RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Ola Magnell är ur tiden. Han var välkänd som artist och låtskrivare. Däremot var Ola betydligt mindre känd för sina pugilistika bedrifter. Började i unga dar träna boxning hos Kalmar BK och gick ett par matcher för klubben. Betraktades som ett löfte men lade sin talang i annan korg.
Lokaltidningen Barometern uppmärksammade honom vid ett besök under ett träningspass. Rapportören med signaturen Sten-Pelle var nöjd med den underhållning han sett. "Den mest lovande boxaren är 14-årige Ola Pettersson som tränar för tredje säsongen nu. Han får inte matcha förrän han fyllt 16, vilket säkert är tur för motståndarna. Så kraftigt byggda och samtidigt snabba 14-åringar är sällsynta".
Citatet hämtat från boken Kalmar Boxningsklubb 1929-2010. Matchlista här.
//CF
Nyligen avslutades den fina turneringen Golden Girl (GG) i Boås. Tävlingen kan söka sina rötter tillbaka till 2009 och den har utvecklats till en av de största turneringarna i världsskala. Årets deltagarantal låg på imponerande 297 startande och det är ändå inte rekord.
För inte så länge sedan var svensk damboxning ledande och i framkant på olika internationella turneringar. Så inte nu.
Lite statistik bevisar i vilken utförbacke som svensk damboxning befinner sig. Det är mera fritt fall än svag lutning utför.
På GG återfanns
Senior A: 47 st varav 8 kom från svenska klubbar
Senior B: 43 - 5
Senior C: 28 - 5
Inte blir det bättre om vi studerar antalet i övriga klassindelningar. Det är ju bland juniorer och ungdomar framtiden ligger.
Junior A: 31 - 4
Junior B: 8 - 1
Junior C: 12 - 4
Ungdom A: 32 - 0 (noll!!!)
Ungdom B: 25 - 5
Det är alltså rena katastrofen.
//CF
PS. Tränarna torde ha åtskilligt att förklara varför de inte kan behålla eller vidareutveckla de talanger som finns.
Atlet- och Boxningsklubben Balder (Berga), BK 1948 (Ljungby), BK Hansa (Visby), BK Höken (Järpen), BK Jabb (Uddevalla), BK Knock Out (Viskafors), BK Orion (Upplands Väsby), BK Swing (Oskarshamn), Bolinders IF Triangeln (Kalhäll), Fredrikshofs IF (Stockholm), Klippans BK, Långshyttans AIK, Notvikens BK, Sandareds BK, Skara Läroverks boxningssektion, Sköljemons IF (Matfors), Sportklubben Pugilist (Huvudsta), Strömsunds BK, Vålbergs BK, Västerås Sportklubb.
Fortsättning följer...
//CF
Som alla besökare vet så når RINGSIDE långt. Mycket långt.
Besökarna har per 31 december 2019 varit inne på 2.495.855 sidvisningar.
De har då kunnat ta del av 26.255 boxare som gått 60.499 matcher.
Besökarna kom från 179 nationer fördelade på 5.240 orter runt hela världen.
Nationernas tio-i-topp är: Sverige, Finland, Norge, Danmark, United Kingdom, Tyskland, Frankrike, USA, Spanien, Nederländerna.
Orternas tio-i-topp: Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingfors, Uppsala, Helsingborg, Lund, Huddinge, Örebro, Västerås.
Boxarnas topplista bekräftar bilden av RINGSIDE som ett historiskt verktyg för besökarna. Dagens boxare intresserar betydligt mindre än de gamla kämparna, så de hamnar långt ner i statistiken. Främste manliga aktive återfinns på plats 100 i form av Billy Liljeqvist. Första aktiva dam dyker upp som nummer 282 och det är Agnes Alexiusson.
Besökarnas favoriter är med några undantag inte precis de utövare man förväntar sig. Eller vad sägs om följande?
Einar Westberg, Håkan Brock, Bertil Nilsson, Alvar Andersson, Karl Lundbom, Thure Westerberg, Patrick Lumumba, Christer Corpi, Lennart Risberg, Ingemar Johansson.
Högt upp på listan kommer också våra vanligaste gangsters inom boxningen. De intresserar många, men inte främst pga sina meriter i ringen.
//CF
PS. Låt bidragen (foton, resultat, information) strömma in...
... och fortsatt nöje med era besök på RINGSIDE.
