Laterna Magica. Klädprovning i BK Örnens lokal.

Publicerat den 29/07 -21

Tillbaka till mer trivsamma tider (på alla sätt och vis). Ett foto från BK Örnens lokal på Söder i Stockholm.
Det är dags att välja tävlingsdress till mellanviktaren Sigge Sjödén. Notera den stiliga boxarprofilen. 
Byxhållaren är BK Örnens legendariske tränare Gustaf Martinsson (1891-1973). 
Stort tack till sonen Per-Ove Sjödén som bidrog med fotot.
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Foton

OS i Tokyo - match 2. Respass för Agnes Alexiusson

Publicerat den 27/07 -21

Det var inte oväntat. Agnes Alexiusson förlorade klart mot Wu från Taipei. Domarsiffrorna blev 4-1, men borde varit 5-0. 1 x 30-27, 3 x 29-28 och 1 x 28-29. 
Det är något flegmatiskt över Agnes. Det är som hon inte vill vinna. Det finns inget djävlaranamma i henne. Alla vet (?) att den aggresive boxaren numera vinner i internationella turneringar. Då kan man inte som Agnes stå vid sidan och betrakta tillvaron. 

Vilka usla kommentatorer det var!!! Pinsamt bludder. Kan inte TV-uppbåda någon som sakligt och kliniskt rapporterar vad som sker i ringen och som är pålästa vad gäller boxarnas meriter. Det är inte kommentatorernas sak att vara påhejare, men dessvärre har det blivit en trend att man skall vara enögd. 
//CF


Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar

Christian Larsen (1947-2021)

Publicerat den 27/07 -21

Vad kan passa bättre för en tidigare OS-deltagare än att få avlida under pågående olympiska lekar?
Christian Larsen var en utmärkt dansk  boxare som tävlade för Lindholm Bokseklub i Aalborg. Han blev dansk mästare åren 1965-1966-1967-1968. Nordisk mästare 1967. 
Larsen förlorade tveksamt på OS i Mexico 1968. Se artikel nedan. Blev sedan proffs och gick som sådan 28 matcher med endast två nederlag, där alla matcher utom en gick på hemmaplan i Danmark.  

Hans svit av besegrade svenska pugs är imponerande - Branko Mikek, Kjell Lindblad, Christer Cornbäck, Lars Risberg och Roland Ahlin. Samtliga lämnade ringen som förlorare efter mötet med Larsen.
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall, OS

OS i Tokyo - match 1. Respass för Chartoi.

Publicerat den 26/07 -21

Det gick som det brukar då blå-gult äntrar ringen i OS-sammanhang. En match, en förlust. 
Adam Chartoi försvann redan i 1/32-dels finalen. 
Argentinaren Daniel Francisco Veron vann med klara 5-0. En enda domare, en korean, gav en rond, den sista, till Chartoi. 
Chartoi har mott Veron tidigare, under VM 2019, och då blev resultatet det omvända.

Proffsboxare får numera deltaga på OS och argentinaren har hittils gått tre matcher och vunnit samtliga över synnerligen beskedligt motstånd. Att vara proffs är ingen garanti för att vederbörande är bra. Minns Love Holgersson som under OS-kvalet totalt utboxade en tyska som anses tillhöra proffseliten.

Nu är det väl hög tid att förbundet ser över tränarverksamheten. Våra ungdomar har ju samma fysiska förutsättningar som konkurrenterna. Däremot har de i utlandet ofta mycket bättre tränare. Förbundet skulle satsa mindre på alla politiskt korrekta utbilningar och jippon och och mer på att söka en rikstränare från öststaterna. Någon som kan stöpa om förbundet från topp till botten.

//CF


Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF

Inför OS i Tokyo

Publicerat den 20/07 -21

Svensk OS-boxning lever på minnet från fornstora dagar. Det är mycket länge sedan det blev en medalj i en olympisk turnering.
Det krävs nästan en arkeolog för att gräva fram dem.

