Publicerat den 24/12 -13
På självaste julafton 1905 samlades tio unga män för att bilda en idrottsförening. Det blev starten för Stockholms Atletklubb (SAK), även om namnet till en början var upptaget, så under en period gick föreningen under firmabeteckningen Svea Amatörklubb. Boxningsvänner ska vara SAK djupt tacksamma, för utan klubbens tillblivelse hade boxningens utveckling i Stockholm, och därmed Sverige, avsevärt försvårats och försenats. SAK är idag en livaktig förening, men tyvärr utan boxning på programmet. Numera är det tyngdlyftning och styrkelyft som gäller. Visserligen hade det boxats på andra håll i Sverige, försök hade gjorts i Malmö och Göteborg, men det var i huvudstadens många atletklubbar som boxningen hämtade sina pionjärer. SAK innehöll driftigt folk och klubben blev ett slags organisatoriskt nav för boxningen under 1910-talet. De arrangerade otaliga galor och det rörde sig om allt från rena proffstillställningar till blandgalor där såväl amatörer som proffs deltog. SAK brukade locka med ”Stockholms bästa boxare” i annonserna. För ovanlighetens skull var reklamen inte överdriven. De bjöd på matcher som skulle gett Kampsportsdelegationen dåndimpen och dagens utövare att längta hem. Träningen, om det nu är rätt ord, var lika hårdför som matcherna.
Mot slutet av 1910-talet kom SAK att avlösas av klubbar som IF Linnéa, Djurgårdens IF och BK Pugilist. Sista gången SAK:s svart-blå kämpar sågs i aktion var under juniormästerskapen 1930.
Idag minns vi inte nedläggningen av boxningssektionen. Istället hyllar vi det initiativ som togs på julafton 1905, vilket lade grunden till en betydelsefull boxningsverksamhet och som med tiden skulle leda fram till bildandet av Svenska Boxningsförbundet.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Klubbar
Publicerat den 21/12 -13
Kalmar Boxningsklubb version ett bildades i början av 1929. Upphovet var en kringresande bedragare, och blivande fängelsekund, som önskade lite snabba cash i form av medlemsavgifter. Han genomskådades, men väckte ett intresse för boxning som ledde fram till bildandet av en klubb. Den dukade under p.g.a. det lokala förbud mot boxning som utfärdats i staden. De boxningsintresserade gav inte upp utan fortsatte som aktiva i olika smålandskonstellationer eller i den mer informella kalmarklubben Sandås BK. Dagens Kalmar Boxningsklubb har osäker tillkomst men tävlingsdebuten dateras till 5 februari 1933. Ett par år senare fick KBK konkurrens av Boxningsklubben Kamraterna. Rivaliteten utmynnade i en fusion 1936. Klubbmärket, som tillkom efter en tävling, får nog betraktas som en sammanjämkning av de två klubbarna. KBK uppträdde i helblått och Kamraterna i vinrött. Tävlingsdräkten blev även i fortsättningen helblå, men med ett klubbmärke i vinrött och guld.
KBK hade fina framgångar under 1930-talet med guld på JSM och åtskilliga medaljer på Östsvenska mästerskapen. Omtalad är också den märkliga utgången i matchen (1949) mellan en ung Ingemar Johansson och klubbens egen polis Lars Meurling. En ny framgångsrik tid inföll mot mitten av 1950-talet och varade ett tjugutal år framåt, med ett tiotal SM-medaljer och åtskilliga landslagsuppdrag. Den stoltaste stunden inföll 1969 då KBK blev bästa klubb på stora SM. Profiler från denna tid var Olle Eek, Tyko Lönnqvist, Birger Persson och Nils-Erik Rosén. Den sistnämnde gemenligen kallad ”Släggan” är klubbens mest kände utövare med sina 3 SM-guld och 22 landskamper. På 2000-talet har det blivit några juniorfinaler som kulminerade i ett JSM-guld 2010.
