Sökresultat för: Sk
Boxare
- Roger Sundberg 1974–1975
- Roger Tingström 1986
- Röhmer 1929
- Rohwer 1951
- Roland Alf Johansson 1961–1962
- Roland Björneskog 1948
- Roland Blomstrand 1959–1962
- Roland Boström (hsk) 1947
- Roland Burai 2024
- Roland Christiansson 1946
- Roland Ekdahl 1945
- Roland Geir 1976
- Roland Gier 1975–1978
- Roland Holonies 1979
- Roland Holzmann 1981
- Roland Jewert 1944–1949
- Roland Johansson 1949–1958
- Roland Johansson (ebk) 1949–1951
- Roland Johansson (w) 1949
- Roland Kemp 1982–1984
- Roland Kristiansson 1943–1944
- Roland Larsson (l) 1949
- Roland Liljeblad 1938
- Roland Malm 1953
- Roland Mühlenradt 1966–1967
- Roland Näslund 1947
- Roland Ohlsson 1931–1936
- Roland Olsson 1943–1944
- Roland Pavasson 1949
- Roland Randhem 1966
- Roland Skeppstedt 1961
- Roland Skeppström 1926–1932
- Roland Weissbrodt 1945–1957
- Roland Weistedt 1951
- Roland Wikman 1960–1962
- Rolf Alsing 1953–1959
- Rolf Arne Nilsson 1972–1975
- Rolf Aronsson 1947–1959
- Rolf Backman 1966–1970
- Rolf Begier 1955
- Rolf Bergvall 1945
- Rolf Boman 1972
- Rolf Borski 1972
- Rolf Brodd 1958–1960
- Rolf Caroli 1957
- Rolf Damin 1963–1964
- Rolf Gehle 1974
- Rolf Genelaus 1954
- Rolf Gula 1966
- Rolf Hedman 1926–1928
Nyheter
Gert Mielke (1943-2022)
Publicerat den 12/10 -24Påfallande många av våra boxare har avlidit under de senaste fem-sex åren. Tyvärr finns det inte plats att presentera dem alla.
Gert Mielke var född i Tyskland men inledde sin boxningskarriär i svenska Eskilstuna.
Man kan säga att han slog igenom på juniormästerskapen 1964 där han nådde finalen.
JSM-silvret gav honom en plats i juniorlandslaget i en kamp mot Finland.
1966 blev Mielke mellansvensk mästare som följdes av ett SM-brons samma år.
Landslagsdebut med seger över en norrman tillhörde också glädjeämnena denna årgång.
Ett SM-silver 1967 följdes av ett guld påföljande år. Då uttogs Mielke också till Presslaget.
Boxarna i Presslaget utvaldes av sportjournalister inför mötet med svenska landslaget.
Mielke mötte hela den svenska eliten. Där återfanns namn som "Släggan" Rosén (Kalmar BK), Christer Cornbäck (Redbergslids BK), Kjell Lindblad, (BK Primo), Thomas Svensson (Oxelösunds BK), Lars Risberg (BK Örnen), Willy Holmberg (BK Akilles), Åke Andrsson (BK Sparta) och Branko Mikek (Narva BK).
Länk till matchlistan här.
//CF
Nedan dödsannonsen:
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
VM för juniorer 2024 - svensk boxning avstår av idiotiska politiska skäl
Publicerat den 08/10 -24Mästerskapen hålls i Montenegro under 22 oktober - 3 november.
Antalet anmälningar till JVM är imponerande, minst sagt.
660 boxare från 88 nationer kommer till Budva för att kämpa om medaljerna.
Deltagarantalet är en ökning från föregående år.
Svensk medverkan?
Någon?
Absolut inte!
Tävlingarna organiseras av världsförbundet IBA och där vill inte SBF vara med.
Är det inte hög tid att kasta ut nuvarande styrelse, som satt grumlig politik före idrottsligt deltagande?!
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, IBA
Dömd för våldtäkt - tävlar i Gripen Cup
Publicerat den 28/09 -24Våldtäkt, hot mot tjänsteman, våldsamt motstånd mot polis, narkotikabrott och trafikbrott.
Där har ni ett fint CV för en boxare som gjorde comback på Gripen Cup den 27 september efter flera års uppehåll.
