RINGSIDE

Det finns bara två kön

Publicerat den 05/08 -24

Kön är en biologisk funktion som har sitt ursprung och utveckling under evolutionen. Dessvärre är vetenskap ingenting de bryr sig om i de kretsar som förespråkar tokigheter som att det inte finns någon olikhet mellan könen eller att det finns 104 kön eller att homosexualitet är lika vanligt som den heterosexuella varianten.

Den i riksdagen nyligen klubbade lagen att kön sitter i huvudet innebär tokigheter som – ”tycker jag att jag är en två meter hög lesbisk albansk dvärg” – så är jag det. Ursprunget till denna galenskap kommer från politiskt korrekta strömningar inom hbtq- och wok-rörelser i USA. De har fått starkt stöd på universiteten och därmed fått spridning för sina åsikter inom stat och näringsliv. Inte bara i USA utan också i Västeuropa.

Över varenda offentlig byggnad vajar en pridefana. Varför det? Varför är bögar/flator/transor mer värda än vi övriga medborgare?

Se bara på det storkäftiga RFSL. De har gått från att försiktigt föra fram de homosexuellas rättigheter till att bli ett välmående affärsdrivande företag. Varenda skola och företag tvingas bli licensierade av RFSL för dyra pengar. För vadå? Att vi skall vara snälla mot regnbågens alla kulörer. Och att pojkar skall feminiseras. Killar får inte längre vara maskulina.

Själva är RFSL inte speciellt snälla mot dem som inte delar deras åsikter. De som en gång var förföljda har numera förvandlats till fullfjädrade mobbare. Bögrörelsen tycks inte ha lärt något av sin historia.

Det som nu sker under OS med boxande män i damklasserna skall betraktas utifrån detta perspektiv - plus ytterligare ett. Internationella Olympiska kommittén (IOK) som administrerar boxningen har gjort allt,...
Läs mer →
Publicerat i: OS, Imane Khelif

OS-resan slut

Publicerat den 31/07 -24

Det gick som det brukar när blå-gula boxare är ute på mästerskap. På sin höjd en vinst, sedan respass hem. 
Svensk boxning befinner sig på en låg standard och har gjort det länge utan att någon har reagerat eller agerat. 
Tvärtom så har det funnits något självgott hos svenska boxningssamhället. Bara för ett par år sedan kunde man läsa dumheter som "vi ligger nära toppen nu" och "vi tillhör de främsta" på förbundets hemsida. 

Ibrahim Nebil illustrerade svensk boxnings dilemma. Vilja men inte kunna. Han kämpade väl, t.o.m. bättre än väntat, men räckte inte till.
Han var hela tiden tvåa i allt han företog sig. Uzbeken behövde inte förta sig. Efter matchen låg han på golvet och tackade den högste för nederlaget. Osmakligt. Hur i h-e kan förbund och olympiska kommitten godkänna detta? 

Anna Laurell-Nash är en katastrof som kommentator. Hon pladdrar mer än analyserar och hon ser sig främst som en PR-gumma för SBF. Hon hade Agnes Alexiusson som segrare och hennes superlativer över Nebil skymde händelserna i ringen. Det är inte en reporters uppdrag att vara partisk. Vederbörande skall vara iskallt kylig i sina kommentater, inte en påhejare. Att blåsa upp boxarna till något de inte är, är bara att göra dem en otjänst. 

När hon tilldelar Nebil en plats i "absoluta världstoppen" - vem vill hon bedra? Sig själv? Sina boxarkompisar?

Förbundet anställde en engelsman som skulle frälsa svensk boxning. Av det blev platt intet. Han var mest intresserad av att komma till Paris, inte att utveckla den skrala svenska boxningskulturen. Enligt ryktet har han fått sparken... 
Han kostade grova pengar. Till ingen nytta.

//CF

Läs mer →
Publicerat i: OS

OS: Agnes en katastrof. Nebil - usel motståndare

Publicerat den 28/07 -24

Såväl Agnes Alexiusson som Nebil Ibrahim hade ofantlig tur i lottningen. 
De ställdes mot två oskolade nybörjare. 

Agnes kunde inte förvalta chansen. Hon boxades uselt och passivt och belönades därefter. 
För några år sedan var hon ett stort löfte, men stagnerade snabbt. 
Agnes har de facto aldrig vunnit något större mästerskap och hon tvingades genomgå flera kval innan hon kom till Paris. 
Hennes rykte har varit mer omfattande än hennes prestationer i ringen.
Hon bör sluta eftersom många matcher och ännu fler hårda sparringsessioner börjar sätta sina spår. 

Nebil mötte en motståndare som inte borde fått delta. Palestiniern var där enbart på politiska grunder. 
Som förväntat kunde killen inte boxas. Han slogs hellre än ägnade sig åt the noble art så det blev en ensidig affär. 
Nebil kunde hålla lekstuga. 