På julafton framför RINGSIDE sin sedvanliga hyllning till Stockholms Atletklubb (SAK). Varför? Jo, därför att på självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det måste ha varit ett djärvt tilltag med tanke på det religiösa tvång som rådde vid tidpunkten. Sammankomsten blev starten för SAK, även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna.
Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som BK Pugilist, IF Linnéa och Djurgårdens IF. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930.
Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Som julläsning bjuder jag på en liten bonus angående den tidigaste svenska boxningshistorien. Boken om Stockholms...
Läs mer →
Publicerat i: Info, Klubbar
Arne Högsten var född i Norge och tävlade där för B-30 i Trondheim. Innan han satsade på boxningen ingick han i kretsen av Norges främsta cyklister. Den 1 april 1955 placerade han sig samtidigt på såväl den svenska som den norska boxningskartan. Trots att han bara hade cirka tjugo matcher bakom sig besegrade Arne den gode svenske boxaren Ragnar Bergström (Redbergslids BK) vid en landskamp i Eskilstuna. Senare samma år stod det Hälsingborg (som det då stavades) på visitkortet och han tävlade framgångsrikt för det lokala Boxningssällskapet (HBS).
Karriären gav goda resultat i form av ett sydsvenskt mästerskap 1958, ett SM-silver 1959 och två landslagsuppdrag mot Danmark respektive Österrike 1961. Arne plockade hem fina vinster över Bengt-Åke Gunnarsson (Halmstads AIS), Gunnar Johansson (Stockholms AIF) och Alf Hansson (Malmö BK). Han mötte också "de omöjliga" Stig Waltersson (BK Akilles) och Kurt Johansson (Värnamo BK) och erhöll dessutom ett tveksamt 1-2 nederlag mot Bosse Högberg (Hisingens BK) på dennes hemmaplan i Göteborg under 1959. Sammanlagt blev det ett 150-tal matcher.
Partiel matchlista här.
Tidningsurklipp från matchen 1961-03-14 då Högsten knockade Gunnar Johansson (Stockholms AIF).
//CF
SM borde vara boxningsårets höjdpunkt. En kampfest fullt med deltagare från rikets alla hörn. Tyvärr blev det inte så. I flertalet klasser var det så illa att samtliga medverkande erhöll medalj, precis som i diplomboxningen. Därtill den sedvanliga dosen direktfinaler. Deltagarantalet på damsidan var en katastrof - 17 seniorer, 8 juniorer och 8 ungdomar. Där återfinns också svaret på varför Sverige tappat sin internationella position. För inte så länge sedan världsbäst... På herrsidan kämpade 48 seniorer (faktiskt en ökning sedan förra året), 26 juniorer och 30 ungdomar. Många av matcherna i Köping höll god nationell nivå, men de visade också klart och tydligt att ingen bland guldmedaljörerna är gångbara internationellt. Det klarast skinande hoppet just nu torde Alexander Fredriksson från Morgongåva BK vara. Han är blott ungdom så det är lång väg att vandra, mycket lång, men...
Även om det är ont om deltagare så borde förbundet avstyra att boxare gör debut under mästerskapen. Ett mästerskap är inget träningspass, det är ett tillfälle att visa upp sin skicklighet.
Aktuell säsongsranking. Rankingen baseras som vanligt på kända resultat och den enskilde boxaren värderas enligt tre kriterier: Klass på motståndet - Inbördes möten - Tävlingsflit. Var så god!
49/50:
1) Melvin Zakholi, Örebro BK (u)
2) Otman Alkaisi, BK Köping (u)
3) Hafizullah Amiri, GAK Enighet (u)
52/54:
1) Ali Resai, Haninge BK
2) Ismal Aidan, BK Kelly
3) Leon Kalyun, Majornas BK (u)
4) Melvin Yenioglu, BK Rapid (u)
5) Omar Mujtabashams, Djurgårdens IF (j)
6) Samuel Veysi, Haninge BK (u)
56/57:
1) Arsalan Dastparvar, Narva BK
2) Erduan Berisha, KFUM Linköping
3) Muzamil Akbari, IF Linnéa (j)
4) Alexander Fredriksson, Morgongåva BK (u)
5) Kevin Bohm, Morgongåva BK (u)
6) Daniyal Syed, Redline (j)
7) Hafiz Merzai, Kristianstads BK
8) Alvin Warukaga, BK 30
9) Noah Nordby, Kalmar BK (j)
10) Alan Zangana, Hammarby IF (j)
Publicerat i: Klubbar, Ranking
BK 1936 (Vaggeryd), BK Akilles (Norrköping), BK Blixten (Örnsköldsvik), BK Elegance (Varberg), BK Falken (Stockholm), BK Royal (Borås), Boxningssällskapet Brio (Landskrona), Eksjö BK, Forsbacka BK, Gårdstens BK (Göteborg), IF Argus (Huddinge), Hjälmedal BK, IK Spartacus (Stockholm), Laxå IF, Malmvägens BK (Stockholm), Norrköpings BK, Solhems Atletklubb (Bromsten), Söderhamns BK, Älmhults BK, Åhlen & Åkerlunds BK (Stockholm).