Klubben är hemmahörig på en liten ort så det är brott som klubben inte kan var okunnig om, ändå tillåts han tävla för dem.
Vad säger klubbens ledare/tränare de kvinnor som eventuellt tränar hos dem?
Att våldtäkt är OK?
Klubben släpper fram en kvinnoskändare trots allt fagert tal om värdegrunder.
De betyder inget, de är bara en pappersprodukt.
Hur ställer sig SBF?
Hög tid för ett uttalande från dess kvinnliga ordförande.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Kriminalitet
Robert Dünkelmann (1937-2024)
Publicerat den 26/09 -24Robert Dünkelmann var vad som på 1950-och 1960-talen kallades för en "tuffing" i ringen. Han premierade kraft och forcering framför skolboxning. Detta gjorde honom populär runt om i Sverige.
Han föddes i Köln i dåvarande Tyskland och cyklade runt i efterkrigstidens Europa innan han hamnade i Sverige. Här blev han till yrket plattsättare.
Bland storstadens alla klubbar valde Robert Djurgårdens IF.
Bland hans offer märks elitboxare som Bo Högberg Hisingens BK, strax före SM 1959, flerfaldige östtyske mästaren Werner Busse, likaså den flerfaldige danske mästaren Niels Priis, Rolf Pettersson (Träff) från IF Linnéa, Eje Sjöberg Eskilstuna BK, Gunnar Johansson AIF och Bjarne Ahlqvist Redbergslids BK. Roberts kraftfulla boxning gav utdelning.
Lite besvärligare blev det mot Stig Waltersson BK Akilles, Tivador Balogh Redbergslids BK och ett par amerikanska boxare från US Army i Västtyskland. I hans sista match blev Robert hårt knockad. Kanske kan detta sökas i att han vid tidpunkten var nygift! Hustrun kom liksom Robert från Tyskland.
Matcherna i Kalmar finns detaljerat beskrivna i boken om Kalmar Boxningsklubbs historia. Förlusten på delat domslut mot Balogh godkändes inte av publiken. Protesterna var många och omfattande.
För dansken Niels Priis blev det ett olyckligt jubileum. Hans match nummer 100 slutade med knockoutförlust i första ronden.
Stort tack till dottern Petra som förmedlade budet om Roberts frånfälle.
//CF
PS Omslaget till boken om Kalmar Boxningsklubb 1929-2010 har på något sätt blivit fel på nätet, men innehållet är det ursprungliga.
Foto från familjealbum.
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
IBA vs WB
Publicerat den 23/09 -24Det här är nyttig läsning för alla som är engagerade inom svensk boxning.
SBF valde att bryta med den internationella världsorganisationen IBA.
Under mycket stoj lanserades en "internationell" konkurrent till IBA i form av World Boxning (WB).
WB är i praktiken en papperstiger, med få medlemmar och inga personella eller ekonomiska resurser.
IBA har 192 medlemmar jämfört med 14 för WB.
SBF hoppade verkligen i galen tunna.
Deras agerande straffar de egna boxarna som nu har allt mer begränsade möjligheter till matcher.
Vidare information här.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: IBA
Per Björk - Göteborgs Atletklubb och Redbergslids BK
Publicerat den 18/09 -24I början av sommaren kom det ett trevligt mejl från Erika vars morfar var den kände göteborgspugilisten Per Björk.
Han var aktiv under 1920- och 1930-talen och tävlade först för Göteborgs Atletklubb och därefter för Redbergslids BK.
Det visade sig att familjen ägde en utomordentligt fin samling fotografier från den dåtida göteborgsboxningen.
Foton som till och från kommer förgylla RINGSIDE framöver. Härlig nostalgi som jag tackar för...
Erika berättar att Per var en fin morfar, en rolig spjuver som lärde henne spela kort och boxning. Att han gav henne många fina minnen.
Per gick även tre proffsmatcher och erhöll för detta en summa av 454 kr, vilket år 2015 motsvarade 13.991 kr och 91 öre.
Det var en god ersättning för en boxare i de lättaste viktklasserna. En industriarbetare tjänade i snitt 5 kr 38 öre per dag år 1935.
Fotona nedan är inför och efter en stadsmatch mellan Göteborg och Oslo. Stadskamper var myckt populära, där exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö brukade mötas inför fullsatta hus.