Det har blivit sammanlagt elva medaljer sedan svensk boxnings debut i Paris 1924.
Guld - 0
Silver - 5 
Brons - 6 

1928 Amsterdam. Silver till Nisse Ramm (Djurgårdens IF) i tungvikt. Brons Gunnar Berggren (Hammarby IF) i lättvikt.
1932 Los Angeles. Silver Thure Ahlqvist (IK Ymer) i lättvikt. Brons Allan Carlsson senare Ekbäck (Örebro AK) i fjädervikt. 
1936 Berlin. Brons Erik Ågren (Narva BK) i lättvikt. 
1948 London. Silver Gunnar Nilsson (Redbergslids BK) i tungvikt. 
1952 Helsingfors. Silver Ingemar Johansson (Redbergslids BK) i tungvikt. Brons Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt. 
1972 München. Brons Hans Thomsén (Hisingens BK) i tungvikt. 
1988 Söul. Silver George Cramne senare Scott (IF Linnéa) i lättvikt. Brons Lars Myhrberg tidigare Lundgren (Djurgårdens IF) i weltervikt. 

Däremellan och därefter har det varit mörker. De flesta svenska boxare har klart underpresterat då det gällt i olympiska sammanhang.

Så passa på att hedra denna elva med en tanke eller två under årets olympiska ringlekar. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, SBF

Ungdoms EM 2021 - topp och botten

Publicerat den 15/07 -21

I Georgiens huvudstad Tblisi avgjordes nyligen vad europeiska förbundet anger som "EUBC Junior Boxing Championship".
Av någon anledning deltog inte Sverige. Det brukar ju annars framhållas hur bra våra svenska ungdomsboxare är. 

Svenska förbundet borde studera statistiken från turneringen. Sätta sig ner och försöka dra lärdom därav, men det kanske de inte vill...

Ryssland var helt överlägset. Likt Röda Armén körde de över allt motstånd.

Ryssland 18 Guld (av tjugosex möjliga!!!)
Ukraina 4 
Georgien 1 
Rumänien 1 
Ungern 1 
Cypern 1

I botten återfinns Finland och Danmark bland de tjugoåtta deltagande nationerna. Norge valde i likhet med Sverige att avstå. 

Något rätt måste de väl ändå göra österut till skillnad från vad som åstadkomms på tränarfronten i Norden. 
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Turneringar, SBF

Stor Tjej

Publicerat den 08/07 -21

Även damsidan hade sin utmärkelse. Svensk damboxning utmärkte sig snabbt på den internationella arenan. Man får gå långt tillbaka i tiden för att finna samma medaljskörd för herrarna. 

1. Åsa Sandell. Winning BC (Malmö) som ST. Fyra gånger SM-guld. Obesegrad i två landskamper. Nordisk mästarinna. 
2. Katrin Enoksson. Redbergslids BK (Göteborg) som ST. Åtta gånger svensk mästare. Sju vinster på nio landskamper. Fem gånger Nordiskt Guld. EM-Silver. VM-Brons. Slog hårdast bland svenska damer. Åtskilliga av hennes matcher avgjordes i förtid. 
3. Frida Wallberg. Olika klubbar men Åtvidabergs BK som ST. Sex SM-Guld. Tre landskamper med minuskvot. Tre gånger nordisk mästarinna. EM-deltagande och VM-Guld. 
4. Teuta Cuni. Olika klubbar men Winning BC som ST. Fem SM-Guld. Åtta landskamper med plusstatistik. Två gånger Nordiskt silver. EM- och VM-deltagande. 
5. Anna Laurell. Olika klubbar men Lunds BS som ST. Sju SM-Guld. Sju Landskamper med två förluster. Fyra gånger Nordiskt guld. Två gånger EM-Guld plus EM-silver. Två gånger VM-Guld plus VM-silver. Två gånger OS-deltagande. 
6. Anna Ingman. Olika klubbar men IFK Umeå som ST. Fem SM-Guld. Åtta landskamper med två förluster. Tre gånger Nordisk mästarinna. EM-silver och VM-deltagande. 
7. Josefina Tengroth. Olika klubbar men Nyköpings BS som ST. Fyra SM-Guld. Fyra landskamper. Tre gånger Nordiskt Guld. EM-brons. 
8. Klara Svensson. Höllvikens BK som ST. Fem gånger svensk mästarinna. Sju landskamper med klar minusstatistik. Två gånger Nordiskt Guld plus ett Nordiskt silver. EM-silver och EM-brons. Ett VM-silver och två VM-brons. 

Därmed är genomgången av Stora Grabbar och Tjejer avslutad. Den tillkom på begäran från RINGSIDES besökare. 
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF

Boken om John Andersson. Visste du att...

