RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Leden bakåt tunnas ut inom boxningen.
Covid har skördat ytterligare ett offer inom svensk boxning. Från Djurgården meddelas att allas vår Janne Westling har avlidit. Westling var aktiv pugilist inom ett flertal klubbar som Kalmar BK, Vetlanda BK, BK Höjden (Stockholm) och Djurgårdens IF (Stockholm). Varmast klappade nog hjärtat för gamla "Tiergarten". Första kampen utkämpades 1951 och han var en av många goda utövare utan att lyckas nå toppen, men mötte bl.a. Lennart Risberg och Ingemar Johanssons bror Rolf. Hans främsta gärning var som domare och som domarbas inom Stockholm-Gotlands distrikt.
Jag sökte nå honom under hösten med anledning av min bok om John Andersson men han var redan då alltför dålig för besök. Nu inföll vårt sista längre samtal under SM i Stockholm 2018. Det är många som kommer att sakna honom.
Partiell matchlista här.
Christer Franzén
Ni minns väl Ida? Den talangfulla tjej som blev utmanövrerad på det vidrigaste av sätt av förbundet (läs Santiago Nieva och Klas Sandberg, dåvarande förbundstränare). Trots att hon var bäst vid tidpunkten sidsteppades hon. Tidigare artiklar från RINGSIDE här och här. Det finns fler artiklar och ni kan söka på Ida Lundblad i sökrutan.
Nu har Ida belönats som bästa tränare/ledare 2020 vid en regional idrottsgala.
Ett klipp från evenemanget här.
Då kanske vi åter får se några pugilister från Skövde i ringen framöver.
Skövde var tidigare en gammal fin boxningsort.
Vågar vi hoppas på come-back under Idas ledning?
Idas fina meriter här.
//CF
Det finns i skrivande stund 70.011 matcher införda på RINGSIDE.
De fördelar sig på 30.005 boxare.
För den som vill berika sig i den svenska boxningshistorien finns dessutom 527 artiklar.
Ni kan söka på klubb, namn, datum eller delar av klubb, namn och datum. Men stava rätt. Det finns många olika varianter på namn.
Bara så ni vet och tack för alla besök.
//CF
När John Andersson föddes var det minus 14,7 grader och Stockholm låg i snö. Riktigt så kallt är det inte idag i Storstan med snön finns där vilket känns passande. Covideländet satte tyvärr stopp för för den planerade releasefesten. Istället får var och en hylla JA på lämpligt sätt.
Beställ:
Yrkesboxaren John Andersson.
Svensk mästare. Landslagsman. Europamästare.
Skeppsgosse. Krigsseglare. Hederslegionär.
Stockholm 2021.
ISBN 978-91-88851-73-4
Boken kan enklast köpas via förlaget GML https://www.gml.se/bocker/yrkesboxaren-john-andersson
Du kan även beställa genom din lokala bokhandel eller via Bokus, Akademibokhandeln, Adlibris och liknande.
Christer Franzén
Nytt år med RINGSIDE och jag tackar er för alla besök.
I systemet finns 29,727 boxare. De har utkämpat 69,329 matcher. Det finns också 525 artiklar om olika aspekter på boxning.
RINGSIDE har belönats med 3,041,865 sidvisningar sedan start. Ja, ni läste rätt - drygt tre miljoner.
Besökarna stannar länge - i genomsnitt 5 min och 4 sekunder - vilket är mycket lång tid på nätet.
Besökarna kom från alla kontinenter och fördelade sig på 179 länder. Enda vita området är mellersta Afrika.
Topp tio nationer är: Sverige-Finland-Norge-Danmark-USA-United Kingdom-Tyskland-Frankrike-Spanien-Nederländerna.
Forsätt skicka bidrag med resultat, foton, tidingsurklipp. Som ni ser når era bidrag långt, mycket långt.
Christer Franzén
... min biografi över John Andersson (1909-1979). Boken är ett resultat av många, många års forskning i olika arkiv.
JA, som jag benämner honom, hade ett synnerligen omväxlande liv såväl inom som utom ringen. Han lärde sig aldrig boxningens grunder, ändå kom han att nå långt, mycket långt. Som amatör tävlade han för Flottan, IK Balder och Djurgårdens IF. Han blev svensk mästare, landslagsman, europa-bronsmedaljör och Stor Grabb. Som professionell var det framför allt publiken i Frankrike-USA-Tyskland som hade förmånen att få ta del av Johns intensiva kamplusta. Bosse Högberg brukar framställas som den hårdaste av hårda. Jämfört med JA var han rena junioren.