Den 8 februari 1930 drog Oslo det längsta strået och Göteborg fick se sig besegrat med 5-3. Matchresultaten här.
Göteborgslaget, som bara bestod av boxare från Redbergslids BK, hade följande uppsättning:
Lagfotografiet från vänster till höger. Tungvikt Karl Sundström (segrade), Lätt tungvikt Carl Olsson, Mellanvikt Lorentz Olsson (segrade), Weltervikt David Johansson, Lättvikt Sven Asplund, Bantamvikt Per Björk (segrade) och Flugvikt Karl Adelsson.
Det andra fotot visar hur Per Björk hyllas för sin seger vid norsk-svenska gränsen. Notera att tågresan gick i klass 3. Inga bekvämligheter för gårdagens pugs. Observera också cigaretten. De flesta idrottare var rökare. Enligt reklamen var det nyttigt, även om några hade börjat tvivla på det budskapet.
Stort tack till Erika.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Foton, Nostalgi
Lennart Carlsson (1956-2022)
Publicerat den 28/08 -24En barndomskamrat till Lennart Carlsson kom med uppgiften att han var avliden.
Lennart var något så ovanligt som en bra svensk boxare i de lättaste klasserna. De är sällsynta.
Han kallades bl.a. för "47-an" efter sin vikt.
Lennart tävlade för IFK Linköping.
Under en nästan tioårig karriär hann han med en imponerande rad titlar; nybörjarmästare 1973, erövra ett junior-silver 1973, bli nordisk juniormästare 1975, svensk juniormästare 1975, ett SM-silver 1977, två SM-guld 1978-1979 och därtill ett nordiskt silver 1978. Sju landskampsuppdrag ingår också bland meriterna.
Till SM 1979 kom han skadad och otränad, ändå gick det vägen. En skivstång över bröstet föranledde en spricka på revbenen.
Lennart besegrade hela den svenska eliten - namn som Mats Frank, Per Nilsson, Terry Laitala, Kermit Fredriksson och Bo Nilsson.
Den thailändske OS-trean Poontarat blev naturligtvis för svår vid deras möte i Stockholm 1977. Thailändaren blev f.ö. WBC-mästare som proffs.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
Ingvar Håkansson (1945-2024)
Publicerat den 24/08 -24Ingvar "King" Håkansson var en välkänd boxare framför allt i skåneregionen. Han tävlade för Häljarps AIS (Landskrona).
1963 blev han Nybörjarmästare.
Nedanstående är en förkortad artikel som tidigare varit införd i Folk och Bygd (Landskrona). Den är författad av boxningsentusiasten Bengt Nilsson som också ingår i tidskriftens redaktion. Jag tackar Bengt för den fina artikeln om hur det kunde gå till på lokal nivå. Vi behöver fler av denna typ av minnesanteckningar från den svenska boxningens historia.
---
PUTTA UT HAN!
Inspirerade av Ingemar Johanssons framgångar träffades ett gäng grabbar midsommardagen 1962 på byns utedansbana för att träna boxning. Den och byns kiosk var belägen där vi idag återfinner Tallskolan. Det lilla sömniga samhället stod inför en enorm utbyggnad. Under decenniets tre första är byggdes 350 villor. Både tallskog och sparrisfält förvandlades i rask takt till villatomter.
Vid en träning kom Gunnar Nilsson i ett ärende till kiosken och fick se pågarna puckla på varandra med gängets enda par boxhandskar. Hade man vänsterhandsken i första ronden fick man ha högran i andra. Gunnar, själv gammal boxare, tyckte att verksamheten borde styras upp. Han kallade intresserade till ett möte och på fiket i byn bildades Häljarps AIS den 12 juli 1962. Boxning och fotboll var det tänkt att den nya föreningen skulle syssla med. […] I stället blev det full satsning på boxning och i Kalle Erikssons källare dammade ett tjugotal grabbar på varandra, för att efter träningen gå hem till Gunnar Nilssons villa där fru Ethel bjöd på kaffe och smörgåsar. Redan den i november efter fyra månaders träning släpptes de första häljarparna upp i Skånska Juniormästerskapet, med milt sagt blandade framgångar.
