Floyd, Herring och Lennart Risberg

Här kommer ett fint läsarbrev från Hans Wadelius med anledning av den tidigare artikeln om Floyd hos Tiergarten. Angående matchen Floyd mot Tod Herring så såg jag den matchen. Om jag kommer ihåg rätt bodde Floyd på ett hotell på Östermalm, förmodligen Park Hotell. Där han hade träning och sparring i en större lokal i hotellets nedre källarplan. Tod Herring tränade i Balders träningslokal vid St. Eriksplan. Han sparrade mot Lars-Olov Norling och Lennart Risberg. En sak som jag kommer ihåg var att tränaren till Tod var imponerad av Lennart Risberg och sa något om att en sådan talang skulle man fått haft hand om ifrån början av hans boxnings era. Det är härliga boxnings minnen, När det gäller matchen var det en enkel sak för Floyd. Tod var en storväxt boxare och slog hårt som Ingemar Johansson, men det räckte inte till, det måste vara boxningstalang med också. Matchbiljetten har jag kvar som ett minne. Not. Hämtat citatet nedan är hämtat från min bok RINGSIDE till den svenska professionella boxningens historia (Stockholm 2004). s. 335.

1965-05-14 Stockholm (Johanneshov) Arr: Edwin Ahlqvist Publik: ”10 911”/”10 500” Stig Waltersson-Leif Schmücker, DEN TKO 4 (6x3) D: Stig Rånge Bo Pettersson-Elio Niero, ITA KO 2 (6x3) D: Bertil Knutsson Piero del Papa, ITA-Pekka Kokkonen, FIN w 8 D: Stig Rånge Jan ”Plutten” Persson-Kjeld Larsen, DEN KO 1 (6x3) D: Bertil Knutsson Lennart Risberg-José Manzur, ARG D 8 D: Bertil Knutsson Floyd Patterson, USA-Tod Herring, USA TKO 3 (10x3) D: Ted Waltham Floyd Patterson var fortfarande populär i Sverige. I USA saknade han marknadsvärde efter sina förluster mot Liston. Ahlqvist hade idéer att matcha honom mot såväl Clay (Ali) som Liston på Ullevi. Herring betraktades allmänt som ett svagt kort. Matchen sågs främst som ett genrep inför Liston. Waltersson (67,4) visade fortsatt snygg boxning och tog samtliga ronder. Han fick ner Schmücker (68,9) tre gånger innan domaren bröt den ojämna kampen. Den billige Niero (68,9) blev en munsbit för Pettersson (70,2). Svensken upptäckte omedelbart italienarens svaghet – kroppsslag. Efter ett bombardemang som avslutades med en vänster i solarplexus gick Niero i golvet. Han kom upp på åtta. Proceduren upprepades, men denna gång räknades han ut stående. Niero var då revbensskadad. Kokkonen (80,9) var på stark retur och ”balettdansören” Del Papa (80,9) utboxade honom grundligt i matchens inledning. Finländaren uppträdde stelt och kantigt. Han hade inte längre i europatoppen att göra. Matchen var av någon anledning utlyst som EM-kvalificering. Persson hade som amatör mött Larsen två gånger. Här fick han revansch. Persson (55) var totalt överlägsen Larsen (55,5). Svensken boxades fint och fick in en perfekt vänsterkrok mot hakan och matchen var över. Då återstod en minut av ronden. Risberg (87,6) var blek mot den bredaxlade Manzur (83,3). Han började bra mot den rutinerade argentinske mästaren, men mattades betänkligt mot slutet. Det var mera råkurr än boxning under större delen av matchen. Risberg förmådde inte ta tillvara uppenbara lägen. I sista ronden var han riktigt illa ute. Det oavgjorda resultatet ansågs tursamt för svensken. Risberg skulle ursprungligen ha mött italienaren Baldassi. Texasbon Herring (95,5) visade omedelbart att han ville kämpa mot Patterson (88,5). Patterson träffades ett par gånger, men i tredje ökade han tempot. Patterson träffade hårt med en kort vänster som slungade Herring bakåt. Herring fick ta emot slagserie efter slagserie. Han var dock stående när domaren kastade sig emellan och bröt. Domaren hade första ronden oavgjord och den andra till Herring. Stort tack till Wadelius inägget. //CF