Boken innehåller inte bara boxning. Den följer hans liv och de samhällsförändringar som skedde under hans levnad. Visste ni exempelvis att han var s.k. krisgsseglare? Jag garanterar att ni får ett spännade möte i sällskap med John Andersson.
Nedan får ni redan nu se omslaget på biografin.
//CF
På julafton framför RINGSIDE sin sedvanliga hyllning till Stockholms Atletklubb (SAK).
Varför? Jo, därför att på julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det måste ha varit ett djärvt tilltag med tanke på det religiösa tvång som rådde vid tidpunkten. Sammankomsten blev starten för SAK, även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb.
Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna.
Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som BK Pugilist, IF Linnéa och Djurgårdens IF. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930.
Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet. Som julläsning bjuder jag på en liten bonus angående den tidigaste svenska boxningshistorien....
Läs mer →
Publicerat i: Klubbar, Nostalgi, Kultur
Ett härligt gäng Örnar från 1938. Klubben satsade stort på junior-SM detta år. Den hade ett drygt 20-tal pugs i farten och de kammade hem ett guld (Sixten Forsén) och tre silver (Arne Berggren, Evert Johansson och Gerhard Johansson) vilket renderade Örnen titeln bästa klubb. Två knattar tilldrog sig särskilt medialt intresse.
Börje Hansson och hans bror Rune väckte sensation som debuterande 14/15-åringar. De var anmälda i flugvikt, någon lättare klass fanns inte, men vägde blott 40 kg. De hade alltså ett vikthandikapp på drygt 10 kg, vilket kunde slutat illa. Den legendariska Örnenledaren Martinsson agerade oansvarigt, minst sagt. Det visade sig att bröderna Hansson besatt en osedvanligt teknisk begåvning och de kunde dessutom gardera sig väl. Det första JSM-äventyret blev bara en match vardera. Bägge vann, men kritiken fick Martinsson att dra tillbaka ungdomarna. Ett klokt beslut, men på kuppen blev Hanssonduon publikfavoriter.
På fotot nedan flankeras Martinsson till vänster av Rune Hansson, till höger av Hans Hultman och ytterligare en person bort Börje Hansson.
Snett höger upp nybakade juniormästaren Forsén. Förhoppningsvis kan RINGSIDES alerta besökare bidra med identifieringen av de övriga.
De namn ni har att botanisera med, förutom de redan nämnda, är: Arne Lindström, Börje Kraft (M), E Lorensso (LT), E Olsson (L), Jörgen Hansson (L), Knut Larsson (L), Kurt Andersson (T), Lars Lindgren (M), Lennart Rehn (B), R Eriksson (W), R Sundvall (M), Sven Ekman (W), S Olsson (L), T Lundberg (L), Uno Forsén, V Ahlin (W), Valdemar Wolf (Fj)
Hjärtligt tack till Lars Hultman för det fina kortet.
//CF
Ibland påträffar man lite udda saker från den svenska boxningshistorien.
Douglas Melin (1895-1946) hette en stackars mellanviktare som blev snabbknockad under juniormästerskapen 1922. Det var tydligen ett slumpslag som fällde honom.
Melin var inte vem som helst. Som 16-årig deltog på OS i Stockholm 1912 i den nobla grenen stående längdhopp och han var en av de yngsta deltagarna vid denna olympiad. Ni minns, det OS där de svenska arrangörerna lyste boxning i bann.
Melin var flerfaldig mästare i stående längd under åren 1916-1922 och han var även god höjdhoppare.
Civilt nådde han betydligt högre höjder. Han blev docent i insektsforskning och under åren 1923-1926 ingick han i en vetenskaplig expedition till Amazonas. Resan gav upphov till en bok, flera uppsatser och föredrag runt om i Europa.
Se vidare Sveriges Olympiska Kommitté angående Melin.
//CF
Jag har fått ett första provtryck av mitt manuskript. Det har blivit läckert formsatt av RPform i Köping. En firma som jag varmt kan rekommendera.
Som alltid är det en del småsaker som behöver rättas till i en första version.
Sedan inväntar jag den slutgiltiga versionen. Då jag givit OK till denna går hela härligheten till bokförlaget för tryckning.
Boken har en omfattning av 376 sidor och innehåller ett par hundra illustrationer.
//CF