Matti Toivonen knockade en trelleborgare i första ronden för att i nästa match själv bli utslagen efter 8 sekunder! Jan Asp fick också syna ringgolvet. Han hade för övrigt...
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
Svenskanknytning till finalarenan
Publicerat den 09/08 -24När de olympiska boxningarna nådde sin slutfas bytte man bankpalats från Arena Paris Nord till Stade Roland Garros.
Stade Roland Garros invigdes 1928 som tennisarena och är främst känd som sådan. Den erhöll sitt namn av en fransk flygpionjär som sköts ner under första värdskriget.
Arenan ligger i ett av de mest välbärgade delarna av Paris. Där finner du mer än nittio ambassader.
Det finns en boxningshistorisk koppling mellan Sverige och arenan.
För nästan på dagen nittio år sedan, närmare bestämt onsdagen den 26 juli 1934 äntrade John Andersson (JA) ringen i Stade Roland Garros. I motsatt ringhörna stod den gode italienaren Merlo Preciso. Programmet drog 8,000 åskådare. Några dagar innan matchen hade italienaren godkänts som utmanare till fransmannen Marcel Thiel om Europatiteln.
Precisco var nere i första och JA kontrollerade matchen. Hans poängseger var klar men inte överlägsen. Efter kampen besökte JA idrottstidningen l'Autos redaktion. Han var glad över vinsten men beviken på IBU. De kunde väl väntat till efter matchen att utse utmanaren till EM-kronan.
Läs mer om John Andersson öden i och utom ringen. Det tillhör boxningshistorisk allmänbildning att känna till honom. Sverige har inte haft så många internationella titelinnehavare eller utmanare...
Yrkesboxaren John Andersson.
Svensk mästare. Landslagsman. Europamästare.
Skeppsgosse. Krigsseglare. Hederslegionär.
Stockholm 2021.
ISBN 978-91-88851-73-4
Boken kan enklast köpas via förlaget GML https://www.gml.se/bocker/yrkesboxaren-john-andersson
Du kan även beställa genom din lokala bokhandel eller via Bokus, Akademibokhandeln, Adlibris och liknande.
//CF
Läs mer →
Publicerat i: Böcker, Matcher, OS, Nostalgi, Stora Grabbar
Det finns bara två kön
Publicerat den 05/08 -24Kön är en biologisk funktion som har sitt ursprung och utveckling under evolutionen. Dessvärre är vetenskap ingenting de bryr sig om i de kretsar som förespråkar tokigheter som att det inte finns någon olikhet mellan könen eller att det finns 104 kön eller att homosexualitet är lika vanligt som den heterosexuella varianten.
Den i riksdagen nyligen klubbade lagen att kön sitter i huvudet innebär tokigheter som – ”tycker jag att jag är en två meter hög lesbisk albansk dvärg” – så är jag det. Ursprunget till denna galenskap kommer från politiskt korrekta strömningar inom hbtq- och wok-rörelser i USA. De har fått starkt stöd på universiteten och därmed fått spridning för sina åsikter inom stat och näringsliv. Inte bara i USA utan också i Västeuropa.
Över varenda offentlig byggnad vajar en pridefana. Varför det? Varför är bögar/flator/transor mer värda än vi övriga medborgare?
Se bara på det storkäftiga RFSL. De har gått från att försiktigt föra fram de homosexuellas rättigheter till att bli ett välmående affärsdrivande företag. Varenda skola och företag tvingas bli licensierade av RFSL för dyra pengar. För vadå? Att vi skall vara snälla mot regnbågens alla kulörer. Och att pojkar skall feminiseras. Killar får inte längre vara maskulina.
Själva är RFSL inte speciellt snälla mot dem som inte delar deras åsikter. De som en gång var förföljda har numera förvandlats till fullfjädrade mobbare. Bögrörelsen tycks inte ha lärt något av sin historia.
