Publicerat den 19/10 -12
Den 20 oktober stundar det till nationskamp mot Frankrike i Sundsvall. Sverige ståtar med en imponerande förlustrad mot trikolorens söner och döttrar. På tio försök har det blivit noll segrar, nio förluster och en oavgjord kamp. Sammanlagt har 97 matcher utkämpats varav blågult plockat hem 31 av dessa varav en på w.o.
1952 i Stockholm 3-7. Bland segrarna Stig Sjölin och Ingemar Johansson.
1969 i Frankrike 2-8. Vinst för Carl Axel Palm och Kjell Fredriksson.
1974 i Stockholm 4-6. Bland segrarna Ove Lundby och Leo Vainonen.
1997 i Frankrike 4-7. Bland vinnarna Tonton Semakala.
1998 i Hallstahammar 3-6. Bland vinnarna Roger Pettersson.
2000 i Stockholm 2-7. Ena vinsten till Majid Jelili.
2000 i Frankrike 1-9 (Mixad). Enda segern till Camilla Karlsson.
2001 i Göteborg 5-7 (mixad). Bland segrarna Henok Alem och Katrin Enoksson.
2006 i Paris 4-4 (damer). Bland vinnarna Jenny Hardingz och Linnea Wikman.
2011 i Frankrike 3-5. Bland segrarna Bashir Hassan och Babacar Kamara.
Läs mer →Publicerat i:
Matcher
Publicerat den 16/10 -12
Proffsboxningskommissionens ordförande, advokat Rosengren, har försökt övertyga förvaltningsrätten i Karlstad att en proffsmatch kan gå över 8x3 ronder. Detta inför en kamp i Linköping kommande november. Han fick naturligtvis nobben. Länsstyrelsen i Örebro, som är boxningens överförmyndare i Sverige (inkl. amatörboxningen), hade redan sagt nej. För den svenska proboxing lightversionen räcker det med tolv minuters utövande med tjocka putor. Det hela är tragikomiskt därför att...
En gång i tiden, närmare bestämt 1978, när en ung Björn Rosengren valdes till SBF:s ordförande med röstsiffrorna 17-17 (!), uppsatte han tre mål för sin verksamhet. 1) Boxningens skulle in i TV-apparaterna 2) Huvudskydden skulle bort och 3) Proffsboxningen skulle återinföras.
Inget av detta uppfylldes under Rosengrens tid som ordförande för SBF. Den proboxing light han nu administrerar är en pinsam variant av den riktiga varan, men de som hanterar verksamheten försöker ge sken av någonting helt annat.
Man måste vara utrustad med mycken humor eller besitta en stor dos cynism för att bejaka det elände som kallas svensk proffsboxning.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Proffskommissionen,
porträtt
Publicerat den 10/10 -12
Från läsekretsen har jag erhållit detta rara foto från Juniormästerskapen 1949. Här syns en mycket ung Ingemar Johansson tillsammans med övriga guldmedaljörer från JSM:s tunga avdelning. Deltagarantalet var vi den här tiden så stort att JSM måste avhållas i två omgångar. Den "lätta avdelningen" (F-Fj-W-Lt) gick i november och den "tunga avdelningen" (B-L-M-T) under mellandagarna. I 1949 års JSM deltog 79 st på den lätta avdelningen och 81 på den tunga. Idag är JSM en affär för de närmast sörjande, där det mesta avgörs i direktfinaler.
Örnens starke ledare genom decennier Gustaf Martinsson håller prisbucklan för bästa klubb. Han flankeras av guldmedaljörerna i bantamvikt Bert Uhre respektive tungvikt Ingemar Johansson. På övre raden syns ettan i lättvikt Torsten Hallingström från Sundsvall och segraren i mellanvikt Hans Snell BK Höjden (Stockholm).
Ingemar Johansson erhöll Boxningsjournalisternas hederspris och Bert Uhre tilldelades Boxningsdomarnas stilpris. Bägge stod i en liten klass för sig under turneringen. Jag tackar Jan Rödin för fotot. Han är f.ö. son till Bert Uhre. Till er som innehar foton från den svenska boxningshistorien - dela med er - skicka dem till mig för publicering.