För den som vill veta mera finns klubbens historia i
bokform.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Böcker,
Info,
Klubbnålar,
Klubbar
Publicerat den 17/12 -13
En trio damer från Höllviken deltog på en internationell tvådagarsgala i Frenkendorf den 14-15 december. Det var Patricia Berghult, Tanya Karlsson och Jasmine Nilsson. På sammanlagt fem matcher blev det en oavgjord och fyra förluster. Största intresset knöts till kampen mellan Berghult, som rankas nr 8 av AIBA, och den flerfaldiga schweiziska mästarinnan Sandra Brügger. Att vara världsrankad hjälpte inte. Som framgår av referatet från matchen på SwissBoxing så tycks Berghult ha blivit rejält utboxad. Den härliga bilden nedan är från kampen som slutade med hemmaseger 3-0. Berghult gick ytterligare en match där hon nådde oavgjort! Tanya Karlsson hade två matcher med två delade domslut mot sig. Jasmine Nilsson tappade sin enda kamp också på delat. Reportage från Girls Only återfinns på
SwissBox.
Resultat:
Tanya Karlsson-Andrea Bunge (Box Club Rheintal Au) 1-2
Tanya Karlsson-Nadia Barriga (Box Ring Basel) 1-2
Jasmine Nilsson-Anaïs Kistler (Club Lausannois de Boxe) 1-2
Patricia Berghult-Sandra Brügger (Box Ring Basel) 0-3
Patricia Berghult-Anaïs Kistler (Club Lausannois de Box) Draw
Brügger satsar och Berghult ser konfunderad ut.
Bilden från SwissBox.
Stort tack till Christian Hofer (Präsident Nobleartboxing Frenkendorf) för resultat och information.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Uncategorized,
Info,
Matcher,
Dambox,
Foton,
Turneringar
Publicerat den 16/12 -13
På Boxningsförbundets hemsida odlas myten om oerhörda internationella framgångar. Man vill så gärna tro dem, men AIBA:s decemberranking är ett dystert korrektiv. På herrsidan rankas cirka 30 boxare i var och en av de tio viktklasserna. Inte en svensk så långt ögat når bland de drygt 300 pugsen. På damsidan återfinns som enda blå-gul Patricia Berghult (Höllvikens BK). Hon är placerad som nr 8 i 64 kg. Norden/Skandinavien är i princip utraderat från den internationella boxningstoppen. På rankingen platsar endast en norsk dam och en dansk herre och på blygsamma placeringar. Finland existerar överhuvudtaget inte i detta sammanhang.
Av någon kufisk anledning återfinns Anna Laurell på 75-kg listan trots att hon inte gått en match sedan OS 2012.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
AIBA
Publicerat den 15/12 -13
Ett fint foto där BP och Stig Waltersson är engagerade i en intensiv slagväxling. Bosse Pettersson hade en härlig vänsterkrok som förkortade många av hans matcher. Han började i Haga AK för att senare tävla för Redbergslid. Idag är han nästan bortglömd. BP gjorde ett femtiotal matcher i en amatörkarriär som toppades med ett svenskt mästerskap 1964 i lätt mellanvikt. Därtill blev det sex landskamper där enda förlusten kom mot det danska esset Tom Bogs. BP hade nog kunnat gå långt som proffs om han mer helhjärtat gått in för uppgiften. Som bäst rankades han som Europatrea. Dessvärre lockade andra aktiviteter mer än slitet i träningslokalen. Det var tal om ett proffsmöte mellan Bosse Högberg och BP, men något sådant blev det aldrig. Högberg brukade skryta med att han skulle knocka BP i första ronden. Han skulle också ta Waltersson på samma kväll även om den matchen kunde ta några ronder. Det var väl på Högbergs vis ett slags erkännande till Waltersson. Som alla vet vann Waltersson samtliga fem inbördes möten över Högberg under deras amatörtid. BP och Stig möttes sex gånger och där avgick Stig med segern i fyra av matcherna. BP fick sina vinster på hemmaplan och på delat domslut. Waltersson ansåg att BP var en betydligt bättre boxare än Högberg. BP slog hårdare, var mer oberäknelig och därmed svårare att möta än den entaktade Högberg.
