RINGSIDE
till den svenska amatörboxningens historia
Sverige mötte Italien i Stockholm den 12 december 1947. De blågula förlorade med 7-9, eller 3,5-4,5 enligt det vanliga beräkningssättet. Denna gång var nämligen oavgjort en möjlig utgång. Därav det märkliga resultatet.
På banketten efter kampen intervjuades den italienske rikstränaren Steve Claus och han sa bl.a. följande om de svenska boxarna.
Somligt låter bekant, eller hur?
- Bra pojkar en del. Men de har inget humör. Man måste kunna gå på som en maskin i boxning och det gör inte svenskarna. Jag tyckte de verkade tröga och bundna, och så var dom strykrädda.
- Men Modigh var väl tapper?
- Ja, han var mycket clever. Men någon värdig arvtagare till Olle Tandberg är han då rakt inte.
- Men sådana plantor växer heller inte på träd...
-Nej, det vet jag. Men ni har ett verkligt gott ämne som skulle kunna bli Europamästare med tiden. Det är mellanviktaren [Sture] Olsson. Men han blir aldrig någon boxare om han fortsätter att röka.
Titta på vår pojkar. Det finns inte en enda av dem som röker. Titta sen på svenska laget! Där sitter nästan samtliga med en cigarett i munnen. Tror du verkligen att det kan bli boxare av sådana pojkar? Nej. Aldrig i livet.
Saxat från Östra Småland 18 december 1947.
//CF
När den svenska truppen återvände från Paris så fanns det ingen från förbundet på Arlanda för att välkomna dem.
Det är lika häpnadsväckande stillöst som förolämpande. En OS-biljett betyder alltså ingenting för herrarna och damerna i förbundsledningen.
En snabbtitt i backspegeln på OS-kvalet ger upphov till följande reflexion.
Agnes Alexiusson, grattis till Tokyoresan! En enastående tur i lottningen gav en plats i Tokyo. Men matchen mot engelskan Dubois avslöjade hur tufft det blir. Vi skall dock glädjas över att svensk boxning har en deltagare på plats. Det sprider goodwill över sporten.
Stephanie Thour. Hon är liksom Agnes alltför entaktad för att komma någon vart och hon har liksom resten av gänget väldigt svårt att skifta taktik. Det var så uppenbart att hennes offensiv inte skulle löna sig mot den undflyende irländskan Walsh. Varför gav inte hörnan rådet att hon skulle dra på sig Walsh för att satsa på kontringar.
Love Holgersson. Boxas bitvis glimmrande, men det är något som fattas henne. Otur i lottningen blev skillnaden mellan att stanna hemma eller åka till Japan.
Liridon Nuha. Han är bedrövlig att skåda. Han kan inte boxas bara slåss.
Adam Chartoi. Mötte kvalets och kanske det kommande OS bästa boxare. Klasskillnaden var generande uppenbar mellan världselit contra svensk elit.
-
Olika faller ödets lotter. Bokstavligen. Två kvartsfinaler avverkades i går för våra damer. Love Holgersson ställdes mot den troliga guldmedaljören i Tokyo, holländskan Nouchka Fontij. Det blev som väntat en overmäktig uppgift. Nouchka har 14-0 på svenska motståndare. Vilken som helst av de två övriga semifinalisterma hade varit enklare att möta.
Agnes Alexiusson hade turen att få möta en grekinna utan några som helst meriter. Agnes vann naturligtvis och är därmed kvalificerad till Tokyo. Stort grattis till henne. Förhoppningsvis kan hennes OS deltagande attrahera nya utövare till träningslokalerna.
//CF
Den norske tungviktaren Björn Rudi har avlidit i en ålder av 67 år. Som aktiv tävlade han för AIK Lund.
Rudi gick 73 matcher som amatör, varav imponerande 14 i norska landslaget. Svenskt motstånd i landskamper var vinst över Tor Mathisen (Eskilstuna BK) 1971 och förlust mot Hasse Thomsén (Hisingens BK) 1972. Han tappade ytterligare en gång mot Hasse Thomsen, men besegrade Dennis Pettersson (Redbergslids BK).
Som proffs var han som bäst rankad som nummer fyra i Europa. Rudi deltog på samma gala som Muhammad Ali i Kuala Lumpur 1975 där han besegrade en av Alis sparringar. Ali var den kvällen tvungen att traska femton ronder mot Joe Bugner. Rudi ingick i Bugners stall för att få engelsmannen i trim. Många av Rudis proffskamper gick i England.
//CF
... gjorde Love Holgersson en ypperlig insats i det pågående VM-kvalet.
Hon genomförde sin match helt enligt skolboken. Vacker rysk vänsterboxning kollrade bort den tyska proffsboxaren Christina Hammer.
Tyskan är inte vem som helst. På 27 proffsmatcher har hon endast en förlust och den kom mot amerikanskan Claressa Shields. Tolv av Hammers matcher har avslutats i förtid. Hon har besegrat Maria Lindberg inte bara en, utan två gånger, liksom Mikaela Lauren. Vilket i sig inte säger så mycket, men...
