SM 1949

SM gick för andra gången utanför Kungliga Hufvudstaden och handpåläggningarna utfördes i Göteborg, närmare bestämt i Lorensbergs Cirkus. Förra gången det begav sig utanför Storstan var 1934, även då stod värdskapet i Göteborg. 1949 års tävlingar var ett litet jubileum - 30:e SM-upplagan sedan start. Mästerskapet saknade inte dramatik. Det korades nya guldmän i hela sju viktklasser. Den ende som lyckades försvara sin värdighet var "det ungdomliga blåsvädret" Ingmar Burjström i flugvikt. Gammal i prislistan var också Bertil "Benet" Ahlin, men det var i en ny viktklass. Tre av titlarna gick till Stockholm (Örnen två och Djurgården en), resten spreds från Lund i söder till Malmberget i norr. Akilles från Norrköping blev bästa klubb. Mästarna är förevigade i Rekord-Magasinet. Notera den härliga koloreringen...

Ett nytt namn placerades sig i rampljuset med ett guld i mellanvikt. Det var Värnamograbben Stig Sjölin som några månader senare skulle gå en jämn kamp mot den ungerske legendaren László Papp om Europatiteln. När Papp utropades som segrare utbröt EM:s värsta publikprotest. Däremot gjorde silvermedaljören från OS 1948 en skral insats under SM. Gunnar Nilsson åkte trots hemmaplan.

En märklig incident inträffade under den ena semifinalmatchen i bantamvikt. Åke Månsson (Hälsingborgs BS) och Torsten Persson (Halmstads BS) hade inte hunnit avverka två minuters boxning innan de skallade ihop så illa att matchen bröts. Månsson förklarades som vinnare då han ledde något på poäng, men var så illa åtgången att han fick lämna w.o. i finalen. SM-resultaten återfinns här och segrarna såg så här prydliga ut.



Christer Franzén