Fortsättning följer...
//CF
Jag har sagt det förut och jag kommer dessvärre att komma att säga det igen. Proffsboxning är inte sport, bara affär. Det blev extra tydligt igår i den forna östtyska staden Halle an der Saale. Där utkämpades en kamp i lätt tungvikt som avsåg titlar från World Boxing Association (WBA) och International Boxing Organization (IBO). Det låter ståtligt, eller hur? Det fanns bara en hake. Ingen av de två huvudpersonerna hade några meriter att uppvisa. Den ena parten, Sven Fornling, kunde redovisa vinster över "storheter" som Naim Terbunja och Jeppe Morell. Den andre aktören i skådespelet, Dominic Bösel, hade mött något bättre motståndare än svensken, men inte så mycket så det störde.
Det blev en dålig match, där den entaktade Fornling inte fann något medel mot den hyggligt välgarderade tysken. Fornling sprang rakt in i de enklaste smällar och såg ut därefter. Avslutet blev logiskt med en svensk som rasade ihop i ringhörnan. Han var helt borta och tvingades till sjukhusvård. Fornling visade mer militans vid invägningen där han bar sig illa åt genom att fysiskt ge sig på tysken. Det är lätt att vara kaxig då det är ofarligt. Dominic Bösel kan nu titulera sig regerande WBA & IBO-mästare. Han anses då mogen för exempelvis den bäste i klassen mexikanen Saul Alvarez. Jag hoppas innerligt att den matchen inte kommer till stånd. Det vore nämligen rena avrättningen...
Det går inte att låta bli en jämförelse mellan Fornling och Otto Wallin. Oavsett vilket mått man använder utfaller det till Walins fördel.
Jag såg matchen via tysk TV. Den ligger kvar här till beskådan.
//CF
Härom dagen damp det ner ett tjockt knippe med tidningsartiklar i brevlådan. Innehållet kom från olika 1960-tals galor i den sydligaste av våra regioner. Det är alltid lika spännade att läsa lokaltidningarnas referat av matcherna och presentation av de lokala storheterna. Stort tack för bidraget och det manar till efterföljd. Skicka in de tidningsurklipp du har från matcher och över olika boxare. Under en period kom det mängder med gamla startböcker till RINGSIDE. Det får gärna fortsätta. Kontakta mig via Kontaktfönstret för vidare instruktioner.
Bland pärlorna i det digra innehållet. "Jazzbalettläraren" knockad i rond 1". Den åsyftade var den inom och utom boxningssverige inte helt okände Dialy Mory "Dallas" Diabate från Senegal. Efterspelet till den snabba knocken, en perfekt höger, är värd att återge. Han "tog nederlaget mycket, mycket hårt. Sittande på ringgolvet grät han hejdlöst, otröstligt. Ingen kunde förmå honom att lämna ringen på ett bra tag och när han äntligen hjälptes ut till omkädningsrummet strömmade tårarna ner för kinderna". I en konkurrentavisa uppmanade de honom att överlämna boxningshandskarna till någon som bättre behöver dem!
Japp, allt kan hända i boxning... och gör det också.
Kopia ett nedan visar resultaten av en i dag sällsynhet - knockout. Det är BK Amatörs Jan Andersson som dragit ut en dansk.
Kopia två slår ner på myglet under Sydsvenska mästerskapet. Det dåliga deltagarantalet gjorde att vissa boxare blev utan motståndare. Då fixade man in en klubbkompis som spelade opponent. I potten låg gratisresor för guldmedaljörena till årets SM. Två av fallen framgår av den beskurna artikeln.
//CF