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Foton
Publicerat den 06/10 -12
Det elände den s.k. alfabetssoppan ställt till med på herrsidan är lika välkänd som tragisk. Det har blivit ett enda virrvarr av organisationer, titlar, titlar med undertitlar och mångfald i viktindelningen. På damsidan är det om möjligt ännu värre. Det har utvecklats till rena dagis. Alla som deltar får ett pris. I går (5 oktober) avhölls något som arrangörerna försökte prångla ut som en VM-kamp. Den skulle vara i hela 12 minuter och i ena ringhörnan återfanns en tjej som inte boxats på över ett år. Handpåläggningen avsåg "WBPF women World Junior Middleweight title and UBO women World junior Middleweight title". Alla som vet något om dessa obskyra organisationer räcker upp en hand.
Enligt
BoxRec finns det bara 20 utövare i Mikaela Laurens viktklass. Av dessa 20 har 8 st. aldrig vunnit en match. Med två undantag har de övriga tolv gått väldigt få matcher. På listan återfinns dessutom två amerikanskor som är över 40 år. Ja, fältet är tunt. Jag tror det finns sju organisationer på damsidan som korar s.k. världsmästare, så möjligheten är stor att få hemföra ett bälte. Alla kan bli mästare eller åtminstone få gå en titelmatch. Mikaelas utmanare är ett typexempel. Inaktiv i över ett år, tidigare förlust mot Lauren, ändå blev hon utsedd som utmanare i en VM-fight.
Härom veckan blev Klara Svensson förklarad som världsmästare. Det var hennes sjätte match. Inte dåligt. Hennes motståndare från start räknat har haft följande meriter - 1) debutant 2) debutant 3) 1-0. Sedan kommer två notoriska slagpåsar 4) 4-26 5) 5-24 och så match nummer 6, en titelmatch enligt WIBF mot någon som var 10-9-4. Klara mötte hårdare motstånd som amatör.
Boxningsvärlden önskar uppenbarligen att bli bedragen.
Min kritik riktar sig inte mot de svenska tjejerna. De ska definitivt ta de chanser som kommer, men det...
Läs mer →Publicerat i:
Dambox
Publicerat den 30/09 -12
Bettan Andersson, den f.d. ordföranden för Svenska Boxningsförbundet, har under årens lopp utvecklats till en politiskt korrekt megafon. Hennes arena är feminismen och som hårdför förkämpe för den rätta saken ser hon manliga konspirationer överallt. Ofta utmanar hennes trosvisshet och enögdhet rena löjet. Hon har varit på Bokmässan i Göteborg, roat sig, minglat och talat (givetvis) om den ojämlika idrotten. Halleluja. På Facebook skryter hon om ett av sina militanta och rättrådiga ingripanden under mässan. Hon attackerade fyra män som i en monter sålde idrottslitteratur som till nittio procent handlade om män. Ja, ni läste rätt (män och män till 90 %) och hennes upprördhet var bibliskt stor.
Man tar sig för pannan.
Får män inte sälja böcker? Är dylik hantering bara förbehållet kvinnor? Och har Bettan aldrig frågat sig varför idrottsböcker om kvinnor säljer uselt. De attraherar inte ens en kvinnlig läsekrets. Dessutom - hur många böcker om kvinnliga idrottare har Bettan själv författat. Såvitt jag vet ingen. Det är lätt att slunga stenar i glashus...
Bettan tillhör den typ av sifferfeminister som anser att allting som inte är 50-50 (minst) i könshänseendet är ojämlikt och orättvist. Det skall vara 50-50 (minst) kvinnorepresentation i styrelser och utövande. Det skall vara 50-50 (minst) i resurstilldelning. Etc. Etc.Hon har aldrig förstått och kommer aldrig att förstå att exempelvis damfotbollen och damishockeyn lever vidare därför att herrsidan är relativt framgångsrik. Det är herrarna som drar in pengarna. Det gör inte damerna. Damidrotten skulle i de flesta fall dö om den vore självfinansierande. Så man tycker väl att en viss hovsamhet skulle vara påkallad när man ventilerar idrottens könsfrågor. Den feministiskt svart-vita framställningen har ingenting med verkligheten att göra. Därmed inte sagt att allt är frid och lycka inom den hycklande idrottsrörelsen.