Religion är en privatsak och religösa manifestationer borde förbjudas i ringen och på andra idrottstävligar. 
Bägge de manliga deltagarna kravlade omkring på golvet för att tacka en av de cirka 7,000 gudar som brukar åkallas bland de som tror på andeväsen. 
Den ene för förlusten, den andre för segern!
Vedervärdigt. 

//CF

Läs mer →
Publicerat i: OS

Ultralätt "motstånd" för OS-boxarna

Publicerat den 26/07 -24

Agnes Alexiusson möter en tjej från Ecuador vars främsta merit är en bronsblecka från Panamerikanska spelen 2023. 
Hon deltog på OS i Tokyo och åkte ut på direkten. 

Ännu enklare blir det för Nebil Ibrahim. Han går mot en kille från Palestina som överhuvudtaget inte har kvalificerat sig till OS.
Han är speciellt inbjuden av politiska skäl. 

Ryssland är bojkottad av samma politiska skäl. Krig har aldrig hindrat nationer från att medverka tidigare. 
Hur många gånger har inte USA varit ute i krigiska ärenden världen över utan att någon yrkat på bojkott. 
Rysshetsen, inte minst i Sverige, är att likna med rena rama rasismen och hets mot folkgrupp. 

En av poängerna med de olympiska lekarna är, eller var, att världens ungdom skall mötas och förbrödras. 
Hela idrottsrörelsen stinker. 

//CF

Läs mer →
Publicerat i: OS

36 år sedan OS-medalj...

Publicerat den 23/07 -24

I morgon onsdag 24 juli börjar de olympiska lekarna i Paris. 
Först ut är fotboll och rugby.
Boxarna får vänta i ringhörnan fram till den 27 juli. 

Det är hela 36 år sedan en blågul boxare erövrade en OS-medalj. Det säger en hel del om boxningens försämrade standard för svenskt vidkommande. Organisationen, tränarna, utövarna...

Svensk OS-boxning lever på minnet från fornstora dagar. Det krävs nästan en arkeolog för att gräva fram de ädla valörrna.

Det har blivit sammanlagt elva medaljer sedan svensk boxnings debut i Paris 1924.
Guld - 0
Silver - 5 
Brons - 6 

1928 Amsterdam. Silver till Nisse Ramm (Djurgårdens IF) i tungvikt. Brons Gunnar Berggren (Hammarby IF) i lättvikt.
1932 Los Angeles. Silver Thure Ahlqvist (BK Ymer) i lättvikt. Brons Allan Carlsson senare Ekbäck (Örebro AK) i fjädervikt. 
1936 Berlin. Brons Erik Ågren (Narva BK) i lättvikt. 
1948 London. Silver Gunnar Nilsson (Redbergslids BK) i tungvikt. 
1952 Helsingfors. Silver Ingemar Johansson (Redbergslids BK) i tungvikt. Brons Stig Sjölin (Värnamo BK) i mellanvikt. 
1972 München. Brons Hans Thomsén (Hisingens BK) i tungvikt. 
1988 Söul. Silver George Cramne senare Scott (IF Linnéa) i lättvikt. Brons Lars Myhrberg tidigare Lundgren (Djurgårdens IF) i weltervikt. 

Däremellan och därefter har det varit mörker. De flesta svenska boxare har klart underpresterat då det gällt i olympiska sammanhang. För många har det varit rena magplasket. 

Samtliga OS-resultat finner ni under Mästerskap/Landskamper/OS på listen ovan. 

//CF

Läs mer →
Publicerat i: OS, Turneringar, Nostalgi

Ryssland bäst igen

Publicerat den 09/07 -24

Den som bara tar del av svensk "rapportering" om Ryssland blir ordentligt vilseledd.
Den består mest av okritisk och hejdlös krigsaktivistisk propaganda. 
Enligt våra media råder det kaos och ekonomisk bankrutt i Ryssland och hur många gånger har inte Putin dödförklarats?

Boxningen lever i önsklig välmåga i Ryssland. Det tävlas som aldrig förr. 
Nyligen avslutades EM för ungdomar i Sarajevo. 
Gissa vem som blev bästa nation?

På första plats kom Ryssland. De hade 26 deltagare på plats och de erövrade hela 22 medaljer (16-3-3). 
Därefter var det ett långt hopp ner till andraplatsen. Armenien med 17 boxare och tio medaljer (3-6-1).
Trea blev Irland 25 pugs och sju medaljer (2-0-5). 
Fyra England 17 deltagare och sju medaljer (1-3-3). 

Sammanlagt deltog 28 nationer och 370 aktiva, men naturligtvis inte bojkottokiga Sverige, övriga Norden och Nederländerna. 
Piratorganisationen WB har motvind, milt uttryckt. 

