Var Olle Tandberg verkligen europamästare som proffs?

Rubriken kan synas märklig eftersom "alla vet" att Tandberg besegrade Karel Sys på Råsunda i Solna i en kamp gällande EM-titeln 1943. 
Frågan kom upp under en trevlig pratstund med en synnerligen boxningsintresserad oldtimer. Vi samtalade mycket om gamla goda tider för svensk boxning, tider då Sverige betydde något som boxningsnation. 


Sakfrågan om Olle kompliceras på grund av huvudorganisationen bakom evenemanget.
IBU (International Boxing Union) var den organisation som sanktionerade titelmatcher i Europa. Dess ursprung gick tillbaka till 1911 och sätet låg i Paris. Under kriget, 1942, omvandlades IBU till APPE (Associazione Pugilitica Professionista Europea). Det var en organisation som helt var i händerna på axelmakterna, läs Tyskland och Italien. Endast ett fåtal länder av betydelse var anslutna till förbundet. Dess förste ordförande var diktatorn Benito Mussolinis äldste son. 


Kriget begränsade av naturliga skäl matchtillfällena. När Olle Tandberg äntrade ringen inför sin första EM kamp var hans matchlista förfärlig. Förluster på de två senaste matcherna och därtill en oavgjord - sammanlagt fem segrar på åtta matcher. Då som nu gick det att köpa titelmatcher. Titeln var vakant eftersom Max Schmeling tackat för sig. 


När Olle utropades som segrare efter femton ronder var det alltså i egenskap av APPE-mästare. Av tradition räknas även deras europamästare som rättmätiga, men om man är formell så var en APPE-mästare inte en Europamästare. Vilket dock inte förminskar bedriften i Olles segermatch.


Några månader senare föll Olle på poäng mot samme Sys i Bryssel i en match som naturligtvis också sanktionerades av APPE. 


//CF


Foto nedan...