RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Den 9 oktober 1989 arrangerade IF Linnéa en jubileumsgala i Eriksdalshallen.
Antingen firade de föreningens födelse 1909 eller att det var första gången en linnéa gick i ringen år 1919. Kanske var det både ock...
Dragplåstret till evenemanget var George Scotts comeback efter ett mindre lyckat Europamästerskap. Vid tidpunkten var det mycket ståhej kring hans proffsplaner.
De flesta av gästerna kom från USA. Så långt så gott, men det är några av namnen som tävlade för Linnéa som förbryllar.
Vilka är de här?
Lawrence Howard. Det låter som en av jänkarna, men i IFL:s svart-gröna dress.
Alexander Okunjev. Ett tillfälligt rysslån?
Sacha Kiloskyl/alt Tshelicuskine. Dito?
Därtill deltog Juri Dementev från Puma IF och Iouri Tchernykh som tävlade för Norsborgs AIK. Så det låter mer som Sovjet vs USA än Sverige mot jänkarna. I reklamen utmålades evenemanget som en landskamp.
Finns det någon bland RINGSIDES många besökare som var på plats och kan lösa mysteriet?
Nedan tidningsrapporter från Dagens Nyheter.
//CF
Nu kan ni fröjda er åt 86,072 matcher och 36,160 boxare på RINGSIDE.
Ni läste rätt: Åttiosextusensjuttiotvå matcher och trettiosextusenetthundrasextio boxare.
Du har också tillgång till 669 artiklar/nyheter om stort och smått från den svenska boxninghistorien.
Var så goda...
NM arrangeras denna gång i Malmö. Under dagarna 24-26 mars 2023 skall det avgöras vilken nation som är främst i Norden.
Tanken på ett slags nordiskt mästerskap hade funnits sedan 1940-talet, men det dröjde till 1955 innan den kunde realiseras.
Då var det en affär enbart för seniorer och utmärkta sådana fanns det gott om i Danmark, Finland, Norge och Sverige vid tidpunkten.
Lång senare tillkom Island. Liksom damer och juniorer. NM har haft sina glansdagar men 1992 var det stopp för herrseniorerna. Den återuppstod 2009.
Det första NM avhölls i Köpenhamn i februari 1955. Tävlingen blev något av en besvikelse för svenskt vidkommande. Endast Stig Sjölin (Värnamo BK) och reserven Lennart Risberg (BK Örnen) vann sina klasser.
Övriga svenskar var Werner Vasén (Hisingens BK), Jan Nordbeck (Eslövs IK), Åke Wärnström (Katrineholms BK), Berndt "Mike" Johansson (IF Linnéa), Ragnar Bergström (Redbergslids BK), Harry Gunnarsson (BK 1925), Bertil Larsson (Nacka BK) och Karl Preutz (Hässleholms BK).
I mästerskapet ingick även matcher om bronsmedaljen.
Bästa nation blev Danmark med fyra guld, följt av Finland med tre, Sverige två och Norge ett.
//CF
Den 14-19 mars 2023 utkämpades en juniorturnering i Budva, Montenegro poetiskt kallad Adriatic Pearl. Bland deltagarna återfanns nationer som Brasilien, Kuba och Mexico. Där fanns också deltagare från Frankrike, Polen och Turkiet. Totalt var 25 nationer representerade med 176 deltagare. Däribland Sverige och Ryssland. Ryssland hade den största truppen på plats (33 st). De tog också flest guld - tretton, om jag räknat rätt.
Så långt, så gott.
Nu kommer det sorgliga. Sverige hade tre utövare på plats, två av dem åkte ut på direkten. Den tredje gick till final. Det var den ytterst lovande 92 kg killen Elwin Mayue-Belezika från Hammarby IF.
Men han fick inte boxas i finalen. Varför? Jo, motståndaren kom från Ryssland.
Enligt SBF nya påhitt skall Ryssland bojkottas på alla plan. SBF stoppade en ung talang från att tävla i en final. Det är fullständigt galet!
Det är dessutom oerhört respektlöst mot Elwin som får stå och skämmas i avvaktan på domslutet - att lämna walk over.
Det strider mot idrottens idé att lämna walk over.
Det är också oerhört respektlöst mot den ryske motståndaren. Han anses inte ens värdig att mötas.
Bojkotter är lika löjliga som futila. De leder aldrig någonstans och slår som så många gånger åt fel håll, som här, där det berövar en ung boxare en kamp om guldet.
//CF
Bara så ni vet.
Idag, den 15 mars, börjar VM för damerna i New Dehli, Indien. Turneringen pågår fram till den 26 mars.
Inom kort, 1 - 14 maj, arrangeras VM för herrar i Tasjkent, Uzbekistan.
Tyvärr får vi inte se några svenska deltagare agera i ringen under dessa världsmästerskap.
Den i politisk korrekthet marinerade styrelsen för SBF har i all sin vishet förbjudit svensk deltagande.
Orsak: ryska idrottsmän och kvinnor tillåts delta. Dumhet saknar alltid gräns.
SBF:s styrelse offrar sina boxare av politskt grumliga skäl. Det är sjukt.