Under Bettans tid som ordförande kördes Svenska Boxningsförbundet i botten. Själva...
Läs mer →Publicerat i:
Info,
DDD
Publicerat den 24/09 -12
Den 22 september skulle Ingemar Johansson fyllt 80 år. Den 25 september fyller den tidigare svenske mästaren Tapio Airaksinen 70 år. Det var ljusår mellan deras karriärer, men ändå delade de något gemensamt.
Det är inte alla förunnat att bli världsstjärnor, men på ett högre plan var de var beroende av varandra. De tillhörde boxningskollektivet och upplevde samma glädje vid seger och delade samma besvikelse vid nederlag. Boxningssporten behöver såväl vardagsarbetaren, som tävlar för att ha kul, till den som siktar mot berömmelse och odödlighet. Ingemar betydde naturligtvis mer än Tapio i ett historiskt perspektiv, men båda var lika betydelsefulla för sportens utveckling.
I
Dalarnas Tidning återfinns ett hemma-hos-reportage med Tapio Airaksinen i samband med han sjuttioårsdag. Han föddes i Finland och blev finsk juniormästare. Kom till BK Köping och blev mellansvensk mästare 1965 och svensk mästare 1966. Efter boxningen blev han en välkänd och aktad radioprofil i Dalarna. Se
artikeln i tidningen.
Jag kan inte undgå att tänka på Boxningsförbundets livmedicus Sanna Neselius som i en liten studie fastslog att boxning är farligt och att i princip alla boxare är hjärnskadade. Hon har naturligtvis aldrig pratat med Tapio eller någon annan oldtimer. Hon skulle naturligtvis bli förfärad över att få sina teser raserade.
Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
porträtt
Publicerat den 19/09 -12
En gentleman har lämnat ringen... Svensk boxning har lidit en stor förlust. Det finns få äkta människor inom boxningen. Nu har den skaran blivit mindre. Dessvärre. Nedanstående är hämtat från Djurgårdens IF Boxnings hemsida. SÖREN BERGLUND DÖD Djurgårdsboxningen och hela Djurgårdens IF har sorg. Föreningen har drabbats av en enorm förlust. På onsdagsmorgonen, den 19 september, avled DIF-boxningens ordförande Sören Berglund i sitt hem i Bromma. Han blev 58 år gammal. Sören Berglund kom till Djurgårdens boxning i slutet av 1970-talet, och han var ordförande, eldsjäl och en stark och profilerad ledargestalt inom föreningen i mer än 25 år. Sören ledde Djurgårdens boxning till mycket stora framgångar, bland annat titeln som bästa boxningsklubb i landet under sex av de senaste sju åren. När Sören Berglund kom till föreningen var DIF:s boxningsförening en klubb bland alla andra. Idag är DIF-boxningen landets starkaste och mest framgångsrika boxningsklubb. Utan Sörens förmåga att leda och organisera arbetet i styrelsen, med tävlingar och i den dagliga verksamheten, hade DIF-boxningen inte varit så stark som den är nu. Förutom det stora engagemanget för boxning så hade Sören ett stort intresse också för andra DIF-sporter. Han var oerhört kunnig, känd som en statistikbitare och ett resultatorakel som med stort engagemang följde framförallt Djurgårdens fotboll och ishockey. Men han kunde också dyka upp på andra sporter som innebandy och handboll. Sören var en riktig Djurgårdare, i det ordets rätta och bästa bemärkelse, och som sådan också till helt nyligen ordförande i Djurgårdens IF:s Alliansförening. Även i det uppdraget visade han ett riktigt Djurgårdshjärta och ledde arbetet i styrelsen med stor skicklighet. Djurgårdens IF sörjer en stor idrottsprofil och våra tankar går till hans fru Ritva och familjen. Copyright © DIF Boxning Se även Djurgårdsalliansens hemsida. Christer Franzén
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Dödsfall
Publicerat den 12/09 -12
Studerar man AIBA:s senaste ranking för herrar så blir resultatet förfärande, ja rent av katastrofalt, för Danmarks-Finlands-Islands-Norges-Sveriges del. Sammanlagt är 365 boxare noterade fördelade på tio viktklasser. Där återfinns en (1) säger en nordbo. Det var länge sedan omvärlden drabbades av nordmännens raseri. Nu kommer man med vit flagg, fredsduvor och böjda ryggar.
