Publicerat den 11/12 -15
Ungdoms- och Juniormästerskapen (SUM och JSM) avgjordes under förra helgen i Köping. Ingen skugga må falla över deltagarna, men man blir betänksam när det gäller antalet. Det borde ha varit fler, många fler, eftersom det var svensk boxnings framtid som samlades för att göra upp om medaljerna. Deltagarantalet på SUM var
5 för tjejerna (i två viktklasser) och
40 för killarna. JSM lockade
7 damer (i tre viktklasser) och
24 herrar. Antalet medverkande talar för sig själv. Jag vill inte vara elak, men kan inte undgå att göra jämförelsen, eftersom jag f.n. ägnar mycken tid åt 1920-och 1930-talen, som underlag för en kommande bok. Perioden var svensk boxnings guldålder. På den tiden var JSM en mycket stor händelse. Fulla hus med biljetter som gick på svarta börsen samt omfattande bevakning i pressen. T.o.m. deltagarlistorna publicerades. Och med så många aktiva att mästerskapet delades upp på två avdelningar, i vad som brukade kallas den "lätta" (flug, fjäder, welter, lätt tungvikt) och "tunga" (bantam, lättvikt, mellanvikt, tungvikt). För att ge er lite perspektiv att grunna på; år 1929 innehöll den lätta avdelningen 108 pugs och den tunga 149, där enbart lättvikten bestod av fler boxare än den sammantagna summan på årets JSM. Vill ni veta namnet på 1929 års guldmedaljörer så återfinns de nedan.
F: Arne "Lill-Loppan" Jansson, IF Linnéa
B: Gösta Lindkvist, BK Örnen
Fj: Harry Kreüger, BK 28 (Stockholm)
L: Nils Karlsson, IK Balder (Stockholm)
W: Harry Eklund, Borlänge SK
M: Gerhard Karlsson, Djurgårdens IF
Lt: Julius "Julle" Factor, IF Linnéa
T: Erik Hellström, IF Linnéa
Som synes en förkrossande Stockholmsdominans.
Not: Ytterligare en från Kreügerklanen deltog. Det var Kurt som nådde semifinalen i flugvikt för de svartblå i Djurgårdens IF. Han skulle med tiden bli en av Sveriges främsta amatörboxare, men då hos rivalerna i Linnéa.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Dambox,
JSM,
Turneringar
Publicerat den 06/12 -15
... till alla dem som gjorde hans Sverigebesök oförglömligt. Den 20 januari 1963 ställdes, den idag 80-årige, Lauk mot Stig Waltersson i Uddevalla. De energiska arrangörerna i den lilla klubben Uddevalla BK hade en sagolik förmåga att bjuda på den ena stjärngalan efter den andra. Denna gång hade de inviterat till svensk-(väst)tyska matcher i form av den anrika klubben Heros från Hamburg. 800 på läktarna såg en jämn, spännande och hård match mellan Lauk och Waltersson. Kampen var så jämn att domslutet 2-1 till Lauk kom att åtskilligt diskuteras. Gamle proffsboxaren Olle "Skoftebyn" Bengtsson ansåg att Stig vann. - "Tysken var hårdare men hans slag tog till 80 procent på Walterssons handskar och sedan svarade Stig med välplanerade kontraanfall, som avslutades med flera prydliga träffar. Dessa borde räckt för att domarna skulle vara eniga om svensk seger, ansåg Olle". Dessutom erhöll tysken en varning som ett extra minus i protokollet. Hur som helst gjorde kämparna
"propaganda" för sporten. Walter med sin Petra Arrangörshälsning innan galan För dem som vill veta mer om Stig Waltersson. Bok här. //CF
Läs mer →Publicerat i:
Matcher,
porträtt
Publicerat den 01/12 -15
Svenska Dagbladets bragdguld gick som vanligt till annan utövning än boxning. Tidningen har i praktiken avskaffat sin sportredaktion. Det som benämns "SvD Sport" upptas mest av TT-telegram, tennisreportage och politiskt korrekta krönikor om damidrott och homosex. Flaggskeppet är den årliga utmärkelsen Bragdmedaljen som för några timmar varje år sätter tidningen i centrum. Själva bragden i insatsen som belönas har nästan alltid varit ifrågasatt. Boxning är något som de nobla juryledamöterna alltid har avstyrkt vid blotta anblicken. Fri idrott, skidåkning och simning skall det vara. Fallet
Ingemar Johansson är välkänt. Det är nästintill ofattbart hur han kunde förbigås. Det år han blev världsmästare tilldelades medaljen en fotbollsspelare för mål i en vänskapsmatch! Det finns ett annat lika flagrant, men mindre känt, fall där boxningen sågs över axeln. Det var år 1933 då
John Andersson blev vår förste Europamästare i professionell boxning. Han åkte utan uppbackning till Bryssel och poängbesegrade Jack Etienne [Etienne Clacys] efter femton stentuffa ronder.