Mot Love Holgerssons teknik kom hon helt till korta. Hammer kom segersäker till ringen, men var alltför tyskt entaktad och fann inga vapen mot svenskan.
En boxare behöver egentligen bara kunna ett slag - den raka vänstern - därför att den öppnar för allt annat. Det tycks som om Lennart Bernströms "ryska arbete" äntligen slagit rot. Jag hoppas innerligt att andra tränare noterar och inser detta.
Hatten av för Love och Lennart!
//CF
121. Roger Pettersson. Många olika klubbar men Narva BK som SG. Tio SM-guld. Sexton landskamper med minusfacit. EM-, VM- och OS-deltagande. Om någon personifierar svensk oförmåga att lyckas internationellt så är det Roger.
122. Tonton Semakala. Olika klubbar men Tensta BK som SG. Tre SM-guld. Utmärkt landslagsagerande med sex vinster på lika många uttagningar. EM-deltagande. Tillhör den exklusiva grupp som hemfört en VM-medalj via ett Brons.
123. Kwamena Turkson. Olika klubbar men Rinkeby International som SG. Fyra SM-guld. Nio landskamper med åtta vinster varav rekordmånga på walk over. Inte bara ett utan två EM-Brons, VM- och OS deltagande.
124. Ismael Koné. Olika klubbar men Redbergslids BK som SG. Tre SM-guld. Tre landskamper. EM, VM- och OS-deltagande.
125. John H Larbi. Angereds BK. Sex SM-guld. Gott landslagsfacit med fem vinster av sex möjliga. EM- och OS-deltagande.
126. Mikael Yikealo. Olika klubbar men Narva BK som SG. Fyra SM-guld. Fint landslagsnetto fem vinster av fem möjliga. VM-deltagande.
127. Santiago Nieva. Olika klubbar men Narva BK som SG. Två SM-guld. Vinster i samtliga fyra landskamper. EM- och VM-deltagande.
128. Tobias Asklöf. Åtvidabergs BK som SG. Två SM-guld. Utmärkta sju vinster på nio landskamper. EM-deltagare.
129. Majid Jelili. Olika klubbar men Djurgårdens IF som SG. Fem SM-guld. Utmärkta tretton vinster på sexton landslagsförsök. EM-deltagande. Tillhör de få som erövrat en VM-medalj via ett Brons.
130. Andreas Gustafsson. Olika klubbar men NBK/Akilles (Norrköping) som SG. Fem SM-guld. EM-Brons. VM-deltagande.
Fortsättning följer...
CF
Håkan Brock som jubilerade häromdagen erhöll en fin artikel i Expressen.
Den fokuserar på hans jämna kamp mot Mike Tyson i Tammerforsturneringens final 1984.
Det var på den tiden vi hade boxare av klass...
Stort grattis i efterskott till Håkan. Han var för övrigt en av de första att skicka sin matchlista till RINGSIDE.
Gör sammaledes. Skicka dina matcher...
CF
RINGSIDE har ända sedan sin premiär haft en högt och jämt flöde av besökare. Det tackar jag er för. Det är uppenbart att det finns ett stort behov av att minnas de gamla kämparna.
När det gäller det dagliga flödet av besökare så är det nästan identiskt, men det finns en liten men distinkt skillnad mellan de olika veckodagarna.
I topp liggar söndagar och torsdagar. Däremot tycks det vara något trögare på onsdagar. Därav frågan i rubriken.
I övrigt kan meddelas att ni har 72,360 matcher att laborera med. De omspänner 30,867 boxare. Därtill har ni 551 artiklar att förnöja er med.
//CF
Det var länge sedan vi var på vernissage. Pugilister tillhör inte de vanligaste av motiv för konstnärerna. Här har vi dock ett försök i genren som ni dessutom kan bli ägare av. Det är en olja på pannå om ni deltar i budgivningen. Ni måster dock vara på alerten innan den 22 maj. Länk här.
Det är ett verk av Malmökonstnären Gunnar Jonn (1904-1963). Han hette egentligen John Gunnar Andersson är väl mest känd i Skåne där debuterade mot slutet av 1920-talet. Jonns verk kan beskådas i exempelvis Malmö ABF-hus och Trelleborgs hamnkontor.
//CF
... John Andersson var den förste svensk som boxades om en VM-titel?
Om inte.
Då vill du veta mer. Köp biografin över honom. Länk till förlaget här eller beställ via någon annan bokhandel.
//CF
Rapporter från såväl Odense som Malmö berättar att den tidigare danske mästaren och landslagsmannen Poul Moesby avled den 28 april. Han tävlade för Brande Atlet Klub och 1971 blev han klubbens förste danske mästare. År 1977 kom den andra danska mästerskapstiteln. Därtill erövrade han det jylländska mästerskapet 1980.
Moesby satte tekniken i högsätet och när han var som bäst var han enligt tidningarna "dansk boksnings nye Börge Krogh". En svensk publik kunde ta del av Moesbys färdigheter under en landskamp i Göteborg 1971. Danmark besegrade Sverige med 6-4, men Moesby tyngde den danska förlustraden då han mötte sin överman i BK Örnens Lasse Larsson.
//CF