Det var bättre förr...

Publicerat den 04/09 -12

När jag myntade uttrycket ”proffsboxning light” inför återkomsten 2007 möttes jag genast av mothugg från de som administrerade hanteringen. Därifrån trumpetades det att den riktiga varan nu var återinförd i Sverige. Vad fick vi? Idag, fem år senare, sitter vi med facit i hand. Svensk proffsboxning är light i ordets enkla betydelse med sitt kufiska regelverk, tjocka handskar och korta matcher/rondantal. Och, naturligtvis, som en direkt följd av lightversionen, dessa i dubbel bemärkelse billiga östimporter. Säkra förlorare för en handfull euros. Bäste besökare! Återvänd istället till en epok då proffsboxning var proffsboxning och ingenting annat och amatörboxningen var något helt annat än det överbeskyddande armfäktande som numera etiketteras olympisk boxning. Läs om Stig Waltersson. Han var aktiv som amatör då det fanns stjärnor som Stig Sjölin och Lennart Risberg. Som proffs var han samtida med Bosse Högberg och Bosse Pettersson. Stig hade 5-0 på Högberg, 4-2 på Pettersson och plusstatistik mot alla andra i den svenska eliten. Behövs det sägas mer för att ni ska lockas av boken om Stigga eller Walter som han också kallades. Beställ via förlaget.


Läs mer →
Publicerat i: Info, Böcker, porträtt, Proffsboxning

Kalkonvarning

Publicerat den 29/08 -12 Det går rykten att Bosse Högbergs liv skall gestaltas på film med Ola Rapace i huvudrollen. Redan här är det upplagt för ett gediget fiasko. Rapace, som inte ens kan spela snut i en banal Wallanderdeckare, hur ska han kunna leva upp till den dynamiske Högberg. Rapace är ungefär lika karismatisk som ett par långkalsonger. Underlaget? Har manusförfattren Peter Birro gjort egna undersökningar över Högbergs vidlyftiga leverne. Kommer vi att få veta något mer om de ljusskygga affärerna? Eller baseras manuset på Högbergs egna skrönor i boken Kontringen (1979). Journalisten som skrev boken svalde okritiskt allt vad Högberg sa, så Bosse måste ha haft en rolig stund varje gång de sågs. Bara för att ta ett exempel. Inte med ett ord nämner Högberg att han fick spö fem gånger av fem möjliga av Stig Waltersson. Det passar naturligtvis inte in i machomyten. Hur ska boxningsscenerna exekveras? Vilken plåga det måste bli att få se Rapace stolpa omkring som Högberg i ringen. Rapace vs Mazzinghi. WOW!!! Det måste bli värre än Carl-Gustav Lindstedts Svenske Floyd. Förhoppningsvis är allt bara ett simpelt PR-trick för att hålla grytan kokande för de inblandade. I nöjesindustrin är det lätt att bli bortglömd, så det gäller att till varje pris bli omtalad. Bosse Högberg, med alla sina fel och brister, förtjänar ett bättre eftermäle än att bli ihågkommen via en kalkonrulle. Det luktar Åsa-Nisse lång väg om projektet. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: Info, DDD

Mysigt i OS-byn

Publicerat den 21/08 -12 Det delades ut 150 000 kondomer till deltagarna i London OS. Inte undra på att somliga såg tämligen okoncentrerade ut. Och hur var det nu friidrottstjejen sa i radiointervjun - hon var inte därför att tävla utan för att ha kul. Artikeln från Daily Mail. Kul av Sverige blir omnämnt någonstans... Här blir det ännu roligare. Notis från Aftonbladet.
Läs mer →
Publicerat i: OS

OS - Ringa avkastning per krona

Publicerat den 17/08 -12 79 nationer erövrade någon variant av medalj i årets OS. Sverige kom på plats 37 i medaljligan. Vi är i paritet med storheter som Colombia, Georgien, Mexiko och Irland. Framför oss återfinns länder som Litauen, Turkiet, Azerbajdzjan, Danmark, Vitryssland, Kroatien, Nord-Korea och ett trettiotal ytterligare. Det satsas ofantliga belopp på idrott i vår samhälle, men någonstans måste de vara felallokerade eftersom utbytet blir så magert. Många av våra idrottare verkar dessutom vara oerhört bortskämda och bekväma av sig, som exempelvis damlandslaget i fotboll. En friidrottstjejs uttalande efter sin usla insats är på något sätt signifikativ för inställningen hos många aktiva. Hon var inte i London för att tävla, utan för att ha kul (sic!). Det är naturligtvis trevligt för henne att leva loppan i OS-byn, men hon har glömt vem som göder henne. Det är hög tid för SOK och RF att tänka i nya banor. Christer Franzén
Läs mer →
Publicerat i: OS