Det som nu sker under OS med boxande män i damklasserna skall betraktas utifrån detta perspektiv - plus ytterligare ett. Internationella Olympiska kommittén (IOK) som administrerar boxningen har gjort allt,... Det gick som det brukar när blå-gula boxare är ute på mästerskap. På sin höjd en vinst, sedan respass hem. Ibrahim Nebil illustrerade svensk boxnings dilemma. Vilja men inte kunna. Han kämpade väl, t.o.m. bättre än väntat, men räckte inte till. Anna Laurell-Nash är en katastrof som kommentator. Hon pladdrar mer än analyserar och hon ser sig främst som en PR-gumma för SBF. Hon hade Agnes Alexiusson som segrare och hennes superlativer över Nebil skymde händelserna i ringen. Det är inte en reporters uppdrag att vara partisk. Vederbörande skall vara iskallt kylig i sina kommentater, inte en påhejare. Att blåsa upp boxarna till något de inte är, är bara att göra dem en otjänst. När hon tilldelar Nebil en plats i "absoluta världstoppen" - vem vill hon bedra? Sig själv? Sina boxarkompisar? Förbundet anställde en engelsman som skulle frälsa svensk boxning. Av det blev platt intet. Han var mest intresserad av att komma till Paris, inte att utveckla den skrala svenska boxningskulturen. Enligt ryktet har han fått sparken... //CF Såväl Agnes Alexiusson som Nebil Ibrahim hade ofantlig tur i lottningen. Nebil mötte en motståndare som inte borde fått delta. Palestiniern var där enbart på politiska grunder. Religion är en privatsak och religösa manifestationer borde förbjudas i ringen och på andra idrottstävligar. //CF Agnes Alexiusson möter en tjej från Ecuador vars främsta merit är en bronsblecka från Panamerikanska spelen 2023. Ännu enklare blir det för Nebil Ibrahim. Han går mot en kille från Palestina som överhuvudtaget inte har kvalificerat sig till OS. Ryssland är bojkottad av samma politiska skäl. Krig har aldrig hindrat nationer från att medverka tidigare. En av poängerna med de olympiska lekarna är, eller var, att världens ungdom skall mötas och förbrödras. //CF I morgon onsdag 24 juli börjar de olympiska lekarna i Paris. Det är hela 36 år sedan en blågul boxare erövrade en OS-medalj. Det säger en hel del om boxningens försämrade standard för svenskt vidkommande. Organisationen, tränarna, utövarna... Svensk OS-boxning lever på minnet från fornstora dagar. Det krävs nästan en arkeolog för att gräva fram de ädla valörrna. Det har blivit sammanlagt elva medaljer sedan svensk boxnings debut i Paris 1924. 1928 Amsterdam. Silver till Nisse Ramm (Djurgårdens IF) i tungvikt. Brons Gunnar Berggren (Hammarby IF) i lättvikt. Däremellan och därefter har det varit mörker. De flesta svenska boxare har klart underpresterat då det gällt i olympiska sammanhang. För många har det varit rena magplasket. Samtliga OS-resultat finner ni under Mästerskap/Landskamper/OS på listen ovan. //CF Den som bara tar del av svensk "rapportering" om Ryssland blir ordentligt vilseledd. Boxningen lever i önsklig välmåga i Ryssland. Det tävlas som aldrig förr. På första plats kom Ryssland. De hade 26 deltagare på plats och de erövrade hela 22 medaljer (16-3-3). Sammanlagt deltog 28 nationer och 370 aktiva, men naturligtvis inte bojkottokiga Sverige, övriga Norden och Nederländerna. //CF Ni minns väl kenyanen som kom som ett yrväder en afton i oktober, för att tavestera August Strindberg. Kanske finns det ytterligare någon match för Lumumba i mörka Värmland. Han tävlade vid tidpunkten för BK Killingen i Kil. //CF Den för svensk publik kände norske boxaren Steffen Tangstad har avlidit. Boxare brukar uppnå hög ålder men han blev bara 65 år. Tangstad övergick till de professionellas led under 1980 och blev två gånger Europamästare som proffs. Han var också populär TV-kommentator för TV1000. Dessvärre drabbades han av en nervsjukdom som ledde till amputation av ett ben. //CF PS. Roger Blomkvist påpekar att Steffen Tangstad hade en son, Otto, som blev norsk mästare 2007. Den tidigare danske mästaren och landslagsmannen Pauli Rosenbeck har avlidit. Pauli mötte besegrade flera svenska mästare och landslagsmän. //CF PS Varmt tack till Carl F som förmedlade budet. Möt Sveriges hårdaste fighter någonsin - John Andersson. Läs om mannen som förorsakade TV-chock Christer Franzén Efter ett antal kufiska kval blev Sverige representerat på sommarens Olympiska lekar. I boxning har Sverige varit med på samtliga turneringar utom tre, 1920 i Antwerpen, 1964 i Tokyo och 2000 i Sydney. Det är nu länge sedan Sverige nådde några framgångar. Seoul 1988 var senaste gången. Där blev det ett silver och ett brons. //CF
Läs mer →
Publicerat i: OS, Imane Khelif
OS-resan slut
Publicerat den 31/07 -24
Svensk boxning befinner sig på en låg standard och har gjort det länge utan att någon har reagerat eller agerat.