Den noterade är Anthony Yigit på plats 25 i 64 kg. Det finns ytterligare en svensk, men eftersom han valt att vandra vidare på den knaggliga proffsvägen så kan vi bortse från honom.
Är det inte hög tid för en kriskommission? Ökenvandringen kan ju inte fortsätta. Eller kan den det? Inom SBF är de kanske nöjda med sakernas tillstånd...
//CF
Läs mer →Publicerat i:
Info
Publicerat den 06/09 -12
Svensk boxning har inte mycket att komma med internationellt. Det är den dystra sanningen efter det att AIBA har publicerat sin nya rankinglista. För vårt vidkommande är det en beklämmande läsning. På herrsidan har vi en (1) aktiv förtecknad på tio viktklasser. På damsidan finns det fyra noterade. Det borde vara en tung läsning för de ansvariga inom SBF. Är det inte hög tid att göra något radikalt annorlunda? Exempelvis genom att utse en ny förbundstränare från Ryssland, Kuba, England eller varifrån-som-helst. Allt torde vara gångbart förutom den inavel som funnits de senaste decennierna.
Det är naturligtvis inte lätt för AIBA att veta att Helena Falk och Anna Laurell har lagt av. Däremot borde de veta att Klara Svensson varit proffs ett par år. Sedan sätter jag ett frågetecken för om Love Holgersson och någon supertungviktare vid namn Sona Hakhverdyan fortfarande är aktiva.
Män
64 kg: nr 25 Anthony Yigit (tidigare nr 21)
Damer
51 kg: nr 16 Frida Stenholm (tidigare nr 16)
64 kg: nr 8 Patricia Berghult Svensson (tidigare nr 8)
69 kg: nr 9 Love Holgersson (tidigare nr 9)
+81 kg: Sona Hakhverdyan (tidigare nr 12)
//CF
PS Sedan detta skrevs har Love gjort come-back vilket är glädjande.
Läs mer →Publicerat i:
Info
Publicerat den 04/09 -12
När jag myntade uttrycket ”proffsboxning light” inför återkomsten 2007 möttes jag genast av mothugg från de som administrerade hanteringen. Därifrån trumpetades det att den riktiga varan nu var återinförd i Sverige. Vad fick vi? Idag, fem år senare, sitter vi med facit i hand. Svensk proffsboxning är light i ordets enkla betydelse med sitt kufiska regelverk, tjocka handskar och korta matcher/rondantal. Och, naturligtvis, som en direkt följd av lightversionen, dessa i dubbel bemärkelse billiga östimporter. Säkra förlorare för en handfull euros. Bäste besökare! Återvänd istället till en epok då proffsboxning var proffsboxning och ingenting annat och amatörboxningen var något helt annat än det överbeskyddande armfäktande som numera etiketteras olympisk boxning. Läs om Stig Waltersson. Han var aktiv som amatör då det fanns stjärnor som Stig Sjölin och Lennart Risberg. Som proffs var han samtida med Bosse Högberg och Bosse Pettersson. Stig hade 5-0 på Högberg, 4-2 på Pettersson och plusstatistik mot alla andra i den svenska eliten. Behövs det sägas mer för att ni ska lockas av boken om Stigga eller Walter som han också kallades. Beställ via förlaget.
Läs mer →Publicerat i:
Info,
Böcker,
porträtt,
Proffsboxning