För den vetgirige finns biografin om Stig Waltersson. Den inbjuder till läsning om en period då boxningen var helt annorlunda än idag. I boken träffar du inte bara Bossarna Högberg och Pettersson utan också många andra av dåtidens stjärnor.
Länk till
förlaget. Länk till
Bokus.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Böcker,
Info,
Foton
Publicerat den 12/12 -13
Egentligen borde väl detta placeras i facket för avdelning glömska, men jag kan ändå inte avhålla mig för en kommentar. Under helgen som var avverkades svenska Ungdoms- och Juniormästerskapen i Tidaholm. Låter stort, men... På den kvinnliga sidan i Ungdomsmästerskapen deltog fem (5) stycken. Ja, ni läste rätt. Det var alltså snudd på mässfall. Fem stycken tjejer i två viktklasser (54 respektive 63) räckte till sammanlagt
tre matcher - en semifinal och två finaler, varav en direktfinal. Det innebar att alla som deltog fick medalj. På juniornivån deltog dubbelt så många. Tio utövare på fyra viktklasser. De noterades för sammanlagt
sex matcher, varav fyra var finaler. Det blir närmast parodiskt att kalla det för ett svenskt mästerskap.
På herrsidan var det något bättre, men knappast bra, med 45 deltagare på SUM och 30 på JSM. På SUM och JSM borde det krylla av pigga proselyter. En gång i tiden kunde en enda viktklass innehålla det antal som presenterades i årets upplaga. Det är svårt att förstå hur dagens boxningsledare tänker. Svenska mästerskapet borde väl vara höjdpunkten under tävlingsåret.
Det går inte att skylla på snöovädret. Vid anmälningstidens utgång den 29 november var det 7 anmälningar till Dam-SUM (5 deltog), 11 anmälda till Dam-JSM (10 deltog). På herrsidan var det 46 anmälda till SUM (45 deltog) och 36 till JSM (30 deltog). Hur man än vrider och vänder på sakfrågan, så kvarstår fakta. Det är förvånansvärt klent med intresse ute bland klubbarna för SUM och JSM. Det går faktiskt att göra en annan tolkning också. Den att klubbarna på detta sätt markerar sitt missnöje med sittande regim.
Till minnet av fornstora dagar.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Matcher,
JSM
Publicerat den 07/12 -13
Direkt från Finland meddelas att det blev blå-gul förlust i landskampen mot Sisuns söner och döttrar. Totalt
4-6. Damkampen slutade oavgjord 2-2, medan herrarna, endast nådde 2-4. Herrkampen hade något av B/C-lag över sig. Matcherna gick i Somero. Resultat:
48 kg: Elin Rönnlund (Haninge BK)-Lotta Loikkanen
3-0
54: Helena Envall (IF Linnéa)-Marjut Lausti
2-1
57: Linnea Strandell (Djurgårdens IF)-Cecilia Nilsson
0-3
60: Sagal Adan (Angered BC)-Mira Potkonen
0-3
60: Salomo N´tuve (Angered BC)-Richard Needham
3-0
64: Ossman N´tuve (Angered BC)-Amin Nouri
0-3
69: Ashkan Ghahramani (IF Linnéa)-Mikael Sikstus
0-3
75: Amir Smesem (Hisingens BK)-Jare Jokinen
3-0
91: Marcus Alberts (Hammarby IF)-Samuli Kärkkäinen
1-2
91: Ahmed Smesem (Hisingens BK)-Tomi Honka
0-3
Notabelt: Domarna var ovanligt eniga för att vara en finnkamp.