OS 2012 - Balansräkning

Publicerat den 14/08 -12 OS är över för den här gången. Totalt sett underpresterade den lilla svenska truppen, men det fanns en ljusglimt i bedrövelsen. Salomo N'tuve - klart underkänd. Anna Laurell - underkänd. Anthony Yigit - klart godkänd. Om N'tuve är inte mycket att säga. Han hör inte hemma på den här nivån. Hans motståndare försvann följaktligen redan i påföljande omgång. Anna Laurell hade turen att inledningsvis få möta klassens sämsta deltagare. Det blev seger, men den gav ingen mersmak. Det gick tungt och trögt. Matchen mot amerikanskan Shields måste betecknas som ett taktiskt haveri av stora mått. Det borde inte varit så svårt att läsa av och hantera den synnerligen entaktade amerikanskan, men Anna saknade verktygen. Man kan också fråga sig vad ringhörnan gjorde under matchen. Hade de också problem med att analysera Shields? Vi tackar Anna för en lång och utomordentligt fin karriär, men nu är det dags för henne att skänka handskarna till Idrottsmuseet. Hoppas bara det inte blir något dumt proffsäventyr för henne. Det finns säkert sirener som lockar. Anthony Yigit. Vilken kämpe - årets insats! Förhoppningsvis såg vi en ny stjärna födas, någon som platsar i den hårda internationella konkurrensen. Yigit torde vara en stark medaljkandidat i Rio om fyra år. Matchen mot blivande silvermedaljören Denis Berintjik var berömvärd. De är f.ö. tveksamt om han tappade den matchen, men hur som helst pekar insatsen mot framtiden. Även här får vi hoppas att han inte låter sig lockas av en proffssatsning. Med tanke på hans hemvist är väl faran dessvärre överhängande. I övrigt en ganska trist OS-turnering. Den brittiska satsningen har gått hem. De blev bästa nation, visserligen på hemmaplan, men deras återuppbyggnadssatsning har lönat sig. Här har kanske SBF något att lära. För jänkarna var turneringen en katastrof. De blev nästintill utraderade och vart tog kubanerna vägen? Christer...
Läs mer →
Publicerat i: OS

OS - 5 854 dagar

Publicerat den 01/08 -12 Så lång blev väntan på en ny blågul seger i OS-sammanhang. Senast det begav sig var 1996 i Atlanta, USA. Vinnare den gången Kwamena Turkson. Nu stod Anthony Yigit för den efterlängtade bedriften. CF
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, OS, Turneringar

OS - Sämsta insatsen?

Publicerat den 30/07 -12 Det finns gott om kandidater till utmärkelsen. Det är bara att bläddra igenom resultatlistorna. 1960-talet var ett uselt decennium liksom hittills 2000-talet. Betraktat i förhållande till potential skulle jag utse 1956 i Melbourne som det största fiaskot. På pappret hade Sverige sin kanske starkaste besättning någonsin. De optimistiskt benämnda tre musketörerna - Stig Sjölin, Lennart Risberg och Thörner Åhsman. SS var snudd på världsklass, LR och TÅ höll god europeisk nivå. TÅ vann en match. Övriga två omedelbar exit. CF
Läs mer →
Publicerat i: Matcher, OS, Turneringar

OS - Surprise

Publicerat den 26/07 -12 Vilken är den mest överraskande OS-medaljen? I någon mening har väl samtliga varit oväntade, men om jag måste välja är det två som sticker ut. Göteborgaren Gunnar Nilssons tungviktssilver 1948. Han var en tämligen medioker pugilist som överträffade sig själv i London. Ej heller var tungviktaren Hasse Thomsen något större nummer. Hans bronsmedalj 1972 var lika oväntad som betydelsefull. Svensk boxning var vid tidpunkten på dekis. 1960-talet hade varit uselt och demoraliserande. Som extra påbörd kom proffsförbudet 1970. Hasses matcher gick på TV och han boxade sig rakt in i det svenska folkhemmets hjärta. Bilderna på honom med sin dotters maskot gjorde boxningen rumsren i folks ögon. En pånyttfödd verksamhet kunde sätta igång och den skulle frambringa en ny fin boxargeneration. Hasses bronsblecka är nog den mest värdefulla av alla OS-medaljer. CF
Läs mer →
Publicerat i: OS

OS - om inte om varit...

Publicerat den 22/07 -12 ... så hade Sverige fått ytterligare två bronsmedaljer. Fram t.o.m. OS 1948 utkämpade semifinalisterna matcher om bronset. Fr.o.m. Helsingfors 1952 avskaffades bronsmatchen eftersom alldeles för många semifinalister hade fått sådana skador (oftast cut) att de tvingades lämna walk over i matchen om tredje pris. Detta ansågs med rätta som föga sportsligt. Om regeln gällt redan från början så hade Oscar Andrén (Djurgårdens IF) 1924 och Stig Cederberg (BK Primo) 1936 också erhållit en bronspeng. Bägge förlorade sina matcher om tredje platsen då det begav sig. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, OS, Turneringar

OS - Tvärnit

Publicerat den 21/07 -12 Det är en sak att ställas mot någon från Benin, Fidji eller Lesotho, men det är en helt annan uppgift att hantera då motståndaren kommer från någon av de stora boxningsnationerna. Sverige har klara minussiffror mot: Kuba 0-5 Italien 2-7 Argentina 1-5 Rumänien 1-4 Sovjetunionen/Ryssland 0-3 Störst plusstatistik återfinns mot Kanada 5-2 och Mexiko 3-1. //CF
Läs mer →
Publicerat i: Info, Matcher, OS, Turneringar