Tvärtom så har det funnits något självgott hos svenska boxningssamhället. Bara för ett par år sedan kunde man läsa dumheter som "vi ligger nära toppen nu" och "vi tillhör de främsta" på förbundets hemsida.
Han var hela tiden tvåa i allt han företog sig. Uzbeken behövde inte förta sig. Efter matchen låg han på golvet och tackade den högste för nederlaget. Osmakligt. Hur i h-e kan förbund och olympiska kommitten godkänna detta?
Han kostade grova pengar. Till ingen nytta.
Läs mer →
Publicerat i: OS
OS: Agnes en katastrof. Nebil - usel motståndare
Publicerat den 28/07 -24
De ställdes mot två oskolade nybörjare.
Agnes kunde inte förvalta chansen. Hon boxades uselt och passivt och belönades därefter.
För några år sedan var hon ett stort löfte, men stagnerade snabbt.
Agnes har de facto aldrig vunnit något större mästerskap och hon tvingades genomgå flera kval innan hon kom till Paris.
Hennes rykte har varit mer omfattande än hennes prestationer i ringen.
Hon bör sluta eftersom många matcher och ännu fler hårda sparringsessioner börjar sätta sina spår.
Som förväntat kunde killen inte boxas. Han slogs hellre än ägnade sig åt the noble art så det blev en ensidig affär.
Nebil kunde hålla lekstuga.
Bägge de manliga deltagarna kravlade omkring på golvet för att tacka en av de cirka 7,000 gudar som brukar åkallas bland de som tror på andeväsen.
Den ene för förlusten, den andre för segern!
Vedervärdigt.
Läs mer →
Publicerat i: OS
Ultralätt "motstånd" för OS-boxarna
Publicerat den 26/07 -24
Hon deltog på OS i Tokyo och åkte ut på direkten.
Han är speciellt inbjuden av politiska skäl.
Hur många gånger har inte USA varit ute i krigiska ärenden världen över utan att någon yrkat på bojkott.
Rysshetsen, inte minst i Sverige, är att likna med rena rama rasismen och hets mot folkgrupp.
Hela idrottsrörelsen stinker.
Läs mer →
Publicerat i: OS
36 år sedan OS-medalj...
Publicerat den 23/07 -24
Först ut är fotboll och rugby.
Boxarna får vänta i ringhörnan fram till den 27 juli.
Guld - 0
Silver - 5
Brons - 6
1932 Los Angeles. Silver Thure Ahlqvist (BK Ymer) i lättvikt. Brons Allan Carlsson senare Ekbäck (Örebro AK) i fjädervikt.
1936 Berlin. Brons Erik Ågren (Narva BK) i lättvikt.
1948 London. Silver Gunnar Nilsson (Redbergslids BK) i tungvikt.
1952 Helsingfors. Silver Ingemar Johansson (Redbergslids BK) i tungvikt. Brons Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt.
1972 München. Brons Hans Thomsén (Hisingens BK) i tungvikt.
1988 Söul. Silver George Cramne senare Scott (IF Linnéa) i lättvikt. Brons Lars Myhrberg tidigare Lundgren (Djurgårdens IF) i weltervikt.
Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, Nostalgi
Ryssland bäst igen
Publicerat den 09/07 -24
Den består mest av okritisk och hejdlös krigsaktivistisk propaganda.
Enligt våra media råder det kaos och ekonomisk bankrutt i Ryssland och hur många gånger har inte Putin dödförklarats?
Nyligen avslutades EM för ungdomar i Sarajevo.
Gissa vem som blev bästa nation?
