De försmåddas jämmer...

Den som njuter av kvällspress och boxning har fått sitt lystmäte. 
Ett gäng föredettingar har luftat sina personliga misslyckanden offentligt. 
Hatobjektet är sittande ordförande Anders Holmberg. 

Här har vi de stora gråterskorna.

Det är lätt om man heter Susanne Kärrlander. 
Vad gjorde hon under sin tid som ordförande för SBF?
Ingenting, förutom att saluföra sig själv med självgoda "ordförandeord" och jättelika foton på sig själv på förbundets hemsida. 
Hon trånade efter hög position inom piratförbundet World Boxing, men de ville inte ha henne. 
Lika lite som de ville ha Pax Sjöholm. 
Kärrlander/Sjöholms regim kostade svensk boxning stora slantar som istället borde gått till verksamheten.

Det är också lätt att kvida om man heter: 
Mikael Broman som utsåg sig själv till Head Coach för seniorer. På vilka meriter? 
Hans lösning på svenska boxares svaga position internationellt: Sparring, sparring och åter sparring plus mer sparring. 
Han fråntogs med rätta sitt uppdrag. 
Linda Broman. Till Styrelsen på vilka meriter? 
Hon föll bort... utan saknad...
Linn Skoghagen. Någon slags ansvarig för damboxning där allt gick baklänges under hennes tid. 
Hon fick lämna sitt uppdrag. Någon som frågar varför?
Niklas Valtonen. Erhöll sysslan som sportchef. På vilka meriter? 
Hej då med honom. Han gjorde  ändå ingen nytta. 
Dorian Bunter. Oh, dear. Domare utan omdömde. 
Förgrämd över att ha förlorat någon slags mindre position i organisationen.

Där har ni gänget bakom skitpratet mot ordförande Anders Holmberg. 
De gör det genom att gå till kvällspressen med den enda effekten att skada svensk boxning. 

Anders Holmberg kan ställas till svars, men det skall göras på årsmötet. Inte i kvällspressen eller skitsnack på nätet. 

Kom ihåg att Holmberg valdes till ordförande med de förkrossande siffrorna 92 för honom vs endast 20 för fru Kärrlander. 

/CF