Publicerat den 28/06 -21

... John Andersson 1941 anklagades för att vara verställande direktör i Stockholms värsta tjuvliga. 

Om inte.

Då vill du veta mer. Köp biografin över honom. Länk till förlaget här eller beställ via någon annan bokhandel. 

//CF


Läs mer →
Publicerat i: Böcker, EM, SM, Matcher, VM, porträtt, Foton, Landskamper, Nostalgi, Kultur, Proffsboxning

Stora Grabbar (del XIV)

Publicerat den 21/06 -21

Så är vi framme vid de sista tio som erhöll utmärkelsen. 

131. Tomas Jansson. BK Falken (Gävle). Två SM-Guld. Två landskamper. EM- och VM-deltagande. 
132. Rikard Lundby. Olika klubbar men Haninge BK som SG. Två SM-Guld. Sexton landskamper med klar minuskvot. 
133. Issam Karzoumi. Olika klubbar men Angered BC (Göteborg) som SG. Två SM-Guld. Tio landskamper med plusstatistik. 
134. Benjamin Kalinovic. BK Rapid (Västerås). Två SM-Guld. Tio landskamper med plusstatistik. EM- och VM-deltagande. 
135. Patrick Bogere. Olika klubbar men Redbergslids BK (Göteborg) som SG. Fyra SM-Guld. Tio landskamper varav hälften förluster. EM- och OS-deltagande. 
136. Bashir Hassan. Olika klubbar men Malmö BK som SG. Elva SM-Guld. 2 x Nordisk mästare. EM-Brons. 
137. Modo Sallah. Olika klubbar men BK Dalen (Stockholm) som SG. Sju SM-Guld. Åtta landskamper med sju segrar. EM- och VM-deltagande. 
138. Naim Terbunja. Olika klubbar men IFK Linköping som SG. Åtta SM-Guld. Tretton landskamper med pluskvot. EM-, VM- och OS-deltagande. 
139. Babacar Kamara. Olika klubbar men Stockholms AIF som SG. Utmärkt landskampsfacit med nio vinster på tio matcher. EM- och VM-deltagande. 
140. Badou Jack [Johannes Gabriel Badou Nyberg]. Olika klubbar men Djurgårdens IF (Stockholm) som SG. Fem SM-Guld. Tre landskamper med lika många segrar. EM-och VM-deltagande. 

Bland de 140 återfinnes en del namn som man inte direkt sammanknippar med utmärkelsen. Ett namn som verkligen saknas är Roberto Welin. Hans Europaguld 1991 borde givit åtskilliga poäng. Därtill 2 x SM-Guld, fyra landskamper och VM-deltagande. 

Näst på tur är Stora Tjejer. De är åtta till antalet.
//CF


Läs mer →
Publicerat i: Nostalgi, SBF, Stora Grabbar

Från historiens skafferi. Olika tider, olika problem.

Publicerat den 14/06 -21

Sverige mötte Italien i Stockholm den 12 december 1947. De blågula förlorade med 7-9, eller 3,5-4,5 enligt det vanliga beräkningssättet. Denna gång var nämligen oavgjort en möjlig utgång. Därav det märkliga resultatet.
På banketten efter kampen intervjuades den italienske rikstränaren Steve Claus och han sa bl.a. följande om de svenska boxarna.
Somligt låter bekant, eller hur?

- Bra pojkar en del. Men de har inget humör. Man måste kunna gå på som en maskin i boxning och det gör inte svenskarna. Jag tyckte de verkade tröga och bundna, och så var dom strykrädda. 
- Men Modigh var väl tapper? 
- Ja, han var mycket clever. Men någon värdig arvtagare till Olle Tandberg är han då rakt inte.
- Men sådana plantor växer heller inte på träd...
-Nej, det vet jag. Men ni har ett verkligt gott ämne som skulle kunna bli Europamästare med tiden. Det är mellanviktaren [Sture] Olsson. Men han blir aldrig någon boxare om han fortsätter att röka. 
Titta på vår pojkar. Det finns inte en enda av dem som röker. Titta sen på svenska laget! Där sitter nästan samtliga med en cigarett i munnen. Tror du verkligen att det kan bli boxare av sådana pojkar? Nej. Aldrig i livet.

Saxat från Östra Småland 18 december 1947. 
//CF

 


Läs mer →
Publicerat i: Landskamper