Därefter var det ett långt hopp ner till andraplatsen. Armenien med 17 boxare och tio medaljer (3-6-1).
Trea blev Irland 25 pugs och sju medaljer (2-0-5).
Fyra England 17 deltagare och sju medaljer (1-3-3).
Piratorganisationen WB har motvind, milt uttryckt.
Läs mer →
Publicerat i: EM, EUBC, IBA
Patrick Lumumba
Publicerat den 01/07 -24
Den som gräver finner ... och det gjorde Roger Blomkvist ... ytterligare en match för Patrick Lumumba i Sverige.
Hans svenska matchfacit är nu 52 (50-2). Den "nya" matchen gick den 25 november 1983 i Karlstad.
Lumumba besegrade Constantin Varan på TKO i tredje. Några månader senare rönte rumänen samma öde mot Håkan Brock (Malmö BS) i Östersund.
Det var ett försök att undkomma storstadens alla frestelser... läs med betoningen på försök.
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Nostalgi
Steffen Tangstad (1959-2024)
Publicerat den 28/06 -24
Tävlade för Osloklubben IF Tönsbergkameratene och blev norsk amtörmästare åren 1975-1980.
Han gick bara 70 matcher och hela åtta av dem mot svenska boxare.
Tangstad besegrades av Roger Andersson i en nordisk juniorfinal. Likaså blev Anders Eklund honom övermäktig inte bara som proffs.
I övrigt var det idel vinster över det blå-gula tungviktsgardet. Till offren hörde Bengt Cederqvist, Lars-Göran Olovsson, Åke Johansson och Conny Åkesson.
Hans sista proffsframträdande var en IBF-titelmatch mot Michael Spinks 1986. Det var något av en missmatch och i början av fjärde ronden tackade norrmannen för sig.
Tack för den informationen. Boxande bröder är ganska vanligt, fader son mindre så.
Otto mötte troligen bara en svensk Robin Antonsson från Näsum BK. Året var 2005. Någon som kan komplettera?
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
Pauli Rosenbeck (1941-2024)
Publicerat den 23/06 -24
Han tävlade för IK Sparta i Aalborg och Christianshavns Idraetsklub (CIK) i Köpenhamn.
På meritlistan står Jyllands-, Köpenhamns- och Dansk mästare. Därtill uttogs Pauli till fyra landskamper, varav två vinster över svenskar.
Efter den aktiva tiden blev Pauli kassör i det danska boxningsförbundet (DABU).
Under perioden 1982-1986 var han även ordförande för förbundet.
Han var tvillingbror med Bjarne Rosenbeck.
Bland dem Leon Wolff, Teofil Pollex, Anders Gavelin, Lars Risberg, Kjell Lindblad och Rolf Pettersson (Träff).
Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall
Ta del av ett spännande livsöde
Publicerat den 17/06 -24
Läs om mannen som räddade en kamrat i skeppsgossekåren från drunkningsdöden
Läs om mannen som blev torpederad två gånger under kriget
Läs om mannen som blev fransk hederslegionär
Läs om mannen som blev svensk mästare, landslagsboxare och EM-bronsmedaljör som amatör
Läs om mannen som blev Sveriges förste Europamästare i professionell boxning
Läs om mannen som var den förste svensk som kämpade om en VM-titel
Läs om mannen som boxades under revolverhot
Möt John Andersson
Yrkesboxaren John Andersson.
Svensk mästare. Landslagsman. Europamästare.
Skeppsgosse. Krigsseglare. Hederslegionär.
Stockholm 2021.
ISBN 978-91-88851-73-4
Boken kan enklast köpas via förlaget GML https://www.gml.se/bocker/yrkesboxaren-john-andersson
Du kan även beställa genom din lokala bokhandel eller via Bokus, Akademibokhandeln, Adlibris och liknande.
Läs mer →
Publicerat i: Böcker
OS i Paris
Publicerat den 08/06 -24
Nebil Ibrahim och Agnes Alexiusson lyckades ta sig till Paris.
I de flesta fall har de blå-gula boxarna underpresterat och gjort det rejält.
Oftast har de åkt ut på direkten eller som bäst överlevt första omgången.
För ovanlighetens skull gjorde nästan samtliga uttagna goda insatser.
Läs mer →
Publicerat i: OS