Det var i ordets innebörd en verklig bragd.
När Ingo blev mästare hade han ett helt hov omkring sig för att underlätta hans förberedelser. John åkte ensam till lejonets kula vilket gör hans insats än större. Vem fick bragdguldet detta år? Jo, en bandymålvakt. En lagmedlems insats ansågs alltså väga tyngre än allt annat idrottsligt år 1933.
Sedan har Sverige haft ett antal silvermedaljörer i boxning på OS. Nog tål det att diskutera om inte någon av följande var större än den som erhöll bragdutmärkelsen för respektive år. Nisse Ramm (1928), Thure Ahlqvist (1932), Gunnar Nilsson (1948), George Cramne/Scott (1988).
Här kan också infogas att den tidigare redaktören för svenskans sportsektion Sune Sylvén var en av landets mest rabiata boxningshatare. Han ägnade åtskilliga spaltmeter till att utspy sitt hat mot boxningen. Han satt med i bragdjuryn i bortåt trettio år...
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Så det kan bli
Publicerat den 24/11 -15
Boxningsreklam inför galor i affischform brukar vara anskrämliga (för att uttrycka det snällt). Det är oftast glada lokala amatörer som fixar något som ser ut att komma från förskolan. Ett av de främsta bidragen i genren är nedanstående affisch inför en gala i Eriksdalshallen. Stockholmsalliansen stod som arrangör och anlitade den inte helt obekante Börje Dorch för ändamålet. Resultatet, ja, döm själva. Den amerikanske ledaren fick en smärre skrattchock då hans boxare ansågs komma from Texas. Hur det var med galan? Jo, Stockholm mötte Team Golden Gloves den 29 september 1986. Jänkarna vann med 8-1. Den enda svenska segern hemfördes av Lars Myrberg som då hette Lundgren. Den amerikanska truppen innehöll en del namn som senare skulle bli proffs. Den mest kända av dem var Roy Jones Jr som proffsdebuterade 1989 och fortfarande håller på. Länk till matcherna
här.
Finns det något som överträffar eller är i paritet med det här alstret - skicka in det så publiceras det.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Matcher,
Så det kan bli
Publicerat den 15/11 -15
Ett anrop från Danmark som jag gärna vidarebefordrar. Flemming i Odense är en stor samlare av boxningsprogram. Han vill gärna komma i kontakt med svenska samlare för köp och/eller byte av material. Meddela mig via Kontaktrutan så förmedlar jag ditt namn till honom.
Läs mer →Publicerat i:
Uncategorized,
Info
Publicerat den 09/11 -15
Vi fortsätter serien med märkliga och festliga (nåja!) matchfoton. Nedanstående är fångat under Nybörjarnas 1963 i Eriksdalshallen. Den slokande tulpanen tillhör Narva BK och namnet är Jan Mårtensson. Hans baneman var Gunnar Eriksson från Hallstahammars SK. Bilden är lite symbolisk för nuvarande Narva. Klubben var Sveriges främsta i ett par omgångar. På 1930-talet med bröderna Ågren och under 1980-talet under Lennart Bernströms ledning med bl.a. Stefan Sjöstrand, Vesa Koskela och Håkan Sindemark. 1983 blev Narva t.o.m. bästa klubb efter Sovjetunionen i den finska GeeBeeturneringen. Idag är bedrifterna av mer blygsam art. Klubben skryter främst med sin motionsgympa för pensionärer. Så kan det gå även med de finaste av familjer...
Hur det gick för Hallstahammar-Eriksson? Han försvann i påföljande omgång.
Om Narvas tidigare bravader kan ni läsa
här.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Böcker,
Matcher,
Foton,
Klubbar
Publicerat den 31/10 -15
Den turkiske boxaren Sinan Samil Sam gick ur tiden den 30 oktober. Som så många andra pugilister före honom fick han betala priset för ett omfattande alkohol- och drogmissbruk. Som aktiv nådde han stora framgångar. Under amatörtiden var Sam såväl junior- som seniorvärldsmästare. Det förra 1992 och det senare 1999 i Houston. Däremellan pallplaceringar i EM och VM. Som proffs blev han 35 (31-4, 16 KO) och innehavare av Europatiteln och WBC-bältet. Flera av hans proffsmatcher kunde följas av en svensk publik i direktutsändning. Det finns en blågul koppling till Sam. Under VM 1995 i Berlin mötte han Rinkebys stjärna Kwamena Turkson i tungviktens inledningsomgång. Sam avtågade med ett synnerligen tveksamt 6-4, där Kwamena blev mystiskt varnad inte bara en utan två gånger och tappade därmed matchen. Sam vandrade vidare till ett brons.