//CF

Läs mer →
Publicerat i: EM, EUBC, IBA

Patrick Lumumba

Publicerat den 01/07 -24

Ni minns väl kenyanen som kom som ett yrväder en afton i oktober, för att tavestera August Strindberg. 

Den som gräver finner ... och det gjorde Roger Blomkvist ... ytterligare en match för Patrick Lumumba i Sverige. 
Hans svenska matchfacit är nu 52 (50-2). Den "nya" matchen gick den 25 november 1983 i Karlstad. 
Lumumba besegrade Constantin Varan på TKO i tredje. Några månader senare rönte rumänen samma öde mot Håkan Brock (Malmö BS) i Östersund. 

Kanske finns det ytterligare någon match för Lumumba i mörka Värmland. Han tävlade vid tidpunkten för BK Killingen i Kil. 
Det var ett försök att undkomma storstadens alla frestelser... läs med betoningen på försök. 

//CF

Läs mer →
Publicerat i: Matcher, Nostalgi

Steffen Tangstad (1959-2024)

Publicerat den 28/06 -24

Den för svensk publik kände norske boxaren Steffen Tangstad har avlidit. Boxare brukar uppnå hög ålder men han blev bara 65 år. 
Tävlade för Osloklubben IF Tönsbergkameratene och blev norsk amtörmästare åren 1975-1980.
Han gick bara 70 matcher och hela åtta av dem mot svenska boxare. 
Tangstad besegrades av Roger Andersson i en nordisk juniorfinal. Likaså blev Anders Eklund honom övermäktig inte bara som proffs.
I övrigt var det idel vinster över det blå-gula tungviktsgardet. Till offren hörde Bengt Cederqvist, Lars-Göran Olovsson, Åke Johansson och Conny Åkesson.

Tangstad övergick till de professionellas led under 1980 och blev två gånger Europamästare som proffs. 
Hans sista proffsframträdande var en IBF-titelmatch mot Michael Spinks 1986. Det var något av en missmatch och i början av fjärde ronden tackade norrmannen för sig. 

Han var också populär TV-kommentator för TV1000. 

Dessvärre drabbades han av en nervsjukdom som ledde till amputation av ett ben. 

//CF

PS. Roger Blomkvist påpekar att Steffen Tangstad hade en son, Otto, som blev norsk mästare 2007. 
Tack för den informationen. Boxande bröder är ganska vanligt, fader son mindre så.
Otto mötte troligen bara en svensk Robin Antonsson från Näsum BK. Året var 2005. Någon som kan komplettera?

Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall

Pauli Rosenbeck (1941-2024)

Publicerat den 23/06 -24

Den tidigare danske mästaren och landslagsmannen Pauli Rosenbeck har avlidit. 
Han tävlade för IK Sparta i Aalborg och Christianshavns Idraetsklub (CIK) i Köpenhamn. 

På meritlistan står Jyllands-, Köpenhamns- och Dansk mästare. Därtill uttogs Pauli till fyra landskamper, varav två vinster över svenskar. 
Efter den aktiva tiden blev Pauli kassör i det danska boxningsförbundet (DABU). 
Under perioden 1982-1986 var han även ordförande för förbundet. 
Han var tvillingbror med Bjarne Rosenbeck. 

Pauli mötte besegrade flera svenska mästare och landslagsmän. 
Bland dem Leon Wolff, Teofil Pollex, Anders Gavelin, Lars Risberg, Kjell Lindblad och Rolf Pettersson (Träff). 

//CF

PS Varmt tack till Carl F som förmedlade budet. 

Läs mer →
Publicerat i: Dödsfall

Ta del av ett spännande livsöde

Publicerat den 17/06 -24

Möt Sveriges hårdaste fighter någonsin - John Andersson. 

Läs om mannen som förorsakade TV-chock
Läs om mannen som räddade en kamrat i skeppsgossekåren från drunkningsdöden
Läs om mannen som blev torpederad två gånger under kriget
Läs om mannen som blev fransk hederslegionär
Läs om mannen som blev svensk mästare, landslagsboxare och EM-bronsmedaljör som amatör
Läs om mannen som blev Sveriges förste Europamästare i professionell boxning
Läs om mannen som var den förste svensk som kämpade om en VM-titel
Läs om mannen som boxades under revolverhot
Möt John Andersson 

Yrkesboxaren John Andersson.
Svensk mästare. Landslagsman. Europamästare.
Skeppsgosse. Krigsseglare. Hederslegionär.
Stockholm 2021.
ISBN 978-91-88851-73-4

Boken kan enklast köpas via förlaget GML https://www.gml.se/bocker/yrkesboxaren-john-andersson

Du kan även beställa genom din lokala bokhandel eller via Bokus, Akademibokhandeln, Adlibris och liknande. 

Christer Franzén

Läs mer →
Publicerat i: Böcker