Årets landskamper återfinns
här. Det blev tre möten mot England plus Finland.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Matcher,
Landskamper
Publicerat den 02/12 -13
Medaljen ges till "årets främsta svenska idrottsbragd" och den första delades ut 1925. Det är alltså ett pris med anor och det räknas som ett av de finare i sitt slag. Kanske det främsta. Dessvärre har det varit kalkonstämpel på åtskilliga av utnämningarna. Boxningen har varit synnerligen styvmoderligt behandlad. Vid åtminstone två tillfällen borde priset ha utdelats till en pugilist. Första gången var 1933 då
John Andersson som förste svensk, mot alla odds, erövrade den professionella Europatiteln i lätt tungvikt. Utan uppbackning gav han sig in i lejonets kula i Bryssel och besegrade hemmasonen Jack Etienne [Etienne Clacys] efter femton tuffa ronder. Vem fick priset? Jo, en bandymålvakt efter en lagseger i SM-finalen det året. Det andra fallet är välkänt. Den skandalösa sidsteppningen av
Ingemar Johansson 1959. Han blev Sveriges förste och troligtvis ende världsmästare i tungviktsboxning. Det var dessutom vid en tidpunkt då det bara fanns en världsmästare i varje viktklass och inte som nu ett dussintal, där den ena "titeln" är fjolligare än den andra. Vem fick priset? Jo, en fotbollsspelare för mål i en vänskapsmatch mot England. Mitt förslag till årets utmärkelse är MMA-fightern
Alexander Gustafsson. Han gjorde en heroisk insats i Toronto under september, där han mycket kontroversiellt poängförlorade i en titelmatch mot regerande mästaren Jon Jones. Hatten av för detta...
Alexanders prestation är att likna vid förra årets värdiga medaljös - Lisa Nordén i triathlon. Hon kom tvåa i OS, men hennes insats bar, liksom Alexanders, alla rekvisit för en bragd. Dessutom i en tuff sport.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info
Publicerat den 28/11 -13
Hancock Box Cup arrangerades för 27:e gången i den lilla danska orten Skive på Midtjylland. Turneringen har ett stort internationellt inslag, inte mist av tyska boxare. BK Örnens starke man Vesa-Petri Eriksson rapporterar att två av klubbens duktiga kvinnor hemförde ett guld och ett silver respektive. Den tredje blev dessvärre utan match då det saknades motstånd. Örnens norska tillskott,
Fam Elgan, vann sin final över en danska, medan
Klara-Fina Holm Westerlund tappade sin final mot den rutinerade Marian Wahab. Lise Sandebjer fick mera passivt delta i händelserna.
Resultat återfinns i respektive boxares matchlistor.
Stort tack till Coach Petri för fotot.
Maestro själv flankeras av Fam till vänster och Klara-Fina till höger.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Foton,
Turneringar
Publicerat den 25/11 -13
Det andra världskriget pågick fortfarande så det var av lätt insedda skäl svårt att arrangera landskamper. Årets enda nationstävlan gick mot Finland och den svenska åttan hemförde en säker seger. Mycket folk på läktarna i Alvikshallen (3.500), naturligtvis, eftersom boxning vid tidpunkten fortfarande var en stor publiksport. Stor bevakning i tidningarna, naturligtvis, eftersom boxning var en sport med allmänintresse. Det var helsidor med referat, analyser och många foton i såväl morgon- som kvällspress. Bröderna Kreüger hyllades för sina insatser. Stig besegrade klart det finska esset Elis Ask (som senare skulle bli den förste finske Euopamästaren i professionell boxning). Kurt hade en enklare uppgift att lösa i form av den regerande finske mästaren Anttila. I det finska laget gavs bl.a. Yrjö Piitulainen goda vitsord. Kurre Kreüger och Yrjö skulle f.ö. mötas en vecka senare i ett Linnéaarrangemang till förmån för Frankrikes barn. Trots sex (6) kilos handicap vann Kurre även den matchen. Varje tidning med självaktning hade en stab duktiga tecknare och illustratörer som fångade olika evenemang med glimten i ögat. Så även Expressen vars ritstift tolkade händelserna i ringen på följande vis.
Övriga svenska segrar hemfördes av Tage Persson (senare Pagård) Skövde AIK, Allan Ekwall BK Björnen, Kurt Stehlin Huvudsta BK och Nils Andersson IF Linnéa.
Matcherna återfinns
här.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Landskamper
