare. Ett Nordiskt guld. 15 landskamper. EM-deltagande. Bra boxare som hade problem så fort en utländsk motståndare äntrade ringen. 
77. Rolf Paulsson. Olika klubbar men BK Köping som SG. Tre gånger svensk mästare. Åtta landskamper. En idag lite orättvist bortglömd tungviktare. 
78. Kennerth Wiberg. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Fyra SM-Guld. Nordisk mästare. Sex landskamper. EM-deltagare. Betraktades som en ny Ingemar Johansson efter en serie snabba knockoutvinter i början av karriären. Den bördan blev kanske för stor...
79. Lars Risberg. BK Örnen. Två svenska mästerskap. Elva landskamper med klar minusstistik. Inget av de större namnen bland SG. Storebror lystrade till namnet Lennart. 
80. Kjell Fredriksson. Olika klubbar men BK Köping som SG. Tre svenska mästerskap. Nordisk mästare. Endast tre förluster på 14...
Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar

Ett av många tragiska boxaröden

Publicerat den 01/09 -20

Tommy Skovgaard (1928-1996) var en bra dansk tungviktare. Trefaldig dansk mästare, landslagsman, EM-deltagagre och senare även proffs. 
Han mötte bl.a. den dåtida svenska tungviktseliten med namn som Gert Schyllert, Arne Holm, Ingemar Johansson och Bengt Modig. 
Hans krokiga och brokiga liv innehöll även en sejour i franska främlingslegionen. De sista 20 åren levde han på gatan. 

Länk till en fin artikel från Horsens Folkeblad om Skovgaard och hans liv. 
Svenskmatcherna här. 

Tack till Flemming i Odense för bidraget.


Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, porträtt

Serverbyte för RINGSIDE

Publicerat den 18/08 -20

Det blev till slut nödvändigt med ett serverbyte. Innehållet på RINGSIDE var alltför stort och besökarna allt för många för att den tidigare servern skulle orka med. Den nya skall enligt uppgift klara av 10 000 besökare samtidigt, så den skall förhoppningsvis räcka till...

Dock, vid serverbyte brukar en del illustrationer/foton "försvinna", likaså brukar det uppstå några brutna länkar. Meddela mig om du upptäcker något dylikt fallisemang. 

Fortsatt varmt välkomna till en ny säsong med RINGSIDE.

//CF

 


Läs mer →
Publicerat i: Info

Danmark vs Sverige 12 september 2020

Publicerat den 11/08 -20

I Danmark vet man något som vi inte vet, men kom-i-håg att ni läste om det här på RINGSIDE först av alla.
Nämligen att det stundar till landskap mellan rödvitt och blågult. Nationskampen skall utkämpas i Vejle den 12 september. 
Tio matcher, varav tre för damer, skall avverkas. Se länk till tidningen för matcherna. 

Det kan bli en god start på en säsong som äntligen tar sin början.
Jag tackar Flemming i Odense för tidningstipset.

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Landskamper, SBF