Bojkotter träffar aldrig sitt mål. Det har historien visat gång-på-gång.
Länk till IBA - där kan ni följa matcherna.
//CF
Ofta verkar det som om omklädningsrummen i boxningslokalerna fungerar som sambandscentraler och inkörsportar till ett liv i kriminalitet.
Edgar Lee Pettersson, född i Tonga, är den senaste, men inte den sista i raden. För några år sedan tävlade han för IF Linnéa (Stockholm).
Den som har lust kan goggla på hans namn och ni får en liten inblick i hur det ser ut i underjorden...
Det var dylikt sosseregeringen kallade "små hyss" i förorterna.
//CF
Det kan inte vara så många som idag minns klubben. I alla fall för mig var den en ny bekantskap.
Från början en lös sammanslutning av boxningsintresserade ungdomar som för att finna stadga grundade BK Herkules. Det skedde formellt hösten 1944 och ringdebuten timade i Finspång 1944-10-15. En kvartett från Söderköping mötte där sina övermän.
I mars 1945 förvandlades klubben till en filial till BK Akilles (Norrköping). Det skedde på ett möte på Konsumrestaurangen med ett 25-tal närvarande. Norrköpings-Tidningar bevakade och rapporterade.
Är det någon som vet något mer om BK Herkules - kontakta mig.
//CF
Hette under sin aktiva boxningskarriär Rolf Pettersson och tävlade för IF Linnéa i Stockholm. Bytte senare namn till Träff.
Han var en habil boxare - svensk juniormästare 1959, mellansvensk mästare 1960-1961, 1961 distriktsmästare för Stockholm, 1960-1961 silver på svenska mästerskapen. Två landskaper och deltagande på Nordiska återfinns också på meritlistan. Pettersson/Träff bjöd på publikvänliga fighter och hade en hängiven skara av fans på läktarna.
Han var känd som raggarkung i Stockholm och var ledare för Teddy Boys på 1950-talet. Det brukade flyta in tårdrypande artiklar i tidningar om hur de skjutsade pensionärer till olika destinationer, men det var inte det enda klubben sysslade med, om ni förstår...
Repade sig, skapade ett nytt liv och blev bl.a. bilhandlare som sponsrade olika boxningsevenemang i storstan. Manager och promotor i proffsboxningssvängen under den tuffa förbudstiden genom Proboxing Scandinavia.
Pettersson/Träff var en färgstark personlighet och det cirkulerar hundratals historier om honom i boxningsvärlden.
Stort tack till Roger Björklund som förmedlade nyheten.
//CF
Boxningsforskning är fantastiskt. Med några få dagars mellanrum fann vi att Roy Bengtsson och Roy Svedberg var samma person.
Idag uppdagades att den enastående (som amatör) Patrick Lumumba hade ytterligare en match i Sverige. Det fanns ett vagt rykte om denna kamp, men den förlades till allhanda platser där jag fick leta förgäves. Istället var det Roger Blomkvist som knäckte nöten.
I Västervik, i samband med landskapsmatch Småland-Östergötland, mötte Lumumba en amerikan som anges vid namn Gray Johnson. Lumumba var som vanligt överlägsen. Datumet var 17 april 1982.
Dessvärre var publikintresset lågt så arrangörerna gick på en rejäl ekonomisk smäll.
Den som sett Lumumba i aktion glömmer honom inte...
//CF
Jag har länge misstänkt att ovannämnda boxare var en och samma person.
Det gick inte ihop att två goda boxare skulle heta Roy och komma från samma stad och dessutom vara dövstumma.
Ett gammalt tidningsfoto med juniormästarna från 1944 förstärkte mina misstankar. Roy Bengtsson var alldeles för lik Roy Svedberg för att det skulle vara två olika personer. Jag skickade en förfrågan till Trollhättans Idrottshistoriska Sällskap via Allan Johansson som i sin tur lät spörsmålet vandra vidare fram till bekräftelse.
Där började min släktforskning.
Roy Viktorinus Svedberg föddes 1924 av ogifta föräldrar. Modern anges omväxlade som Ingeborg Josefina Svedberg eller Edit Josefina (1900-1983). Till yrket hushållerska. Fadern hette Karl Edvin Magnusson (1898-1972) och noterades som diversearbetare. De angavs vid tidpunktem för Roys födelse som trolovade. Sedan inträder slaktaren Kurt Verner Svedberg (1892-1955). Ingeborg och Kurt Verner gifter sig dagen före julafton 1933.
Varför Roy skiftade från Svedberg till Bengtsson och åter till Svedberg vet vi inte med bestämdhet. Han tycks ha bott en period i Vänersborg. Eventuellt kan det ha med saken att göra.
Roy Bengtsson började sin bana i Vänersborgs BK och erövrade juniormästerskapet i bantamvikt 1944 för Trollhättans BK.
Den Roy Svedberg som eftervärlden känner som svensk mästare och landslagsman ägde sin framgångar för Skoftebyns AIS.
Det är alltid lika trevligt när puzzelbitarna faller på rätt plats...
//CF