1995 års blå-gula VM-insatser
här.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Dödsfall,
porträtt
Publicerat den 24/10 -15
Fotot nedan är från en gala i Kalmar 1962-10-21. Matchen gick i tungvikt och platsen var den klassiska arenan för boxning i Kalmar, Folkets Park. Det var en stämningshöjande lokal. Till vänster Villy Abrahamsson från Kalmar BK som parerar ett anfall från Peter Köster Redbergslids BK. Matchen vanns av göteborgaren men i tidningarna var man missnöjd med domslutet. Där ansågs det att Köster borde ha diskats. Han hade fått otaliga tillsägelser och två varningar under matchen för låga och orena slag. Köster fortsatte ett par år senare ut på den knaggliga proffsvägen. Dessvärre finns inga av kämparna kvar, Villy Abrahamsson (1939-1995) och Peter Köster (1942-2000), men de lever vidare här på RINGSIDE. Abrahamsson var en av många boxare som också var en utmärkt fotbollsspelare. Han var stabil sista utpost under många år i Lindsdals IF.
Stort tack till Linnea Abrahamsson för fotot.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Matcher,
Foton
Publicerat den 20/10 -15
Ja, jag skriver
neger och
negerboxaren igen för att det ska bli extra tydligt. En nysvensk har bevistat Norrköpings museum. Där upptäckte han nedan återgiva staty av den fina skulptrisen Liss Eriksson (1919-2000). Verket är från 1949 och kallas
Negerboxaren. Detta fick vår nysvensk att gå i taket och kalla in Norrköpingsbladet
Corren för att sprida sina fobier. Han fann ordet neger kränkande. Som obildad hade han naturligtvis ingen aning om att ordet neger inte alls var kontroversiellt på 1940-talet. Det var däremot tilltalet "nigger", men statyn heter inte "Niggerboxaren". Vi har idag en armé av politiskt korrekta och lättkränkta censorer som vill förbjuda allt som luktar rasism i deras ögon. Pippi Långstrumps pappa är som bekant inte negerkung längre. Högre makter har ändrat genealogin. Det sedan urminnes tider populära bakverket Negerboll får numera inte heta så. Då anmäls bageriet till Diskrimineringsombudsmannen. Man undrar varför? Exemplen kan mångfaldigas. Snart kommer ett sanningsministerium att införas i Sverige där de politiskt korrekta kommer att censurera allt som anses obehagligt. Allt sådant i tidningar, böcker, konst, film etc. kommer att rensas ut för att tillfredsställa de stormtrupper som mera likar Mao Zedongs rödgardister, Stalins hejdukar, Nazitysklands stormtrupper och dagens muslimska imamer. Och allt kommer sker i Godhetens namn. Duktiga idioter finns det gott om som springer de ondas ärenden. Så en vädjan - även om detta inte är en politisk sida - se till att yttrandefriheten är den viktigaste friheten vi har. Försvara den till 100 %. I annat fall kommer även du att drabbas. Det visar historien klart och tydligt. Spåren förskräcker. Själv känner jag en utomordentligt stor oro inför den framtida utvecklingen i Sverige där rationella argument får ge vika för twittermobben. Heder åt konstchefen på Norrköpings museum som inte vek sig för den besökande stollen. Det är nog första gången...
Läs mer →Publicerat i:
Info,
DDD,
Konst
Publicerat den 12/10 -15
Matcherna mellan de amerikanska Golden Glovesmästarna och Europa var en stor händelse på sin tid. De gick aderton gånger under perioden 1931-1954 och med något undantag alltid i Chicago. Tidningsklippet från lokalbladet
Tribune nedan kommer från en donation av Karl Gustaf Noréns dotter. De blå-gula hedrades med en bankett på "the Swedish Club" och där ser vi dem uppsträckta och fina bland alla smokingar. Chicago var näst Stockholm den svensktätaste staden i världen så det var nästan som att boxas på hemmaplan. Året är 1940 och Europalaget var till 3/8 svenskt!!! Erik Ågren (Narva BK) i weltervikt, KG Norén (Redbergslids BK) i mellanvikt och Olle Tandberg (Djurgårdens IF) i tungvikt. De övriga kom från Italien och Ungern. Kampen mellan den gamla och nya världen slutade 4-4. Samtliga matcher gick tiden ut och bland svenskarna var det endast Tandberg som vann. Ågren hedrades med uppdraget att vara lagkapten för Europalaget.
KG var en av Sveriges bästa boxare och tävlade för Redbergslids BK och Skövde AIK. Partiell matchlista
här. Stort tack till Rigmor för samlingen klipp och foton.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Foton,
Turneringar,
porträtt
